Placentaavlossning

Vad är placentaavlossning?

Om moderkakan (placenta) lossnar för tidigt efter att ha varit normalt fäst vid livmodern kallas det  för placentaavlossning eller abruptio placentae. Tillståndet uppträder vanligen i den sista tredjedelen av graviditeten. I hälften av fallen inträffar placentaavlossningen före 36:e graviditetsveckan, vilket innebär en risk för förtidig förlossning. Många fall inträffar också under själva förlossningen.

Det uppskattas att cirka 0,5 procent av alla graviditeter i Sverige kompliceras av placentaavlossning. 

Symtom

Vanliga symtom på placentaavlossning är vaginal blödning tillsammans med smärta i nedre delen av magen och bak i ryggen, och en öm och spänd livmoder. Om förlossningen har börjat blir det ofta smärtor även mellan värkarna. Fostret kan röra sig mer än vanligt. Det är inte alltid det kommer mycket blod ur slidan, eftersom blodet stängs in inuti livmoderhålan. Det blod som kommer, kan vara ljust, mörkt eller blandat med fostervatten.

Mamman kan gå in i chock med lågt blodtryck och sänkt medvetande även om det bara kommer lite blod eller inget blod från slidan. I vissa fall påverkas också koagulationssystemet så att disseminerad intravaskulär koagulation (DIC) utvecklas. Detta kan ge både blödningar och blodproppar som ytterligare försämrar tillståndet för mamman och barnet.

Placentaavlossning kan ibland börja som förtidig förlossning, tillväxthämning eller fosterdöd i livmodern. Det finns också en kronisk form, som kan visa sig som upprepade blödningar från slidan med episodisk smärta och starka värkar.

Orsak

Tillståndet orsakas av att ett blodkärl brister mellan moderkakan och livmodern vilket leder till blodansamling. Denna blodansamling leder till att avlossningen börjar. Så småningom kan avlossningen öka med efterföljande blödning. Orsaken till den första blödningen kan bero på att blodkärl i moderkakan brister på grund av svaghet i blodkärlen.

När moderkakan lossnar från livmoderväggen minskar blodtillförseln till barnet. Om moderkakan lossnar helt stannar blodflödet och därmed syretillförseln helt, och barnet dör inom loppet av några minuter.

Allvarlig havandeskapsförgiftning eller högt blodtryck hos mamman verkar vara de vanligaste riskfaktorerna. Andra riskfaktorer är tidigare placentaavlossning eller kejsarsnitt, rökning, större våld eller slag mot magen. Vid tvillingfödsel händer det att moderkakan lossnar när den första tvillingen har fötts.

Diagnos

Vaginal blödning och akuta magsmärtor i slutet av graviditeten kan tyda på avlossning av moderkakan och bör alltid föranleda omedelbar sjukhusvård. På sjukhus görs det en snabb bedömning av mamman och barnets tillstånd. Om det finns tecken på att barnet påverkas av avlossningen utförs kejsarsnitt omedelbart. 

Behandling

Målet med behandlingen är att förhindra farliga blödningar hos mamman och att rädda barnet. Det är också viktigt att förhindra utveckling av DIC.

Stora avlossningar leder nästan alltid till omedelbart kejsarsnitt om fostret lever. Om barnet har dött i magen startas förlossningen genom att ta hål på fosterhinnan och ge läkemedel som drar ihop livmodern. Fostret föds då vaginalt.

Vid mindre avlossning kan det vara lämpligt att observera barnets och mammans tillstånd och vänta med kejsarsnitt fram till graviditetsvecka 35–36 då barnet är mer moget. I sådana fall kan värkhämmande medel ges om det finns början till sammandragningar och kortison för att påskynda barnets lungmognad. 

Prognos

Vid stor placentaavlossning beror prognosen på hur snabbt mamman kommer sjukhuset. Fortsatt blödning är livshotande för både mamman och barnet. Några av de barn som överlever kan födas med hjärnskador på grund av syrebrist som uppkommer från det att moderkakan lossnat tills barnet är förlöst.