Smittskyddsläkarens 4 goda råd inför ”vabruari”
Då var januari slut och vi går in i årets sjukmånad "vabruari". Här ger Anders Lindblom, smittskyddsläkare vid Falu lasarett, några nyttiga råd till dig som vill komma så lindrigt undan som möjligt.
Min Doktor - Läkarbesök i mobilen
Snabb och enkel kontakt med läkare, var du än är. Dygnet runt, för hela familjen. Hos oss får du konsultation, provtagning och behandling. Kostnadsfritt för barn och ungdomar under 20 år.
Sponsrad länk
Misstänker du borrelia? Få hjälp av läkare direkt i mobilen
Med KRY kan du träffa läkare via video – inom 30 minuter. Öppet alla dagar mellan 06.00-24.00.
Hur förbättrar man sitt immunförsvar inför ”vabruari”? Finns det kosttillskott och vitaminer som man ska satsa extra på?
– Det finns inga bevisade sätt att förbättra sitt immunförsvar. Att stå under psykisk press eller ha en ansträngande arbetssituation eller hemsituation anses sätta ner immunförsvaret, men några studier som stödjer detta känner inte jag till. Det som är visat i studier är vaccination. Exempelvis influensavaccination som ger ett visst skydd, men inte fullständigt och inte under lång tid (upp till ett halvår).
LÄS MER: Bör du vaccineras? Här är riskgrupperna vid influensa
Hur ”renlig” ska man vara för att slippa att bli smittad?
– Luftvägsvirus kan överföras via händer och sedan föras över till slemhinnor i exempelvis ögon som man kliar sig i. Tvätta händerna är bra för att ta bort virus, handsprit är ännu bättre. Virus får man på sig när man tar andra i hand eller tar i handtag på dörrar till exempel. Om man därefter tvättar händerna eller desinfekterar dem minskar man risken att insjukna.
Vad ska man tänka på när det gäller barn i skola eller på dagis?
– Vara hemma så länga man är smittsam, vilket ofta rör sig om upp till 5 dagar, kortare vid vanlig förkylning. Dessutom bör barnen vara hemma så länge de är trötta för sin egen del.
– Hygien på dagis har sannolikt betydelse, exempelvis att personal har handsprit, barnen tvättar händer innan måltid och efter toalettbesök. På dagis och förskolor förekommer många smittor och det är generellt svårt att undvika luftvägsinfektioner som går på dagis.
LÄS MER: Vad ska jag göra när mitt barn har en förkylning?
Finns det något annat man ska tänka på?
– Handhygien är vad man själv kan åtgärda för att minska smittrisken. Influensavaccination rekommenderar vi till riskgrupper där man vet att man förhindrar allvarlig sjukdom och död. Vaccination ger kortvarigare immunitet än genomgången sjukdom så man får överväga vilka som ska vaccineras. Riskgrupperna är dock hjälpta av vaccination då de riskerar allvarlig sjukdom.
-
Borrelia efter ett fästingbett
Borrelia är en infektionssjukdom som man kan drabbas av efter ett fästingbett. Vanliga tecken på att du smittats av borrelia är olika symtom från hud, hjärna, leder och nervsystem.
-
Urinvägsinfektion (UVI)
Urinvägsinfektion (UVI) kallas även för blåskatarr och innebär en infektion i urinblåsan. De vanligaste symtomen på UVI är sveda när man kissar och tätare behov av att kissa. Här får du tips och råd om hur du blir av med urinvägsinfektioner.
-
Halsfluss
Halsfluss (tonsillit) är en sjukdom som framförallt är lokaliserad till halsmandlarna och området runt dem. Både virus och bakterier kan orsaka halsfluss. Det är dels en sjukdom i sig själv, men ses också som led i andra sjukdomar som till exempel körtelfeber. Läs mer »
-
Feber, feberkramp och vanliga sjukdomar som ger feber
Både barn och vuxna kan få feber ofta. Feber är ett symtom på att någonting i kroppen är fel, det vill säga det är kroppens naturliga försvar mot virus och bakterier. Lär dig mer om feber, feberkramper och hur du hanterar feber hos barn på ett bra sätt.
-
Struma – förstorad sköldkörtel
En struma är oftast symtomlös och upptäcks av en tillfällighet. Men är den tillräckligt stor kan den ge trycksymtom, som obehag vid användning av polokrage, scarfs eller slips. I mer uttalade fall kan trycksymtomen innebära svårigheter att svälja eller andas.
-
Svinkoppor (impetigo)
Svinkoppor är hudinfektioner med bakterierna stafylokocker eller streptokocker och är ganska vanligt. Sjukdomen drabbar främst barn.
-
Vattkoppor
Sjukdomen orsakas av ett virus som kallas varicella zoster. Vattkoppor är en mycket smittsam sjukdom som i de flesta fall drabbar barn.
-
Dysfagi (sväljsvårigheter)
Dysfagi är ett samlingsbegrepp för symtom på ät- och sväljsvårigheter. Det är ett delproblem vid flera olika sjukdomar, bland annat en del cancerformer och vissa neurologiska sjukdomar. Bristande kunskaper om dysfagi inom sjukvården kan leda till att patienter blir felbedömda och går miste om behandling och stöd.
Ta del av del av utbildningen på Blodcancer-koll.se och lär dig mer om myelom och dess behandling samt vad du själv kan göra för att leva ett bra liv med sjukdomen.
Kommentera denna artikel
När det gäller virus är väl tvål och riklig sköljning med vatten bättre än handsprit?
Handsprit reagerar effektivt mot bakteriers cellväggar, men många virus påverkas väl knappt alls?
Vill veta hur länge ett virus kan leva i luften och på handtag och vara smittsamt?
Mycket av det sunda förnuftet har försvunnit idag. Man går bara efter experter, utredning och forskning.
I vissa fall korrekt, men i många fall helt fel. Kosten till eks. gamla personer på äldreboenden och Sjukhus är helt fel, för lite färska grönsaker, grovt bröd o frukt, för mycket söta efterrätter o vitt bröd.
söta safter erbjuds istället för t.ex. äppelmust.
Flera små måltider är också viktigt för att hålla blodsockret ende.
Inga har kommenterat på denna sida ännu