Lunginflammation hos barn

Vad är lunginflammation hos barn?

Lunginflammation innebär att det har uppstått en infektion i lungorna. Infektionen kan utlösas av olika mikroorganismer, såsom virus, bakterier, svamp eller parasiter. En lunginflammation kallas för pneumoni på fackspråk.

Även om lunginflammation hos barn är ett förhållandevis ovanligt tillstånd är det en av de vanligaste allvarliga infektionerna som förekommer hos barn. De är vanligast hos barn under 2 års ålder. 

Här beskrivs den form av lunginflammation som uppstår utanför sjukhusmiljöer som också kallas för samhällsförvärvad lunginflammation. Om man får lunginflammation på sjukhuset eller direkt efter sjukhusvistelse, sjukhusförvärvad lunginflammation, är det oftast andra bakterier som orsakar den.

Symtom och tecken

De mest typiska tecknen på en lunginflammation är feber, hosta och snabb andning/andnöd. Tecken på utmattning, matvägran, kräkningar, diarré, magsmärtor och irritabilitet kan också förekomma. Hos vissa barn kan magsmärtorna vara det dominerande symtomet.

Snabb andning

Om ett barn under ett år tar mer än 50 andetag per minut eller ett barn över ett år mer än 40 andetag per minut, anses det vara en för snabb andning. Det kan tala för en lunginflammation.

Hos de allra minsta barnen kan det vara svårt att upptäcka lunginflammation. Feber och snabb andning kan vara det enda tecknet på en lunginflammation. Ibland märks det genom att barnet har en gruntande andning. Man kan ibland se att barnet behöver använda fler muskler för att kunna få tillräckligt med syre. Ett annat tecken är så kallat näsvingespel. Detta ser man genom att barnet utvidgar näsborrarna våldsamt i takt med andningen. Näsvingespel är egentligen ett uttryck för andningssvårigheter. Hosta behöver inte föreligga.

Barn från cirka 3 månaders ålder får ofta lunginflammationer som beror på virus. Vid en virusinfektion finns ofta andra tecken på virusinfektion, såsom förkylningssymtom, hosta, rinnande ögon och täthet i bröstet. RS-viruset kan hos vissa barn leda till en lunginflammation.

Barn utan feber eller andningssvårigheter har sällan lunginflammation. Men lunginflammation hos små barn kan också ha ett mer ovanligt förlopp med symtom och fynd som akuta magsmärtor och blekhet, och som ett stilla och medtaget barn.

Bakterierna mykoplasma (Mycoplasma pneumoniae) och Chlamydia pneumoniae kan leda till en lunginflammation hos något äldre barn. Typiskt för mykoplasma är att sjukdomen startar med heshet, låggradig feber, torrhosta och ledsmärtor. Klamydiainfektionen karakteriseras av feber, huvudvärk och sjukdomskänsla. Ont i halsen, snuva, heshet, hosta och förstorade halsmandlar är vanliga symtom. Dessa klamydiabakterier har ingenting att göra med könssjukdomen klamydia.

Orsak

Symtomen beror på vilken typ av mikroorganism det handlar om. Både virus och bakterier kan ge allvarlig lunginflammation. Hos nyfödda och spädbarn är det vanligen bakterier som utlöser infektionen. Barn från cirka 3 månaders ålder får ofta lunginflammationer som beror på virus. Sådana virusinfektioner förekommer oftare på hösten och vintern än på våren och sommaren, medan infektioner med bakterier kan förekomma när som helst under året.

Hos äldre barn är infektion är mykoplasma och klamydia något vanligare.

Om barnet är otillräckligt vaccinerat mot kikhosta kan det uppstå lunginflammation som följd av kikhosta. 

Diagnos

Diagnosen baseras ofta på sjukdomshistorien och de fynd läkaren gör vid undersökningen av barnet. En bedömning av andningsfrekvensen är viktig och syremättnaden i blodet kan mätas med hjälp av en liten klämma som sätts på ett finger, en tå eller ett öra. Genom att lyssna på lungorna kan man i vissa fall höra att det föreligger en lunginflammation.

Om det är oklart om lunginflammationen beror på bakterier kan man överväga att ta ett prov som kallas för CRP. CRP stiger vid infektioner och stiger ofta till högre nivåer vid bakteriella infektioner. CRP-nivån kan dock också vara hög vid virusinfektioner varför värdet ska tolkas med försiktighet. 

En röntgenbild av lungorna kan ibland hjälpa till med att sätta diagnosen. Oftast tas en sådan undersökning endast om barnet är mycket sjukt, om man är osäker på diagnosen, om behandlingen inte har effekt eller om man tror att det har uppstått komplikationer.

I vissa fall kan man ta prover från nässlemhinnan eller slemmet som hostas upp. Det är framför allt viktigt hos barn som är mycket sjuka, om man misstänker att bakterierna är resistenta mot antibiotika eller om behandlingen inte har effekt. 

Behandling

Barn under 6 månader med en misstänkt lunginflammation ska alltid utredas på akutsjukhus. Äldre barn som inte är väldigt sjuka kan behandlas på vårdcentralen. 

Om bedömningen har gjorts att det kan handla om en bakteriell infektion rekommenderas behandling med antibiotika i 5–7 dagar. I regel rekommenderas behandling med penicillin eller amoxicillin som vätska eller tabletter, beroende på barnets ålder. Läkemedlet som ges i första hand har oftast ingen effekt på mykoplasma- och klamydiabakterier. Det tycks inte behövas, eftersom sådana infektioner hos barn ofta går över av sig själva. Vid allvarlig penicillinallergi och/eller svårare infektion med mykoplasma- och klamydiabakterier rekommenderas läkemedlet erytromycin eller doxycyklin. 

Hos alla barn kan febernedsättande behandling ges. 

Prognos

Så länge barnet har feber och är påverkat av lunginflammationen är det lämpligt att barnet stannar hemma. Hostan kan kvarstå en längre tid, men behöver inte betyda att lunginflammationen inte har läkts ut. 

Lunginflammation hos i ett i övrigt friskt barn i Sverige har en mycket god prognos. I låginkomstländer, framför allt i Asien och Afrika, dör årligen många barn av sjukdomen. Det är dock mycket ovanligt i Sverige.

Barn som har upprepade lunginflammationer orsakade av bakterier, bör undersökas närmare för att se om de kan ha sammanfallen lungblåsa (atelektas) eller andra sjukdomar som exempelvis försvagat immunförsvar. Upprepade virusinfektioner har alla barn och är vanligen ingen anledning till utredning.