Fakta | Leder & muskler

Sidoledbandsskada – knä, insidan


Uppdaterad den: 2013-03-27
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är en medial ligamentskada?

Knäleden med menisk och ligament

På vardera sidan om knäleden finns två starka ledband (kollateralligament) som stödjer och stabiliserar leden. Dessa är starka bindvävsband som går över leden, mellan lårben och skenben. Det yttre sidoledbandet kallas på fackspråk det laterala kollateralligamentet. Det inre sidoledbandet kallas det mediala kollateralligamentet. Sidoledbandet på insidan av knäleden hindrar särskilt att leden vacklar för mycket inåt/medial riktning.

Sidoledbandsskador på insidan av knäleden förekommer ofta vid idrottsaktiviteter. I de flesta fall är det en isolerad skada på sidoledbandet, men det förekommer även i samband med andra skador i leden, till exempel menisk- och korsbandsskador. Sidoledbandsskador på insidan av knät utgör cirka 40 % av alla allvarliga knäskador och är den vanligaste knäskadan.

Läs om skador på det yttre sidoledbandet här.

Annons
Annons

Hur uppstår skadan?

Skadan uppkommer oftast i samband med ett trauma från sidan medan knäleden är lätt böjd, så att det pressas inåt och det uppstår en kraftig sträckning av sidoledbandet på insidan av leden. I många fall sker det samtidigt en vridning, rotation, av knäleden. Skadan är ofta isolerad och begränsad till delar av fästena för de mediala sidoledbanden.

Vilka är symtomen på en sådan skada?

Symtomen är som regel kraftig smärta på insidan av knäleden. Vanligtvis får man även en öm svullnad i samma område. Symtomens styrka varierar beroende på skadans allvarlighetsgrad. Men det är faktiskt så att det gör mindre ont om sidoledbandet går av helt än om det delvis slits sönder. Naturligtvis är skadan ändå allvarligast om ledbandet går av helt. Om man har lindriga symtom kan det vara så att ledbandet bara har töjts ut eller slitits av lite grann. I båda fallen märker man att knät är mindre stabilt än det var innan skadan.

Diagnos

Diagnosen misstänks utifrån sjukdomshistorien och några enkla tester som läkaren utför på knäleden. På grund av kraftig smärta kan det vara svårt att göra en fullständig undersökning i den akuta fasen. Det kan i dessa fall vara lättare att göra en ny undersökning tre till fyra dagar senare, när smärtan har lagt sig något. I vissa fall kan det vara nödvändigt att göra en artroskopi (undersökning av knäleden med titthålskirurgi), eller ta röntgenbilder av leden.

Annons
Annons

Vanligtvis remitteras du till en specialist om det finns misstanke om den här typen av ledbandsskada.

Behandling

Akut är det viktigt att du följer den så kallade RICE-principen:

  • R – Rest. Avbryt den aktivitet du håller på med och lägg dig på rygg om det går.
  • I – Ice. Lägg is på knäleden. Detta kyler ned området och begränsar skadan. Men akta så du inte förfryser området.
  • C – Compression. Lägg på ett tryckförband runt knäleden.
  • E – Elevation. Håll knäleden högt om möjligt.

I akutfasen kan det också hjälpa att använda läkemedel som kan dämpa inflammation och ge smärtlindring. Dessa mediciner kan också begränsa skadan och förkorta återhämtningstiden.

I lindrigare fall (grad I) där ledbandet är uttänjt kommer tillståndet att förbättras efter hand. Men det är ändå viktigt att du inte belastar knät för mycket och att du tränar på andra sätt under en period.

Vid större skador (grad II) använder man en stödskena, eller ortos, i fyra till sex veckor. Med ortosen har du full rörlighet i knäleden.

Allvarliga skador (grad III) förekommer nästan aldrig isolerat, utan i kombination med andra knäskador. Det är viktigt att även de övriga skadorna behandlas. Valet av behandling i dessa situationer beror därför på vilka andra skador som föreligger. Huvudbehandlingen är ledad ortos med fullt rörelseomfång i sex veckor. Kirurgisk behandling har inte visat bättre resultat än konservativ behandling.

Viktiga principer vid återhämtningsträningen är att träna styrka, rörlighet och balans. Eventuell fysioterapi kan startas en till två veckor efter skadan.

Prognos

Efter behandling blir de flesta bra. En del kan känna att knäleden har blivit stelare och mer instabil än tidigare. Det är viktigt att du inte börjar för snabbt med fysisk aktivitet. Efter behandlingen behöver du en längre period med gradvis träning innan du kan återuppta den tidigare idrottsaktiviteten. Skador av grad I och II normaliseras oftast efter sex till tolv veckor. Grad III-skador är beroende av associerade skador och läkningen tar oftast betydligt längre tid.


Annons
Annons
Annons