Fakta | Neurologi

Epiduralblödning

Epiduralblödning kan vara ett mycket allvarligt tillstånd med behov av omedelbar inläggning på sjukhus för operation.

Uppdaterad den: 2020-07-01
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är epiduralblödning?

Blodansamling epiduralt

Inne i kraniet är hjärnan täckt av tre hinnor: Innerst finns pia mater (kärlhinnan), i mitten araknoidea och ytterst ligger den kraftiga dura mater. Dura mater sitter fast i kraniet.

Epiduralblödning betyder "blödning utanför dura" och beskriver alltså en blödning mellan dura mater och kraniet. Sådana blödningar uppstår som regel på grund av att ett blodkärl i kraniet brister, oftast i samband med skallskada. I över 80 procent av fallen beror blödningen på en avsliten artär, pulsåder.

Epiduralblödningar kan uppstå både hos barn och vuxna. Det kan vara ett mycket allvarligt tillstånd som kräver omedelbar inläggning på sjukhus för operation.

Annons
Annons

Epiduralblödning uppstår vid cirka 2 procent av traumatiska skallskador. Förekomsten är högre ju allvarligare skallskadan är. Tillståndet är vanligare bland yngre personer eftersom duran med ökande ålder fäster sig tätare vid kraniet. Således är epiduralblödning sällsynt bland personer som är äldre än 50–60 år.

Symtom

Ungefär hälften av dem som får en epiduralblödning har en kort medvetandeförlust efter skallskadan. Därefter vaknar de upp utan särskilda symtom. Blödningen har dock redan uppstått, och när blodansamlingen växer trycker den ihop hjärnan. Det förhöjda trycket i hjärnan orsakar symtomen som uppstår efterhand, vanligen inom 1–24 timmar.

De första symtomen är som regel huvudvärk, illamående, kräkningar och synrubbningar. Därefter uppstår kraftig yrsel, krampanfall och nedsatt medvetande. Förloppet kan vara mycket snabbt och kan sluta i koma eller i värsta fall död, om inte behandling ges snabbt.

Annons
Annons

I vissa fall är skallskadan så allvarlig att personen inte vaknar upp från medvetslösheten.

Diagnos

För att bekräfta diagnosen görs i regel en datortomografiundersökning av hjärnan. Med denna metod kan man se var i huvudet blodansamlingen finns, så att kirurgen vet var hen ska operera.

Behandling

I enskilda fall, om patienten svarar bra på tidiga stabiliserande åtgärder, kan konservativ (avvaktande) behandling vara tillräckligt. I de flesta fall är det dock nödvändigt att göra en öppning i kraniet för att stilla blödningen och minska trycket. Detta görs vanligtvis av en neurokirurg. I undantagsfall, när patientens tillstånd kräver det, kan det vara tvunget att operera patienten på ett lokalt sjukhus. Då måste en vanlig kirurg genomföra proceduren.

Ofta är den föredragna metoden öppen kirurgi, vilket innebär att kirurgen tar bort en del av skallbenet och därmed får en god överblick av skadan. Då kan blodansamlingen tas bort och en eventuellt pågående blödning kan stillas. Därefter sätts benet på plats igen och såret sys ihop.

I vissa fall är blödningen så pass liten att operation inte behövs.

Prognos

Epiduralblödning är ett livshotande tillstånd som vid snabb behandling har en god prognos. De flesta tillfrisknar helt. En del kan få epilepsi och behöver då epilepsimediciner.