Vad är orsaken till Parkinsons sjukdom?
Parkinsons sjukdom är den näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen efter Alzheimers sjukdom. Vid neurodegenerativa sjukdomar förtvinar och bryts nervcellerna i nervsystemet långsamt (degenereras). Parkinsons sjukdom drabbar en till två procent av befolkningen över 65 år. Ålder är den största riskfaktorn för att få sjukdomen och något fler män än kvinnor drabbas.
Hjärnceller och dopamin
Parkinsons sjukdom är en av de mest komplexa och omfattande sjukdomar som angriper nervsystemet. Orsakerna är ännu inte helt klarlagda, men det pågår intensiv forskning och förståelsen av sjukdomen ökar stadigt.
Parkinsons sjukdom beskrevs första gången 1817 av den brittiske läkaren James Parkinson, men det var först på 1960-talet som forskarna upptäckte den viktigaste bakomliggande orsaken: bristen på ett kemiskt ämne i hjärnan, så kallat dopamin. Dopaminets funktion är att överföra vissa bestämda typer av nervsignaler mellan hjärnceller (neuroner). Kemiska ämnen som verkar på det här sättet kallas neurotransmittorer.
Även nervceller i hjärnan som ingår i så kallade "högre funktioner", det vill säga tankeverksamhet, känslor och sömn kan påverkas, men i mindre grad.
Varför försvinner neuronerna i substantia nigra?
Parkinsons sjukdom orsakas av att nervcellerna i ett särskilt område i hjärnan, substantia nigra, bryts ner. När dessa dopaminproducerande nervceller successivt försvinner, leder det till dopaminbrist i hjärnan.
Orsakerna till detta är framför allt åldrande, miljöpåverkan (som till exempel vissa tungmetaller och bekämpningsmedel) samt ärftlighet, där 10-20 procent av de med Parkinsons sjukdom har nära släktingar som också har sjukdomen.
Sannolikt kan inte enbart ovanstående faktorer förklara sjukdomen. Det finns troligen fler orsaker och antagligen samverkar flera av faktorerna vid Parkinsons sjukdom.
8 vanliga frågor och svar om Parkinsons sjukdom
Se frågorna om Parkinsons sjukdom som Dag Nyholm, docent och specialistläkare i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, har besvarat.
Vad är skillnaden mellan Parkinsons sjukdom och parkinsonism?
Orsakerna till Parkinsons sjukdom är som sagt inte helt klarlagda. Men man vet mycket om vilka skador sjukdomen förorsakar och varför symtomen uppträder.
När neuroner i substantia nigra bryts ner resulterar det i dopaminbrist och rubbad funktion i corpus striatum. Resultaten blir de symtom som är karakteristiska vid Parkinsons sjukdom.
Det är dessa symtom som tillsammans kallas parkinsonism. Parkinsonism förekommer naturligtvis vid Parkinsons sjukdom, men dessutom kan vissa enskilda läkemedel och andra neurologiska sjukdomar ge parkinsonism.
De flesta läkemedel som kan förorsaka parkinsonism används inom psykiatrin. Exempel är så kallade neuroleptika som används vid behandling av psykoser, till exempel schizofreni. Andra läkemedel som kan ge parkinsonism är natriumvalproat, som används vid behandling av epilepsi, och metoklopramid, som används mot illamående och kräkningar.
Även några av de mest använda läkemedlen mot depressioner, så kallade SSRI, kan ibland ge parkinsonism (skakningar). Parkinsonism vid användning av läkemedel är vanligast hos äldre människor och problemen försvinner oftast relativt snabbt om man slutar med läkemedlen.
Andra neurlogiska sjukdomar som kan ge parkinsonism är Alzheimers sjukdom och en annan typ av demens som kallas Lewykroppsdemens (Lewy body-demens). Dessutom kan kraftig åderförkalkning orsaka många små hjärninfarkter som kan ge parkinsonism. Andra sjukdomar med parkinsonism är bland annat Wilsons sjukdom, med kopparansamlingar på många ställen i kroppen, vattenskalle (hydrocefalus), rubbningar i produktionen av sköldkörtelhormon och hjärntumör.
Mer läsning om Parkinsons sjukdom
- Vilka är symtomen vid Parkinsons sjukdom?
- Hur diagnostiseras Parkinsons sjukdom?
- Behandling av Parkinsons sjukdom
