Neuromodulering kan hjälpa vid trängningsinkontinens

Neuromodulering kan hjälpa vid trängningsinkontinens

För personer som lider av trängningsinkontinens kan vardagen bli tuff att hantera. Att ofrivilligt läcka urin är kanske inget man gärna pratar om med andra. Men det finns hjälp att få. Här berättar urologen Petter Granlund om behandling med neuromodulering – en metod som kan hjälpa kvinnor och män som kissar på sig.

erika-sjoo
Publicerad den: 2015-11-24
Författare: Erika Sjöö, Redaktör

Annons

Har du svårt att kontrollera din urinblåsa? Drabbas du av ofrivilliga urinläckage? Då kan du ha fått något som kallas trängningsinkontinens, ett tillstånd som många lider av i det dolda. Med träningsinkontinens menas att man inte kan behålla sin urin och därmed får läckage, hur mycket som kommer ut varierar från person till person men det finns de som tömmer hela blåsan förklarar Petter Granlund, urolog på Kirurgkliniken i Karlstad. 

- Urinblåsan fungerar som en lagerlokal för urin. Blåsan ska skicka signaler till hjärnan när den börjar fyllas, när den nästan är fylld och när det är dags att gå och kissa. Vid trängningsinkontinens drar blåsan ihop sig utan att hjärnan skickat någon order till blåsan och då kan man få ett läckage. Hos en del kommer det bara en liten skvätt medan andra tömmer all urin i ett svep, säger Petter Granlund.

Trängningsproblematik drabbar många

Trängningsproblematik är inte jätteovanligt. Man räknar med att mellan 10 – 12 procent bland den vuxna befolkningen har en överaktiv blåsa. Kvinnor är mer drabbade av läckage än män på grund av olikheter i anatomin. Ju äldre en person blir desto vanligare är risken att drabbas. Hos personer över 70 år tror man att 20 – 25 procent har någon form av trängningsproblematik. Det behöver inte alltid handla om att man läcker urin utan att man känner behov av att gå på toaletten ofta.

Annons
Annons

- Det normala är att man kissar 4-7 gånger per dygn och att man går upp på toaletten en gång per natt. Går man upp fler gånger för att kissa så kan det vara för att man har något som kallas nokturi, säger Petter Granlund.

Ger bättre kontroll över blåsan

Personer som är drabbade av trängningsinkontinens kan bli behandlade med neuromodulering. På Rikshospitalet i Oslo var man tidigt ute med den här typen av behandling i slutet av 90-talet och det var härifrån urologen Petter Granlund tog med sig sina kunskaper till Karlstad 2012.

Vid Neuromodulering stimulerar man, med hjälp av en elektrod som är kopplad till en pacemaker, de nerver som skickar signaler från urinblåsan till hjärnan och som talar om för oss att det är dags att tömma blåsan. Förenklat sagt kan man säga att elektroden omvandlar en onormal signal till en normal, något som i sin tur leder till att patienten får bättre kontroll över sin blåsa. Ingreppet är enkelt och patienten får gå hem samma dag.

Annons
Annons

Inför varje operation görs en ordentlig utredning på patienten. För rätt vald patientgrupp kan neuromodulering ge riktigt goda resultat menar Petter Granlund. Behandlingen är dock inte en metod som lämpar sig för alla med trängningsinkontinens.

- Nej, hos personer med neurologiska sjukdomar som multipel skleros eller Parkinsons sjukdom ger behandlingen ofta sämre resultat. Det betyder däremot inte att alla patienter inom denna grupp nödvändigtvis svarar dåligt på behandlingen, säger Petter Granlund.

Inte heller personer som planerar att genomgå en magnetröntgen bör genomgå behandling med neuromodulering.

Många får effekt direkt

När en patient blivit rekommenderad neuromodulering mot sin trängningsinkontinens får denne alltid genomgå en teststimulering på mellan en till tre veckor. I sitt arbete ser Petter Granlund att många patienter upplever goda resultat av behandlingen kort efter att den påbörjats. I Karlstad väljer 80 procent av de som får en teststimulering att operera in en pacemaker permanent. Kravet är att patienten ska uppleva att besvären minst halverats.

- Det finns inga risker med neuromodulering men jag rekommenderar att nyopererade patienter tar det lugnt under en period eftersom elektroden måste få läka fast ordentligt, avslutar Petter Granlund.

Har du nokturi? Testa dig här

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.
  • 20130303083842
    2016-01-12 18:07 (23 månader sen)

    Ni skulle inte kunna utveckla operationen litet närmare? Den där "pacemakern" var skall den sitta?


Annons
Annons