Fakta | Barn

Nackstelhet, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2015-02-12
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är nackstelhet?

  • Nackstelhet är ett begrepp som används för att uttrycka nedsatt förmåga att böja nacken framåt. Ofta sätts gränsen vid om personen – ofta ett barn eller en ungdom – kan beröra bröstet med hakan eller inte.
  • Nackstelhet är inte ovanligt, men det är bara i undantagsfall förbundet med allvarlig sjukdom (det vill säga hjärnhinneinflammation).

Bedömning av allvarlighetsgrad

  • Nackstelhet är ett klassiskt symtom och tecken på allvarliga och akuta tillstånd som hjärnhinneinflammation och blödningar i hjärnan.
  • Nackstelhet beror först och främst på en rad ofarliga och oskyldiga tillstånd och barn under två år kan ha hjärnhinneinflammation utan att man kan påvisa nackstelhet.
  • Oftast beror viss stelhet i nacken hos barn på beskedliga virusinfektioner.
  • Man bör alltid tillkalla läkare om man har intryck av att nacken är stel och barnet har feber, verkar frånvarande, eventuellt är påfallande irriterat.

Vad är orsaken till nackstelhet?

Vanliga orsaker som kan kräva behandling

Hjärnhinneinflammation (meningit) är det första man ska tänka på när man ser ett barn med nackstelhet som är allmänpåverkat och oftast har feber.

  • Svullna och inflammerade lymfkörtlar på halsen:
    • Vanlig orsak.
    • Orsakas av en lokal infektion, till exempel halsinflammation
    • Svullna lymfkörtlar som hämmar rörelse i nacken tyder på infektion som kräver behandling.
  • Andra infektioner som kan ge lättare grad av nackstelhet:
    • De vanligaste är influensa, halsinflammation, öroninflammation och lunginflammation.

Vanliga orsaker som vanligtvis inte kräver behandling

  • Muskelstelhet:
    • Vanlig orsak.
    • Rörelser och klämmande/tryckande på nackmusklerna ger smärtor, mest uttalat vid sidoböjning och rotation.

Sällsynta orsaker som kräver omedelbar behandling

  • Hjärnhinneinflammation:
    • Ett sällsynt men mycket allvarligt tillstånd.
    • Hjärnhinneinflammation bör övervägas vid alla oklara tillstånd med akut påverkat allmäntillstånd, utslag och feber.
    • Debutsymtomen kan variera med huvudvärk, feber, påverkat allmäntillstånd, underhudsblödningar och lokal smärta.
    • Fynden varierar med allvarlighetsgraden: påverkat medvetande, nackstelhet och blödningar i huden (petekier) är typiska:
  • Subaraknoidalblödning:
    • Kan förekomma hos yngre vuxna.
    • Är en speciell form av hjärnblödning och beror på en akut blödning från stora och medelstora blodådror där de tränger in i hjärnan.
    • Börjar i allmänhet med plötslig huvudvärk som kan öka i intensitet, ofta lokaliserad till nacken. Värken beskrivs som skärande och sprängande.
    • Åtföljande symtom är ofta nackstelhet, illamående och kräkningar, i ett senare skede medvetandepåverkan, eventuellt utveckling av koma och död.

Sällsynta orsaker som vanligtvis inte kräver behandling

  • Läkemedel:
    • Förekommer särskilt efter intag av metoklopramid eller trimetoprim.

Vad kan man göra själv?

  • Det viktigaste är att utreda om det föreligger en "farlig" form av nackstelhet. Hos barn kan det vara svårt att bedöma, eftersom de kanske inte vill samarbeta. Med en avledande manöver kan man få barnet att titta nedåt kroppen genom att böja nacken. Försöker man böja barnets nacke gör det ofta motstånd, vilket kan feltolkas som nackstelhet.
  • Bedöms nackstelheten som beskedlig och barnet i övrigt är i god form, kan det vara en anledning att avvakta, eventuellt kan man ge barnet paracetamol så att det blir lite piggare.
  • Ha uppsikt över barnet och kontakta läkare om barnet blir påfallande mycket sämre.

När ska man kontakta läkare?

  • Vid osäkerhet om vad orsaken kan vara och framträdande symtom bör man kontakta läkare
  • Små barn som är medtagna, har klart nedsatt allmäntillstånd och som är oklara (nedsatt medvetandegrad) måste snarast till läkare.
  • Yngre vuxna med plötsligt insättande intensiv huvudvärk och nacksmärtor, bör misstänkas för att ha subaraknoidalblödning och måste snarast till läkare.

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistoria

Frågor som läkaren kan ställa:

  • Hur snabbt har tillståndet utvecklats?
    • Både hjärnhinneinflammation och subaraknoidalblödning utvecklar sig vanligen snabbt
  • Har vederbörande skadat sig eller suttit i drag?
    • Kan orsaka muskelsmärtor.
  • Finns det tecken på annan infektion?
    • Förkylning, influensa, halsinflammation, öroninflammation.
  • Finns det utslag?
    • Om ja, bör de kollas genom att man klämmer ett glas mot utslaget. Om utslaget försvinner talar det mot hudblödningar. Om utslaget blir kvar medan du trycker glaset mot det, kan det vara tecken på hudblödning.

Läkarundersökningen

  • Läkaren lägger stor vikt på att utvärdera allmäntillståndet och medvetandenivån.
  • Barn:
    • Det görs en generell undersökning av öron, munhåla, hals, lungor, mage. Huden granskas för att upptäcka eventuellt tecken på hudblödning.
    • Nackstelhet utvärderas.
  • Yngre vuxna:
    • Finns det tecken på förlamning eller talrubbningar?
    • Nackstelhet utvärderas.

Andra undersökningar

  • Hos läkaren kan det bli aktuellt att ta enkla prover som CRP.

Remiss till specialist

  • Vid misstanke om hjärnhinneinflammation eller subaraknoidalblödning blir den sjuke omedelbart inlagd på sjukhus .

Annons
Annons
Annons