Smittskyddsläkarens 4 goda råd inför ”vabruari”
Februari brukar vara årets sjukmånad och kallas ofta lite skämtsamt för"vabruari". VAB, vård av sjukt barn, brukar nämligen slå i taket den här månaden. Här ger Anders Lindblom, smittskyddsläkare vid Falu lasarett, några nyttiga råd till dig som vill komma så lindrigt undan som möjligt.
Nu är TBE-säsongen i full gång, vaccinera dig två gånger för att få bra skydd.
Personlig rådgivning. Drop in på alla Svea Vaccin-mottagningar i hela landet. Välkomna!
Hur förbättrar man sitt immunförsvar inför ”vabruari”? Finns det några vitaminer som man ska satsa extra på?
– Det finns inga bevisade sätt att förbättra sitt immunförsvar. Att stå under psykisk press eller ha en ansträngande arbetssituation eller hemsituation anses sätta ner immunförsvaret, men några studier som stödjer detta känner inte jag till. Det som är visat i studier är vaccination. Exempelvis influensavaccination som ger ett visst skydd, men inte fullständigt och inte under lång tid (upp till ett halvår).
Hur ”renlig” ska man vara för att slippa att bli smittad?
– Luftvägsvirus kan överföras via händer och sedan föras över till slemhinnor i exempelvis ögon som man kliar sig i. Tvätta händerna är bra för att ta bort virus, handsprit är ännu bättre. Virus får man på sig när man tar andra i hand eller tar i handtag på dörrar till exempel. Om man därefter tvättar händerna eller desinfekterar dem minskar man risken att insjukna.
Vad ska man tänka på när det gäller barn i skola eller på dagis?
– Vara hemma så länga man är smittsam, vilket ofta rör sig om upp till fem dagar, kortare vid vanlig förkylning. Dessutom bör barnen vara hemma så länge de är trötta för sin egen del.
– Hygien på dagis har sannolikt betydelse, exempelvis att personal har handsprit, barnen tvättar händer innan måltid och efter toalettbesök. På dagis och förskolor förekommer många smittor och det är generellt svårt att undvika luftvägsinfektioner som går på dagis.
Finns det något annat man ska tänka på?
– Handhygien är vad man själv kan åtgärda för att minska smittrisken. Influensavaccination rekommenderar vi till riskgrupper där man vet att man förhindrar allvarlig sjukdom och död. Vaccination ger kortvarigare immunitet än genomgången sjukdom så man får överväga vilka som ska vaccineras. Riskgrupperna är dock hjälpta av vaccination då de riskerar allvarlig sjukdom.
Sjukdomar som ofta förekommer under ”vabruari”
-
Läsarfråga: ”Varför rinner näsan när det är kallt?”
Här svarar Remy Waardenburg, specialistläkare i allmänmedicin på läsarnas frågor om luftvägsinfektioner.
1 Kommentarer -
Hiv-positiva möts fortfarande av fördomar - även inom vården
97 procent av de som lever med hiv i Sverige idag är smittfria. Trots det möts de fortfarande av fördomar och utsätts för diskriminering - även av personer inom vården.
-
Bett, stick och växter – så lindrar du sommarplågorna!
-
Det behöver du veta om influensasäsongen 2019–2020
För de allra flesta är säsongsinfluensan ofarlig, men varje vinter blir flera tusen personer inlagda på sjukhus på grund av säsongsinfluensan.
8 Kommentarer
-
Bör du vaccineras mot influensa? Här är riskgrupperna
Varje vintersäsong slår influensan till, vissa år hårdare än andra. För de flesta läker sjukdomen ut av sig självt, men för vissa kan influensan leda till allvarlig och livshotande sjukdom. Därför rekommenderas vissa grupper att vaccineras. Läs mer om de olika riskgrupp...
1 Kommentarer -
Symtom: Så vet du att du har drabbats av influensa
Det är vanligt att man drabbas av influensa under vinterhalvåret, men hur vet man att man har drabbats av just influensa och inte bara av en vanlig förkylning?
2 Kommentarer -
Symtom och tecken på harpest
2 Kommentarer -
Läsarfråga: ”Vad gör man om man inte lyckas ta bort hela fästingen?”
Varför bär fästingar på sjukdomar? Och vad bör man göra om man inte får bort hela fästingen efter ett bett? Här svarar biologen och fästingexperten Thomas Jaenson på läsarnas frågor om fästingar.
2 Kommentarer
Kommentera denna artikel
När det gäller virus är väl tvål och riklig sköljning med vatten bättre än handsprit?
Handsprit reagerar effektivt mot bakteriers cellväggar, men många virus påverkas väl knappt alls?
Vill veta hur länge ett virus kan leva i luften och på handtag och vara smittsamt?
Mycket av det sunda förnuftet har försvunnit idag. Man går bara efter experter, utredning och forskning.
I vissa fall korrekt, men i många fall helt fel. Kosten till eks. gamla personer på äldreboenden och Sjukhus är helt fel, för lite färska grönsaker, grovt bröd o frukt, för mycket söta efterrätter o vitt bröd.
söta safter erbjuds istället för t.ex. äppelmust.
Flera små måltider är också viktigt för att hålla blodsockret ende.
Inga har kommenterat på denna sida ännu