Fakta | Leder & muskler

Kapsulit i skulderled (frusen skuldra)

Kapsulit i skulderled (frusen skuldra, frozen shoulder) är ett smärttillstånd som leder till inskränkt rörlighet i axelleden.

Uppdaterad den: 2019-12-15
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är kapsulit i skulderled (frusen skuldra)?

En ledkapsel ligger runt en led. Den skyddar brosket och innehåller ledvätska.

 

Kapsulit i skulderled, som också kallas för adhesiv kapsulit eller frusen skuldra/axel, innebär ett tillstånd med smärta och stelhet i axelleden. Det beror på inflammation och bildning av ärrvävnad inne i leden.

Ungefär 2–5 % av alla personer får kapsulit i skulderleden. Det är vanligast hos personer mellan 40 och 60 år och det är något vanligare hos kvinnor än hos män. Personer med diabetes eller hypotyreos har en ökad risk att få tillståndet. 

Annons
Annons

Symtom

Tillståndet börjar med en smärtfas, där det långsamt uppstår smärtor i skulderleden. Många har starka smärtor, framför allt under natten, och de kan inte ligga på den onda axeln. Smärtorna är lokaliserade till skulderleden och utsidan av överarmen. Senare i förloppet uppstår starkt nedsatt rörlighet i skulderleden. Det kallas också för stelhetsfasen. Smärtorna avtar, men det kan vara svårt med påklädning och med att lyfta armen över axelhöjd. Ännu senare blir rörligheten långsamt bättre – läkningsfasen

Orsak

Hos de flesta är orsaken okänd, det vill säga att besvären uppstår utan föregående skada eller särskilda påfrestningar (primär kapsulit). Man ser dock att tillståndet är vanligare hos personer med diabetes, reumatoid artrit och hypotyreos. 

Kapsulit i skulderled kan också uppträda efter en skada, ofta efter ett fall mot axeln (sekundär kapsulit), en fraktur i överarmen eller efter kirurgi i axel och nacke. Besvären kan också uppträda på grund av långvarig brist på aktivitet i skulderled, till exempel vid stroke med förlamning eller vid ledgikt.

Annons
Annons

Diagnos

Diagnosen baseras på sjukdomshistorien och fynd som görs vid undersökningen. En viktig ledtråd är att rörligheten är nedsatt, såväl vid rörelser som man själv gör (aktiv rörlighet) och rörelser som görs av undersökaren (passiv rörlighet).

Det är viktigt att utesluta andra orsaker som kan ge liknande symtom, såsom smärtor från ett diskbråck i nacken, artros, polymyalgia rheumatika och kärlkramp i hjärtat. Laboratorieprover kan göras för att bedöma om det kan finnas en bakomliggande inflammation, diabetes eller hypotyreos. Röntgen ger inte mycket information, men kan ibland vara nödvändigt för att utesluta andra orsaker.

Behandling

Avsikten med behandlingen är att lindra smärtan och återfå rörligheten och därmed funktionen i axelleden.

Vid lindrigare smärtor kan man själv pröva receptfria läkemedel såsom ibuprofen eller paracetamol. Ibland behövs starkare smärttabletter på recept. Det är viktigt att man själv ser till att hålla armen i rörelse inom det smärtfria området.

Fysioterapi med stretchning och rörelseövningar rekommenderas hos alla personer. Under smärtfasen är det inte helt klarlagt om det är bäst att göra lättare eller mer intensiva övningar. 

Det kan bli aktuellt med kortisoninsprutning i skulderleden. Kortison är ett hormon som dämpar inflammation och ger smärtlindring. Upprepade insprutningar i skulderleden kan minska smärtorna. På längre sikt, efter ett år, har man inte kunnat visa på någon effekt. Kortisoninjektionen bör kombineras med fysioterapi för bästa möjliga effekter. 

Hos personer som inte har fått någon effekt av ovanstående behandling kan man, efter cirka ett år, överväga att göra ett kirurgiskt ingrepp som kallas för artroskopisk kapsellösning. Det är ett kirurgiskt ingrepp som utförs med hjälp av en liten kamera och kirurgiska verktyg som förs in i leden. Under ingreppet frigörs leden och rörligheten i skulderleden förbättras väsentligt efter ingreppet. Ingreppet utförs under narkos och kan genomföras som dagkirurgi. Studier visar att denna metod förkortar sjukdomsförloppet. 

Prognos

Smärtfasen varar vanligen mellan två och nio månader, medan stelhetsfasen ofta varar mellan fyra och tolv månader. Under stelhetsfasen avtar smärtorna. Det kan dock fortfarande göra ont om man stretchar ledkapseln. Läkningsfasen varar ungefär fem till 26 månader. 

Frusen skuldra kan vara ett mycket invalidiserande tillstånd med uttalad funktionsnedsättning. Det har dock en god prognos, och de allra flesta blir helt friska eller har minimala symtom efter två till tre år. Rörligheten i axeln brukar komma tillbaka. Det finns dock personer som har besvär och nedsatt funktion mycket längre än så, men lyckligtvis är det ovanligt.