Fakta | Neurologi

Karpaltunnelsyndrom


Uppdaterad den: 2013-03-19
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är karpaltunnelsyndrom?

Handled och karpaltunneln

Vid handleden, intill handflatan, löper en bred senskida som har en skyddande och stödjande funktion för senorna i underarmen. Tillsammans med handlovsbenen bildar denna senplatta en anatomisk tunnel som kallas karpaltunneln (karpos = handled på grekiska).

Genom karpaltunneln löper senor, blodkärl och nerver. Den största nerven som löper här är medianusnerven. Det är en av tre huvudnerver i underarmen och handen. Den försörjer flera muskler i underarmen och handen och den innehåller också de nervtrådar som ger oss känsel i hand och fingrar, inklusive tummens, pekfingrets, långfingrets och halva ringfingrets (den halva som vetter mot långfingret) handflatesida.

Förekomst

Karpaltunnelsyndrom förekommer hos 3–4 % av den vuxna befolkningen, oftare hos kvinnor än hos män. Förekomsten ökar med stigande ålder. Vissa yrkesgrupper är mer utsatta än andra (se nedan). En del kvinnor drabbas av tillståndet i samband med graviditet. Sannolikt hänger detta samman med att mängden vätska i kroppen ökar under graviditet, vilket således minskar utrymmet i karpaltunneln.

Annons
Annons

Orsak

Att utrymmet av olika skäl minskar i karpaltunneln, det blir helt enkelt för trångt. Medianusnerven kommer då i kläm och det kan uppstå symtom i nervens funktionsområde, det vill säga i handen och fingrarna. Den vanligaste orsaken är inflammatoriska reaktioner som leder till vätskebildning och svullnad i kanalen och därmed till att nerven kläms. Inflammationen kan utgöras av till exempel inflammation runt senor, reumatoid artrit, med mera. Ofta hittar man dock ingen påvisbar orsak.

Karpaltunnelsyndrom kan också bero på andra sjukdomar eller skador. Det kan uppstå till följd av handledsbrott, men även ses vid låg ämnesomsättning, graviditet, diabetes, överbelastning genom monotona handrörelser, exempelvis vid vissa typer av yrkesutövning. Yrkeskategorier som anses vara särskilt utsatta är bland annat servitörer, frisörer, skribenter, maskinoperatörer, plåtslagare, slaktare, renhållningsarbetare och personer som arbetar med vibrerande verktyg.

Symtom

  • Smärtor, stickningar, domningskänsla och/eller känselbortfall motsvarande nervens försörjningsområde (se teckning) – framför allt i långfinger och pekfinger.
  • Förlamning och muskelförtvining i tummuskulatur.
  • Symtomen ökar ofta på natten eller om armen hålls stilla. Symtomen lindras ofta genom att skaka eller massera handen.
  • Känselbortfall i fingertopparna kan ge fumlighet i händerna, vilket gör det svårt att hantera små föremål och ge försämrad förmåga till finmotoriska och precisa rörelser.
  • Nedsatt kraft när man trycker tummen mot lillfingret.

Diagnos

Diagnosen ställs med hjälp av den typiska sjukdomshistorien och fynden vid den fysiska undersökningen av handen och armen. Diagnosen kan bekräftas med en så kallad neurografi (ENeG), det vill säga mätning av nervledningshastigheten. ENeG verifierar diagnosen med hög träffsäkerhet. Om diagnosen är typisk utifrån symtom och fynd behöver man inte alltid genomföra denna undersökning.

Annons
Annons

Behandling

Behandlingen beror på graden av symtom och funktionsbortfall. Vid milda till måttliga besvär försöker man i första hand med avlastning genom användning av ortos (skena), vilket i vissa fall kan leda till att operation kan undvikas. Ibland kan en kort behandlingsperiod med kortisontabletter dämpa symtomen, men symtomen kommer i många fall tillbaka efter två till tre månader.

Vid bristande effekt av avlastning och kortisontabletter kan man överväga att ge kortisoninjektion i karpaltunneln. Detta kan i vissa fall ersätta operation. Dock saknas dokumentation för effekten på lång sikt vad gäller kortisonbehandling. Andra former av läkemedelsbehandling tycks inte hjälpa.

Om besvären är långvariga och avlastning inte har effekt är operation ett bra alternativ. Ingreppet sker under lokalbedövning och tar cirka 10 minuter. Det utförs antingen "öppet" eller med hjälp av endoskopi, dvs. titthålsteknik. Under operationen skär kirurgen av senbandet, så att nerven får bättre plats och inte längre sitter i kläm.

Prognos

Tillståndet kan vara övergående och förbättras spontant (cirka en av tre fall). Symtom från medianusnerven under graviditet blir i de flesta fall bättre efter förlossningen.

Efter operation försvinner oftast smärtor och värk nästan omedelbart. Den nedsatta känseln i hand/fingrar kan däremot bestå i flera veckor, undantagsfall i månader.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons