Influensa

Vad är influensa?

Influensa är en inflammation i luftvägarna, orsakad av influensavirus. Sjukdomen uppträder ofta i epidemier, det vill säga att det vid en given tidpunkt finns ett stort antal sjuka i befolkningen. Sådana epidemier förekommer i stort sett varje år under vintermånaderna, från sent i december till tidigt i mars.

Symtom

Tillståndet tar sig vanligen uttryck som nedsatt allmäntillstånd, trötthet, feber, torrhosta, huvudvärk samt muskel- och ledsmärtor. Snuva och smärta i halsen är heller inte ovanligt. Efter några dagar kan hostan lätta. Dålig aptit, magsmärtor och eventuella kräkningar förekommer, särskilt hos barn.

Orsak

Sjukdomen orsakas av infektion med virus som kallas influensavirus A eller B. Infektionen irriterar och skadar slemhinnorna i luftvägarna. Viruset sprider sig med blodet till andra delar av kroppen och ger därför muskelsmärtor och feber. Eftersom viruset har stor förändringsförmåga, så uppträder det varje år i en ny variant. Detta leder till att vaccinet måste skapas på nytt varje år.

Man har större risk att bli smittad om man har nedsatt allmäntillstånd eller har kontakt med influensasjuka personer. Inkubationstiden, det vill säga tiden det tar från det att man smittas tills man insjuknar är en till fyra dagar. Man kan smitta andra från ungefär en dag innan man får symtom på sjukdomen och fem dagar framåt. Smittan sprids som droppsmitta från luftvägarna genom hosta, nysningar och nära kontakt vid samtal.

Diagnos

Influensasymtomen är typiska, och det är särskilt febern, kombinerad med muskel- och ledsmärtor som skiljer ut sjukdomen från mer oskyldiga förkylningar. Hos de allra flesta kommer därför diagnosen att kunna ställas utan ytterligare prover.

Diagnosen kan bekräftas genom att ta prov från övre svalget via näsan (nasofarynxprov). Provet analyseras genom att påvisa virusets arvsmassa, så kallat PCR-prov. Ett sådant prov tas vanligen bara om det kan påverka behandlingen eller om det är nödvändigt att fastslå att en epidemi är på gång.

Behandling

Lugn och ro är viktigt för att ge kroppen möjlighet till återhämtning. Vid hög feber är det viktigt med mycket vätska. I övrigt behandlas influensa som en vanlig förkylning. Ett barn med influensa kan återgå till förskolan när febern är borta och allmäntillståndet tillåter det.

Det är vanligt att använda febernedsättande och smärtstillande läkemedel (paracetamol eller ibuprofen) vid besvär. Medicinerna lindrar besvären, men förkortar inte sjukdomsförloppet. Antibiotika hjälper bara mot bakterier och har därför ingen effekt mot influensavirus.

Normalt behöver personer med influensa inget läkemedel mot själva influensaviruset, så kallad antiviral behandling. Antivirala läkemedel rekommenderas bara för personer med misstänkt eller konstaterad influensa som tillhör en riskgrupp såsom ålder över 65 år, vissa kroniska sjukdomar eller graviditet – se text om influensavaccinering. Antiviral behandling bör i så fall sättas in så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet för att ha bäst effekt, helst inom två dygn från symtomdebut.

Antiviral behandling kan också ges om en person från en riskgrupp har kommit i kontakt med någon som har influensa. Man kan då ge antivirala läkemedel för att förebygga att man får svår influensa.

Vaccinering

Influensavaccin förebygger sjukdom, men måste ges varje höst. Sådana vacciner rekommenderas till riskgrupper – det vill säga personer som förväntas att få ett allvarligt sjukdomsförlopp och komplikationer till följd av influensasjukdomen. 

Vaccinet beräknas ge cirka 60 procent skydd, vilket innebär att man kan få influensa trots att man blivit vaccinerad. Om man blir sjuk och har blivit vaccinerad blir förloppet som regel lindrigare än hos ovaccinerade. För personer med kroniska sjukdomar är detta en viktig effekt som kan förebygga allvarliga sjukdomsförlopp och dödsfall. Läs mer om influensavaccinering.

Prognos

De som insjuknar i influensa blir vanligen friska inom en till två veckor, ofta har man hög feber den första veckan. Trötthet och hosta varar ofta längre än två veckor. Det är inte ovanligt att det kan gå några veckor innan man är i god form igen.

Vissa riskgrupper, som patienter med nedsatt immunförsvar, hjärt- och lungsjuka och äldre, kan få komplikationer i form av andra infektioner. Lunginflammation är den vanligaste komplikationen. I sådana fall kan det finnas behov av inläggning på sjukhus och behandling med antibiotika.

För de allra flesta förlöper en influensa utan komplikationer, även om besvären kan vara betydande när sjukdomen pågår.