Fakta | Barn

Är barnet allvarligt sjukt eller inte? (Patientrådgivning)


Uppdaterad den: 2013-03-24
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Små barn kan inte redogöra för sina upplevelser, eller har ett alltför begränsat ordförråd för att kunna förklara var de har ont. Dessutom reagerar de annorlunda på sjukdom än större barn och vuxna.

Symtomen är ofta allmänna i form av nedsatt allmäntillstånd och feber, också vid lokala infektioner.

Feber är inget bra mått på hur sjukt ett barn är. Barnet kan till exempel ha feber över 40°C vid måttlig sjukdom, men har ibland bara lätt feber vid allvarlig sjukdom.

Annons
Annons

Vad ska ni vara uppmärksamma på?

  • Har du/ni normal kontakt med barnet?
    • Dålig kontakt är ett tecken på allvarlig sjukdom
  • Hur ser barnets matlust och aktivitetsnivå ut?
    • Klart nedsatta funktioner är tecken på sjukdom som har försvagat allmäntillståndet
  • Reagerar barnet normalt på småprat, smekningar och liknande – eller verkar han/hon ointresserad och slö?
    • I det sistnämnda fallet är det ett tecken på allvarlig sjukdom
  • Hur andas barnet?
    • Tänk på att barnet andas snabbare när det är aktivt, jämför nedan
    • Spädbarn andas cirka 40 gånger per minut i vila
    • I ettårsåldern andas barnet cirka 30 gånger per minut i vila
    • I femårsåldern andas barnet cirka 20 gånger per minut i vila
  • Är barnet uttorkat?
    • Kommer det urin i blöjan?
  • Hur reagerar barnet på febernedsättande läkemedel?
    • Piggnar det till, leker och eventuellt äter är det positiva tecken
    • Verkar barnet dåligt trots att temperaturen har gått ned ska du kontakta läkare. Var observant på att febernedsättande läkemedel ibland kan dölja underliggande allvarlig sjukdom. Var därför försiktig med användning av sådana läkemedel.

Vad kan ni göra själva?

  • Om barnet plågas av febern kan du ge febernedsättande medel. Rekommenderade medel är paracetamol och ibuprofen. Forskning har visat att ibuprofen verkar något snabbare och långvarigare än paracetamol. Du kan eventuellt kombinera de här läkemedlen eftersom de har olika verkningssätt. Det finns många olika läkemedel som innehåller ibuprofen eller paracetamol. Läs om aktiva substanser (inte bara produktnamn) eller rådgör med läkare/apotek för att undvika att ta två läkemedel med samma aktiva substanser. (Exempelvis innehåller både Alvedon och Panodil samma aktiva substans, paracetamol.) Om barnet mår bra är inte febernedsättande medel nödvändiga.
  • Vid hög feber är det viktigt att se till att barnet inte blir för varmt. Barn har inte samma förmåga till värmereglering som vuxna och det kan därför vara nödvändigt att klä av barnet något så att temperaturen inte blir för hög. Rumstemperaturen bör vara sval.
  • Ge barnet ordentligt att dricka, men gärna i mindre portioner. Om barnet dessutom har diarré eller kräkningar bör drycken vara specialanpassad som vid vinterkräksjuka.
  • Vid hög feber bör du se till barnet minst en gång under natten och observera allmäntillståndet och om barnet fått hudblödningar eller kräks.
  • Det är viktigare att observera barnets allmäntillstånd än temperaturen!

När bör ni kontakta sjukvården?

  • Om barnet verkar slött, ointresserat eller inte reagerar normalt på kontakt.
  • Om det är svårt att få kontakt med barnet.
  • Om barnet gråter oavbrutet (otröstlig), mer högfrekvent eller svagare än normalt.
  • Om barnet verkar sjukt och inte vill dricka.
  • Om barnet har druckit lite eller har kräkningar/diarré:
    • Var särskilt uppmärksam på nedsatt urinmängd och torra munslemhinnor
    • Om kräkningarna är gröna (gallfärgade)
  • Om barnet andas snabbt och ansträngt:
    • Var särskilt uppmärksam på "indragningar", det vill säga att huden sugs in mellan revbenen vid varje andetag. Andra tecken på andningsproblem kan vara att huden i halsgropen dras in eller om barnet hjälper till med magen och axlarna för att andas
  • Om allmäntillståndet inte förbättras vid användning av febernedsättande medel.
  • Vid försvagat och starkt nedsatt allmäntillstånd.
  • Vid nackstelhet:
    • Kan barnet att böja sig ned och lägga pannan mot knäna när han/hon sitter med böjda knän i sängen? Eller sätta hakan i bröstet?
  • Om barnet har feber och smärtor vid vattenkastning eller om barnet kissar väldigt ofta.
  • Under det första spädbarnsåret kan det vara svårt att bedöma allmäntillståndet. Var uppmärksam på symptomen ovan och vid feber. Kontakta läkare tidigare än vad du skulle göra med äldre barn.

Du kan vara mindre orolig om barnet:

  • Inte gråter särskilt mycket eller gråter kraftfullt och låter sig tröstas.
  • Verkar tillfreds och ler ibland.
  • Inte har problem att hålla sig vaken.
  • Har normal hudfärg och fuktiga slemhinnor i munnen.
  • Följer med i det som händer runt omkring.

Vad gör läkaren?

  • Läkaren vill veta hur sjukdomsbilden har utvecklats:
    • När det började?
    • Vilka symtom?
    • Feber?
    • Allmäntillstånd?
    • Tidigare sjukdomar av betydelse?
    • Föreligger andra sjukdomar?
  • Läkarundersökningen:
    • Allmäntillståndet bedöms
    • Medvetandegraden
    • Finns det tecken på utslag? Om ja, förekommer det blåmärken/hudblödningar?
    • Öron, hals, lungor och mage undersöks som regel
    • Finns det tecken på nackstyvhet?
    • Eventuellt undersöks urinen
  • Behandling:
    • Beroende av vilken diagnos läkaren ställer. De allra flesta febersjuka barn har virusinfektioner. Då hjälper inte antibiotika

Annons
Annons
Annons