Fakta | Leder & muskler

Knäledsartros


Uppdaterad den: 2016-11-06
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är knäledsartros?

Röntgenbild av knäleden. 1 = Knäskål, 2 = Lårben, 3 = Ledspalt, 4 = Skenben, 5 = Vadben.

I kroppens leder finns brosk som gör att benändarna kan glida mot varandra. Knäledsartros innebär att brosket och andra delar av knäleden försvagas, tunnas ut eller försvinner. Knäleden utgörs av lårbenets och skenbenets ledytor. Dessutom har knäleden två halvmåneformade broskskivor (meniskerna), som stabiliserar och fördelar belastning i leden. Vid knäledsartros är ledytorna inte lika släta och symmetriska längre, vilket kan göra att ben skaver mot ben. 

Symtom

Knäledsartros ger ofta, men inte alltid, ont i knät. Smärtan förvärras ofta vid aktivitet, särskilt aktivitet som till exempel knäböjning eller att gå i trappor. Ett typiskt symtom är mer smärta efter vila, som sedan kan förbättras efter ungefär en halvtimme. Efter långa promenader eller vid stående arbete kan stelheten också tillta. Vid artros går smärtan upp och ner över tiden. Ibland kan smärtorna påverka sömnen negativt. Knät blir ofta ömt och vissa sover med en kudde mellan benet. Till och från kan knät bli svullet – vätska i knät.

Orsak

Det är inte alltid tydligt varför knäledsartros uppstår. Man tror att det handlar om en obalans mellan nedbrytning och återuppbyggnad av brosket i knät. Finns det ingen tydlig orsak kallas det för primär artros. Ibland finns en tydlig orsak, särskilt efter skador i knät, och man talar då om en sekundär artros. 

Annons
Annons

Knäledsartros är en åldersrelaterad åkomma och förekomsten tilltar desto äldre man blir. I högre åldrar är det vanligare hos kvinnor än hos män, men hos unga är det vanliga hos män. Man tror att det beror på att unga män i större grad har fått skador i knät som leder till (sekundär) artros. Ungefär 20 % av alla personer över 65 år har fått en diagnos av artros i knäleden. Förekomsten av knäledsartros förväntas öka, eftersom vi lever längre och allt fler blir överviktiga.

Det finns en rad olika riskfaktorer som bidrar till utvecklingen av knäledsartros:

  • För överviktiga är risken att drabbas av artros tre till åtta gånger högre än för normalviktiga.
  • Tidigare frakturer som har lett till oregelbundna ledytor.
  • Tidigare knäskador, till exempel korsbands- eller meniskskada.
  • Uttalad kobenthet eller hjulbenthet.
  • Ett fysiskt ansträngande arbete med/eller mycket lyftande, bärande, gång i trappor eller klättring på stege, eller ett arbete som innebär mycket knästående eller stående, ökar risken att drabbas av knäledsartros.
  • Ärftlighet, till viss del. 
Se en animering av artros

Diagnos

För diagnos räcker det med en beskrivning av symtomen och typiska fynd vid undersökningen av knät.

Annons
Annons

Knäleden undersöks och bedöms avseende rörlighet och om vissa rörelser gör mer ont. Leden kan vara svullen och rörligheten kan vara nedsatt. När leden är i rörelse kan ett knakande ljud höras. Ofta är ledspalterna ömma när man trycker på dem.

Röntgen behövs inte för att ställa diagnosen och används bara i vissa fall:

  • Vid osäkerhet om diagnosen.
  • Om behandling (se nedan) inte ger förväntad effekt.
  • Om man behöver utesluta andra sjukdomar i knät.

Röntgenbilderna visar typiska förändringar, speciellt i senare stadier men berättar inte hela sanningen. Ofta kan man hitta uttalade förändringar hos patienter med måttliga besvär, medan patienter med starka smärtor kan uppvisa inga eller små förändringarna på röntgen. Magnetkameraundersökning och titthålsoperation rekommenderas inte eftersom de inte ger mycket information och ofta ses saker som också förekommer hos individer som inte har besvär.

Behandling

Syftet med behandlingen är att lindra smärta, justera eventuella felställningar och hindra att tillståndet förvärras. Fysisk aktivitet och fysioterapi kan minska smärtan. Läkemedel är endast symtomlindrande och påverkar inte sjukdomsförloppet. Det är möjligt att operera knäledsartros. Det vanligaste är att sätta in en del- eller helprotes i leden. De flesta behöver dock inte opereras.

Egenbehandling

  • Hos personer med ett BMI över 25 kg/m2 är viktminskning med minst 5 % sannolikt den viktigaste åtgärden för att bromsa knäledsartros.
  • Aktiviteter som inte belastar knät för mycket, till exempel lättare styrkeövningar, cykling, stavgång, simning eller lågintensiva aerobicsövningar rekommenderas. Ofta hjälper det också om man vill gå ner i vikt.
  • Hjälpmedel som käpp eller krycka kan användas för att minska viktbelastningen på den aktuella sidan. Stötdämpande skoinlägg kan prövas. 
  • Ibland kan knät tejpas för att minska besvär.

Läkemedel

  • Läkemedel kan minska besvären men de förhindrar inte att artrosen blir sämre med tiden. 
  • Ofta blir effekten av läkemedel sämre med tiden.
  • I första hand rekommenderas läkemedel som är inflammationsdämpande:
    • Naproxen är ett läkemedel som rekommenderas, det finns receptfritt och på recept
    • De kan både användas för sig eller som tillägg till paracetamol i perioder med mer smärta
    • Eftersom dessa kan orsaka magsmärtor, vilket i värsta fall kan medföra blödande magsår, ska de inte användas av personer som har haft magsår. Vid magsmärtor måste man söka kontakt med vården
    • Man rekommenderar också att dessa läkemedel ska användas med försiktighet hos de som är över 75 år

Fysioterapi/fysisk träning

Fysioterapi (sjukgymnastik) rekommenderas och kan ha mycket god effekt vid knäledsartros:

  • Fysisk träning kan kortvarigt leda till ökad smärta men har visat sig ha en god effekt på smärta, rörelse och funktion. Fysisk träning förvärrar inte artrosen!
  • Behandlingen består bland annat av fysisk aktivitet och stärkande övningar. Målet är att stärka muskulaturen och öka rörligheten i leden.
  • Fysisk träning med hjälp av utbildad personal med sikte på att stärka de främre lårmusklerna är viktigt. Då bärs vikten upp bättre och stabiliserar och skyddar därmed leden. Ofta hjälper det också om man vill gå ner i vikt. 
Filmer med förslag på träningsövningar vid artros (Reumatikerförbundet/Netdoktor)
  • Hur man kan träna om man har knäartros (9:00)
  • Sitt- och ståövningar (3:54)
  • Trappträning (2:22)
  • Höftstärkaren (4:35)
  • Spänst, balans och styrka (4:06)
Film från Vetenskap och Hälsa
  • Exempel på några övningar vid svår artros i knä eller höft (12:09)

Film från Skånes universitetssjukhus där artrosskola beskrivs
  • Att leva med leda leder (4:03)

Kirurgi

Det finns flera alternativa kirurgiska ingrepp vid knäledsartros. Valet av ingrepp beror på omfånget och lokaliseringen av artrosen, samt ålder. Vid lättare knäledsartros kan ledytornas position justeras i förhållande till varandra (osteotomi). Vid mer långt gången artros är huvudbehandlingen att sätta in en delprotes eller helprotes (konstgjord knäled). Erfarenheten av att sätta in en totalprotes är god men bör föregås av icke-kirurgisk behandling. Undersökningar har visat att 15 år efter ingreppet fungerar protesen bra hos cirka 90 %.

Risken för komplikationer reduceras med rökstopp en tid före protesoperationen.

Animation av insättning av konstgjord knäled

Prognos

Med viktminskning, träning och läkemedel kan symtomen från knäledsartros minska och kan man vänta med andra åtgärder, som till exempel kirurgi.

Protesoperation har god effekt och de flesta som får en ny knäled upplever både att smärtan försvinner och att det blir lättare att röra sig. En operation kan dock bli aktuell först när egenbehandling, det vill säga viktminskning, träning och läkemedelsbehandling, inte längre leder till önskat resultat.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons