Polyper i näsan

Näspolyper leder till ihållande nästäppa och beror ofta på en kronisk inflammation i näsan och bihålornas slemhinnor.

Uppdaterad den: 2019-08-07
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är näspolyper? 

Näspolyper är utväxter eller utbuktningar av slemhinnan i näsan eller bihålorna. Man tror att orsaken till att det utvecklas polyper är en kronisk inflammation av näsans slemhinna. Detta är därför det här tillståndet är vanligast hos personer med kronisk inflammation i näsa och bihålor. Det kan också utvecklas näspolyper efter vanliga infektioner med bakterier eller virus. Orsaken till att polyper utvecklas är dock fortfarande okänd. Det är ett godartat tillstånd.

Tillståndet är vanligen dubbelsidigt och förekommer hos vuxna i alla åldersgrupper, men ytterst sällan hos barn. Förekomsten anges till 2–4 % av befolkningen. Undersökningar med nyare metoder tyder dock på att tillståndet kan vara vanligare än så. Hos 19–36 % av dem som får polyper förekommer samtidigt kronisk näs- och bihåleinflammation. Förekomsten är högre bland patienter med astma, cystisk fibros och salicylatöverkänslighet.

Symtom

Polyper leder till att det blir en trång passage i näsan. Konstant nästäppa är ett problem, även utan förkylning eller allergiperioder. Man kan vara tvungen att andas genom munnen, rösten förändras och man besväras ofta av snarkningar och dålig nattsömn. Vidare blir luktsinnet nedsatt och förändringar i slemhinnan leder till ökad slemutsöndring från näsan.

Annons
Annons

Diagnos

Genom att undersöka näsan med en lampa kan läkaren ofta se polyperna som gråbleka, glänsande förändringar i näshålan. De kan vara många och finns ofta på båda sidor i näsan.

Vid oklarhet om diagnosen kan en datortomografiundersökning klargöra om det föreligger polyper och kartlägga omfattningen av polyperna. Om du blir remitterad till en öron-näsa-hals-specialist tittar den läkaren in i näsan, ofta med hjälp av ett endoskop, en slags tunn kameraundersökning. Läkaren kan också samtidigt ta bort polyperna med endoskopet om det är aktuellt med kirurgisk åtgärd.

Behandling

Den huvudsakliga behandlingen är med läkemedel som riktas mot inflammationen, exempelvis genom spolning av bihålorna eller antiallergisk behandling. Om mediciner inte hjälper kan kirurgi bli aktuellt.

Annons
Annons

Lokalbehandling med nässprej med kortison är den vanligaste läkemedelsbehandlingen mot polyper i näsan. Det är avgörande för resultatet att läkemedlet når långt in i näsan. Hur lång tid man behandlar är individuellt, och även när på dygnet man tar spejningarna. Morgon och kväll är det vanligaste, men ibland tar man bara sprejen kvällstid om besvären främst märks av då. Oftast börjar man behandla i tre månader i sträck. Behandlingen har visat sig vara säker och minska polypernas storlek och utbredning, samt lindra nästäppan. Sådan behandling kan minska behovet av kirurgi eller till och med leda till att man slipper kirurgi helt. Man kan fortsätta med sprejen så länge den ger god effekt. 

Om man har uttalat många polyper kan man ibland testa en kur med kortison-tabletter istället för sprej. Ofta kan man behandla med tabletter i två veckor för att sedan gå över till sprej.

Kirurgisk borttagning av polyper är eller blir ofta nödvändigt när läkemedelsbehandlingen visar sig vara otillräcklig. Ingreppet utförs i regel polikliniskt på en öron-näsa-hals-klinik och kräver då ingen inläggning. Studier visar att man på lång sikt har lite att vinna med kirurgi vid lindriga eller måttliga besvär, eftersom polyperna ofta kommer tillbaka, ibland redan efter några få månader eller år.

Efter en operation är det också viktigt att behandla eventuell inflammation, för att minska risken för att näspolyperna kommer tillbaka.

Prognos

Förloppet är ofta kroniskt och det finns en tendens för återfall, oavsett vilken behandling som väljs. Läkemedelsbehandling kan hjälpa om den underliggande orsaken kan kontrolleras. Som nämns ovan finns det en tendens att nya polyper bildas en tid efter det att de tagits bort kirurgiskt.


Annons
Annons
Annons