Fakta | Allergi

Anafylaktisk chock


Uppdaterad den: 2016-12-14
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är anafylaktisk chock?

Allergisk chock eller anafylaktisk chock är den kraftigaste allergiska reaktionen man kan få efter att ha blivit utsatt (exponerats) för något man är allergisk mot. Denna våldsamma överkänslighetsreaktion uppstår då det ämne man reagerar mot binds till en typ av celler i kroppen som kallas mastceller (allergiframkallande celler), och aktiverar dessa. Från de aktiverade mastcellerna läcker det ut flera olika kemiska ämnen som orsakar de kraftiga reaktionerna. Följden blir att det läcker ut vätska från blodkärlen och kraftiga inflammationsreaktioner kan uppstå. Hud och slemhinnor svullnar och vätska ansamlas under huden, runt ögonen, med flera ställen. Med tiden kan mängden blod i kärlen bli så liten att blodcirkulationen sviktar.

Svullna slemhinnor leder till sammandragna luftvägar. Såväl sviktande blodcirkulation och trånga luftvägar kan leda till svårighet att andas och kvävningskänslor.

Symtom

Anfallen utvecklas vanligtvis snabbt. När man har varit i kontakt med det utlösande ämnet tar det i regel bara några minuter innan reaktionen kommer. Tiden kan dock variera, från några sekunder upp till timmar. Det är viktigt att man känner till de tidiga symtomen/förvarningarna, som kan vara:

Annons
Annons
  • Klåda i hårbotten och örongångar, handflator och fotsulor.
  • Uttalad orkeslöshet eller yrsel.
  • Oro eller ångest.

Luftvägsreaktionerna börjar ofta som en vag trånghetskänsla i halsen och bröstet och utvecklas gradvis till heshet och andningsbesvär, allt eftersom luftvägarna blir trängre. Därefter kan man uppleva värmekänsla, hjärtklappning, blekhet och kallsvettning. Man kan få generell klåda och hudutslag, samt magsmärtor med illamående och kräkningar. Psykiska symtom med oro och ångest kan inträda, och i senare stadier medvetslöshet och eventuellt kramper.

Orsak

De vanligaste orsakerna är insektsstick och läkemedelsreaktioner hos vuxna, och födoämnesintag hos barn. Vacciner kan också utlösa reaktioner, även om det är mycket sällsynt. Detta är skälet till att alla som vaccineras måste vänta 30 minuter innan de får lämna mottagningen.

Det finns flera olika ämnen som kan utlösa ett anfall, bland andra följande:

Annons
Annons
  • Injektioner med vacciner, läkemedel eller röntgenkontrastmedel:
    • Penicilliner och liknande antibiotika (cefalosporiner)
    • Acetylsalicylsyra
    • Inflammationsdämpande läkemedel
  • Livsmedel:
    • Musslor, skaldjur och fisk
    • Sojaprodukter, nötter, vete, mjölk och ägg
  • Insektsstick:
    • Getingar, bin

Vem löper risk att drabbas av anafylaktisk chock?

Personer som redan tidigare har haft en anafylaktisk chock är mest utsatta. Personer med känd allergi får lättare anfall (är predisponerade), men när det gäller reaktion på getingstick är detta lika vanligt hos personer utan allergier. Patienter som tar så kallade betablockerare kan få allvarligare anfall där behandlingen inte är lika effektiv som normalt.

Vad kan man göra vid en anafylaktisk chock?

  • Skaffa läkarhjälp omedelbart! Detta är helt avgörande. Ring eller be någon att ringa akutnumret 112.
  • Om man har haft ett sådant här anfall ska man informera sina närmaste vänner och familjen om symtomen, så att de kan hjälpa till direkt om det skulle hända igen.
  • Den viktigaste behandlingen i akutfasen är att säkra fria luftvägar och ge en spruta med läkemedlet adrenalin. På vårdcentraler och andra ställen där man ger vaccinationer har man alltid adrenalin liggande färdigt för användning.
  • Om man har haft en anafylaktisk reaktion ska man remitteras till allergispecialist. Den drabbade bör alltid bära med sig en adrenalinpenna. Kontrollera utgångsdatum och skaffa en ny penna om utgångsdatum ligger nära i tiden.

Behandling

Anafylaktisk chock är ett livshotande tillstånd som måste behandlas akut. Med korrekt behandling i rätt tid kommer de flesta, cirka 99 %, att överleva anfallet.

Tidig injektion av adrenalin är den viktigaste delen av behandlingen, detta för att förhindra att andningssvårigheter och cirkulationssvikt uppstår. Adrenalinet hjälper till att upprätthålla blodtrycket, stärka hjärtat och motverka att luftvägarna blir trånga. Det är viktigt att adrenalin ges så fort som möjligt, helst inom de första minuterna av anfallet. 

Andra mediciner används också, men de är mindre viktiga än adrenalin. Antihistaminer dämpar först och främst reaktioner från huden, som nässelfeber och klåda. Kortison förhindrar nytt anfall av anafylaxi inom det närmaste dygnet, något som sker hos 1–20 % av de som har haft ett anafylaxianfall.

Prognos

I de flesta fallen med anafylaxi går symtomen fullständigt tillbaka efter behandling med adrenalin intramuskulärt. Det är osäkert om det kan komma en andra reaktion flera timmar senare, därför är det nödvändigt att observera en person som har haft ett anafylaktiskt anfall, 10 till 24 timmar efteråt. Experterna är oeniga angående hur lång denna observation bör vara.

Har man haft ett anafylaktiskt anfall är risken högre för att få ett nytt anfall vid senare tillfälle om man exponeras för det allergiframkallande ämnet. Därför bör man bära med sig adrenalinpenna.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons