Fakta | Hematologi

Blodpropptendens (trombostendens)


Uppdaterad den: 2013-01-18
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad innebär ökad trombostendens?

Trombos är fackuttrycket för blodpropp. Ökad trombostendens (trombofili) är ett tillstånd som predisponerar för blodpropp. Trombofili innebär oftast en tendens till att få blodproppar i kroppens vener, det vill säga de blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat.

Det finns många olika orsaker till ökad trombostendens, bland annat en rad medfödda tillstånd. Några av de viktigaste medfödda orsakerna är APC-resistens, antitrombin-III-brist, protein C-brist och protein S-brist. Det finns även en rad andra, liknande tillstånd.

Förhållanden utöver ärftlighet som ökar risken för blodpropp är bland annat stora kirurgiska operationer, långvarigt sängläge, cancer, stora skador, p-piller och graviditet.

Annons
Annons

Allt detta predisponerar för blodpropp och det är summan av riskfaktorerna som avgör om man blir sjuk eller inte. Därför är det viktigt att personer som har en riskfaktor försöker att undvika de övriga. Kvinnor bör till exempel inte använda p-piller de sista 4–6 veckorna före operation.

Blodpropp är ett förhållandevis vanligt tillstånd, särskilt bland äldre. Det är därför främst när unga friska människor får blodpropp, eller när en person får blodpropp upprepade gånger, som man misstänker ökad trombostendens.

Vilka symtom ger blodpropp?

Symtomen på blodpropp varierar beroende på var proppen uppstår. I detta sammanhang handlar det främst om tromboser i venerna. Dessa uppstår huvudsakligen i benen och låren (se djup ventrombos) och i lungorna (se lungemboli). Vid djup ventrombos kan benen och låren bli ömma, svullna, röda och varma. Muskulaturen kan kännas lite fastare och vissa gånger blir de ytliga venerna extra tydliga. I sällsynta fall kan en blodpropp lossna och följa med blodströmmen till lungorna och orsaka en blodpropp i lungorna (lungemboli). Symtomen på lungemboli är plötsligt insättande hosta, bröstsmärtor och varierande grad av tung andning.

Annons
Annons

I motsats till blodpropp i venerna kan proppar i artärerna (de kärl som leder blodet från hjärtat och ut i kroppen) ge hjärtinfarkt, stroke och kallbrand i benen. De riskfaktorer som nämns ovan har bara underordnad betydelse för dessa tillstånd.

Hur tar jag reda på om jag har trombostendens?

De ärftliga tillstånd som ökar blodproppsrisken kan påvisas med hjälp av blodprover. Det kan vara viktigt att påvisa dessa tillstånd, bland annat för att kunna välja rätt behandling.

Hur behandlas blodpropp?

Personer som får djup ventrombos behandlas vanligtvis med blodförtunnande mediciner. Oftast börjas behandlingen med injektioner. Därefter är det vanligt att använda tabletter med blodförtunnande medicin i tre till sex månader. För personer som har haft blodpropp två eller flera gånger rekommenderas i allmänhet långvarig behandling med blodförtunnande medicin, warfarin, ibland för resten av livet.

Hur kan jag förebygga tromboser?

De ärftliga tillstånden kan inte botas. Det är sällan ändamålsenligt att ge förebyggande behandling till personer som aldrig har haft blodpropp. Däremot kan förebyggande behandling med blodförtunnande medicin vara aktuellt om patienten har haft upprepade blodproppar, speciellt om ett ärftligt tillstånd har påvisats. Långvarig Waranbehandling är dock inte ofarligt eftersom medicinen ökar risken för att få allvarliga blödningar, bland annat hjärnblödning.

Kvinnor med ärftlig trombostendens bör inte använda preventionsmedel som innehåller östrogen, det vill säga kombinations-p-piller, vaginalring och p-plåster. Minipiller är ett bra alternativ, det finns inga bevis för att några rena progesteron preparat ökar risken för trombos. Både vanlig kopparspiral och hormonspiral kan användas.

I samband med kirurgiska ingrepp rekommenderas man ofta att använda förebyggande behandling. Det gäller även vid långvarigt sängläge. I sådana situationer bör du diskutera frågan med din läkare.