Fakta | Leder & muskler

Plantarfasciit (hälsporre)


Uppdaterad den: 2014-02-21
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är plantarfasciit?

På undersidan abv foten finns en senplatta som kallas plantarfascian. Den utgår från den främre kanten av hälbenet och breder ut sig som en solfjäder under foten fram till tårna. Plantarfasciit är ett tillstånd där plantarfascians fäste vid hälbenet är överbelastat och irriterat. 

Orsak

Plantarfasciit uppstår oftast på grund av långvarigt stående och vid promenader eller löpning på hårt underlag, i synnerhet hos otränade. Dåliga skor, utan tillräcklig stötdämpning eller stöd för foten, kan också vara en anledning.

Idrottare som hoppar mycket eller ägnar sig åt långdistanslöpning är särskilt mottagliga. Andra som har ökad risk för att utveckla plantarfasciit är personer som är överviktiga eller fysiskt inaktiva. Den som har onormal fotställning i form av höga eller låga fotvalv, löper också ökad risk.

Annons
Annons

Vid vissa reumatiska sjukdomar, som Reiters sjukdom eller ankyloserande spondylit, kan de första symtomen på sjukdomen vara dubbelsidig plantarfasciit.

Symtom

Inflammation i plantarfascian

Det vanligaste symtomet är smärta under hälen vid belastning, särskilt på insidan av foten. Smärtan kommer när man trycker ner foten. Till en början känns smärtan bara vid belastning, men kan så småningom också vara besvärande i vila. Ibland strålar smärtan fram över foten och kan omfatta större delen av fotens undersida.

Smärtan brukar vara som värst på morgonen när man tar de första stegen för att sedan avta när man rört på sig en stund.

Annons
Annons

Diagnos

I de flesta fall ställs diagnosen utifrån sjukdomshistorien och typiska fynd vid läkarundersökningen. Röntgen kan ibland behövas för att utesluta andra sjukdomar, framför allt stressfraktur i hälbenet.

Om problemen har funnits länge kan kroppen ha reagerat med att bygga upp en kalkpålagring på hälbenet. En sådan utväxt kallas hälsporre. Den som har plantarfasciit kan utveckla hälsporre, men man kan också ha hälsporre utan att ha plantarfasciit.

Behandling

I de allra flesta fall är besvären inte symtom på någon allvarlig sjukdom och de går oftast över av sig själv, även om det tar tid. Ofta räcker det med att se över sina skor och anpassa sin träning. 

Det är bra med skor som har en tjockare och sviktande sula. Balansskor kan hjälpa vissa genom att belastningspunkten flyttas längre fram i foten. Formgjutna inlägg som finns att köpa på ortopedtekniska firmor, sportaffärer och välsorterade skobutiker kan hjälpa, speciellt om man har höga eller låga fotvalv. Stötdämpande hälinlägg (hälkopp) kan också vara bra för avlastningen.

Cykling och simning är lämpliga träningsformer vid plantarfasciit.

Ibland kan man behöva smärtstillande medel som till exempel ibuprofen. En kortisonspruta i området runt det inflammerade senfästet verkar ha en positiv effekt på kort sikt, men det kan också innebära att risken för att man överbelastar och skadar foten ökar.

Vid kortisoninjektion sätter man sprutan som på bilden.

Man kan behandla plantarfasciit med en speciell nattskena. Den sträcker ut senplattan under natten genom att foten hålls något uppåtböjd vilket har visat sig ge goda resultat. Nattskenan kan dock kännas obekväm att sova med, och den måste användas i en till två månader för att vara till hjälp.

Man kan också prova olika kombinationer av fysioterapeutiska metoder som till exempel stötvågsbehandling, triggerpunktsterapi och stretchningsövningar. I sällsynta fall kan en operation krävas. Då lossas senplattan från fästet på hälbenet på kirurgisk väg vilket ofta ger god effekt.

Prognos

Plantarfasciit går vanligen över av sig själv om man följer den föreskrivna behandlingen. Besvären kan sitta i länge, ofta flera månader, men sällan mer än ett år. Efter en operation blir man vanligtvis snabbt symtomfri och kan återgå till normal aktivitet inom fyra till sex veckor.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons