Vad är orsaken till Parkinsons sjukdom?


Publicerad den: 2013-05-07
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Hjärnceller och dopamin

Parkinsons sjukdom är en av de mest komplexa och omfattande sjukdomar som angriper nervsystemet. Orsakerna är ännu inte helt klarlagda, men det pågår intensiv forskning och förståelsen av sjukdomen ökar stadigt.

Parkinsons sjukdom beskrevs första gången 1817 av den brittiske läkaren James Parkinson, men det var först på 1960-talet som forskarna upptäckte den viktigaste bakomliggande orsaken: bristen på ett kemiskt ämne i hjärnan, så kallat dopamin. Dopaminets funktion är att överföra vissa bestämda typer av nervsignaler mellan hjärnceller (neuroner). Kemiska ämnen som verkar på det här sättet kallas neurotransmittorer.

Animation om Parkinsons sjukdom

Grunden till bristen på dopamin är att nervceller (neuroner) i ett bestämt område av hjärnan, som kallas substantia nigra, dör eller försvagas. Nervcellerna i substantia nigra har utlöpare till ett annat center i hjärnan, som kallas corpus striatum. Corpus striatum är ansvarig för att våra rörelser blir mjuka och kontrollerade. För att nervsignalerna från substantia nigra ska överföras på rätt sätt till corpus striatum behövs det kemiska ämnet dopamin. När cellerna i substantia nigra dör eller hämmas producerar de inte längre dopamin och signalöverföringen till corpus striatum rubbas. Det är detta som orsakar symtomen vid Parkinsons sjukdom. De mest framträdande symtomen är stela rörelser (rigiditet), skakningar (tremor) i händer, fingrar, käke och ben, svårigheter med att göra snabba rörelser (hypokinesi) och balansproblem (postural instabilitet).

Annons
Annons

Även nervceller i hjärnan som ingår i så kallade "högre funktioner", det vill säga tankeverksamhet, känslor och sömn kan påverkas, men i mindre grad.

Varför dör neuronerna i substantia nigra?

Forskarna vet i dag inte med säkerhet orsaken till att nervcellerna i substantia nigra skadas vid Parkinsons sjukdom, men det finns många teorier och mycket forskning bedrivs inom området.

Vissa forskare tror att sjukdomen beror på gifter i miljön, som vi till exempel får i oss genom mat. Den här teorin stärks av att vi vet att de enskilda läkemedel som används inom psykiatrin (psykofarma eller neuroleptika) och vissa narkotiska ämnen kan förorsaka samma symtom som Parkinsons sjukdom.

Andra forskare hävdar att Parkinsons sjukdom har samband med virusinfektioner. Det kan antingen röra sig om ett virus som direkt angriper substantia nigra eller att viruset sätter igång en så kallad autoimmun reaktion där immunförsvaret luras till att angripa kroppens egna celler.

Annons
Annons

Det tycks också finnas en viss ärftlighet vid sjukdomen. 15–20 % av patienter med Parkinsons sjukdom har nära släktingar med sjukdomen. Den ärftliga faktorn ser ut att ha störst betydelse hos dem som får Parkinsons sjukdom i ung ålder. Detta tyder med andra ord på att våra gener också är involverade.

Sannolikt kan inte enbart nämnda faktorer förklara sjukdomen. Det finns troligen fler orsaker och antagligen samverkar flera av faktorerna vid Parkinsons sjukdom.

Vad är skillnaden mellan Parkinsons sjukdom och parkinsonism?

Orsakerna till Parkinsons sjukdom är som sagt inte klarlagda. Men man vet mycket om vilka skador sjukdomen förorsakar och varför symtomen uppträder.

När neuroner i substantia nigra dör eller hämmas resulterar detta i dopaminbrist och rubbad funktion i corpus striatum. Resultaten blir de symtom som är karakteristiska vid Parkinsons sjukdom. Det är alla dessa symtom som tillsammans kallas parkinsonism. Parkinsonism förekommer naturligtvis vid Parkinsons sjukdom, men dessutom kan vissa enskilda läkemedel och andra neurologiska sjukdomar ge parkinsonism.

De flesta läkemedel som kan förorsaka parkinsonism används inom psykiatrin. Exempel är så kallade neuroleptika som används vid behandling av psykoser, till exempel schizofreni. Andra läkemedel som kan ge parkinsonism är natriumvalproat, som används vid behandling av epilepsi, och metoklopramid, som används mot illamående och kräkningar. Även några av de mest använda läkemedlen mot depressioner, så kallade SSRI, kan ibland ge parkinsonism. Parkinsonism vid användning av läkemedel är vanligast hos äldre människor och problemen försvinner oftast relativt snabbt om man slutar med läkemedlen.

Andra neurlogiska sjukdomar som kan ge parkinsonism är Alzheimers sjukdom och en annan typ av demens som kallas Lewy body-demens. Dessutom kan kraftig åderförkalkning orsaka många små hjärninfarkter som kan ge parkinsonism. Andra sjukdomar med parkinsonism är bland annat Wilsons sjukdom, som beror på kopparavlagringar på många ställen i kroppen, vattenskalle (hydrocefalus), rubbningar i produktionen av sköldkörtelhormon och hjärntumör.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons