Graviditetsdiabetes

Ofta är denna form av diabetes symtomfri och den konstateras därför med hjälp av screening. Sjukdomen behandlas ofta med diabeteskost. Kvinnor som drabbas av graviditetsdiabetes är i riskzonen för att få diabetes typ 2 senare i livet.

Varför får man graviditetsdiabetes?

Hormonet insulin, som produceras i bukspottkörteln, sänker blodsockerhalten. Om man producerar mindre insulin än det man behöver utvecklas diabetes. Under en graviditet finns det alltid ett större behov av insulin än normalt. Om man inte kan producera den mängd insulin som behövs utvecklas diabetes. När man har fött barnet minskar behovet av insulin till normalvärde och diabetes försvinner nästan alltid.

Om man har haft graviditetsdiabetes är man i riskzonen för att utveckla diabetes senare i livet på grund av att produktionen av insulin minskar med åldern. Risken att utveckla diabetes kan reduceras påtagligt om man undviker tillstånd som skapar ett stort behov av insulin (övervikt, osund kost, stillasittande).

Symtom på graviditetsdiabetes

Graviditetsdiabetes är en sjukdom som oftast är fri från symtom. Den upptäcks därför nästan alltid med screening (provtagning av blodsocker). Kvinnan får sällan de symtom som vanligen följer med diabetes.

Screening/sockerbelastning kan göras på följande sätt:

Vid inskrivning på mödravårdcentralen mäts blodsocker på den gravida kvinnan.

Om det första blodsockret var normalt mäts blodsocker ytterligare maximalt fyra gånger under graviditeten mellan veckorna 25 till 37.

Om blodsockret ligger över ett visst värde utförs ett sockerbelastningstest. Efter det vet man om den gravida har graviditetsdiabetes eller inte.

Vad ska man göra om man fått diabetes?

Om man har fått graviditetsdiabetes diagnostiserad är det viktigt att man följer en diabeteskost.

Man skall också lära sig att mäta blodsockret på egen hand så att man kan värdera om diabetessjukdomen behandlas på rätt sätt.

När graviditeten är över är det viktigt att man vet att det finns en ökad risk att man får diabetes typ 2 senare i livet.

Man skall därför något år efter graviditeten undersökas på sin vårdcentral med avseende på diabetes och därefter gärna kontroller med regelbundna intervall.

Man kan själv minska risken att utveckla diabetes typ 2 senare i livet genom att:

• Undvika övervikt
• Äta sunt
• Motionera

Hur ställer läkaren diagnosen graviditetsdiabetes?

Vid screening där man mäter blodsockerhalten och eventuellt ett sockerbelastningstest.

Motion och speciell kost

Regelbunden motion rekommenderas, gärna minst 30 minuter dagligen.

Diabeteskosten under graviditeten skall innehålla begränsad mängd ”snabba” kolhydrater, lagom med fett av den ”nyttiga” sorten, ”långsamma” kolhydrater och gärna kostfibrer. Det kan vara bra att besöka en dietist (kostspecialist) på grund av de speciella behoven av näringsämnen under graviditeten.

Framtidsutsikter

Om graviditetsdiabetes behandlas på ett tillfredsställande sätt är komplikationsrisken ungefär som vid "normal" förlossning.

Som tidigare nämnts har modern en ökad risk för att senare i livet utveckla diabetes typ 2 och under graviditeten finns det en lite ökad risk för havandeskapsförgiftning och för högt blodtryck.

Hur behandlas graviditetsdiabetes?

Graviditetsdiabetes behandlas oftast med diabeteskost.

Ibland är det nödvändigt att också behandla med insulin, som består av snabbverkande insulin vid måltiderna och eventuellt också långtidsverkande insulin som ges till natten.