Intervju | Infektion

Sorkfeber (nephropathia epidemica)

Sorkfeber, eller nephropathia epidemica, hör till det vi kan kalla norrländska infektionssjukdomar, det vill säga att sjukdomen är vanligast norr om Dalälven – även om utbredningsområdet tenderar till att förändras med en spridning söderut.

Publicerad den: 2015-03-05
Författare: Göran Günther, överläkare, specialist infektionssjukdomar, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Annons

Sorkfeber är känd i Sverige sedan 1934, blev anmälningspliktig 1989 och har uppmärksammats den sista tiden då den tenderar att öka i frekvens – dock med stor variation år från år. Årligen drabbas vanligen mellan 200 och cirka 500 fall, kopplat till skogssorkens antalscykler på tre till fyra år.

Orsaker till sorkfeber

Sorkfeber orsakas av ett virus (Puumalavirus, ett hantavirus), som förutom i Sverige samt i centrala, östra och norra Europa. Den är en så kallad zoonos (en sjukdom som sprids mellan människor och djur), där virus finns i skogssorkens saliv, urin och avföring. Sorken kan utsöndra virus under lång tid utan att själv vara sjuk. Sannolikt smittar sorkfeber inte mellan människor, men viruset kan fortfarande vara smittsamt under lång tid (minst två veckor) i omgivningen, vilket är viktigt att tänka på när man till exempel städar äldre hus.

Skogssorken finns i hela Sverige, men förefaller inte bära virus i södra Sverige. Det verkar finnas en koppling till så kallade ”sorkår”, innebärande ökat antal sorkar, med toppar av antalet fall var tredje till fjärde år. De flesta som infekteras blir sjuka mellan oktober och april. Sorkfeber drabbar personer i alla åldrar, men främst medelålders och äldre – och oftast män. Tiden från smitta till symtom är inte helt känd, men brukar anges till cirka en till sex veckor. Den långa inkubationstiden i vissa fall gör att man bör tänka på sorkfeber även efter utlandsresor, då man kan ha smittats innan avresan.

Annons
Annons

Symtom på sorkfeber

Sorkfeber karakteriseras av influensaliknande symtom med akut hög feber, huvudvärk, muskelvärk och påverkat allmäntillstånd. I det typiska fallet tillkommer buksmärtor, ryggvärk och njurpåverkan. Den akuta fasen varar i en till två veckor. Övergående dimsyn är vanligt. Blödningskomplikationer förekommer och är oftast av lindrig natur, såsom näsblödning, blod i avföring och urin, mellanblödningar med mera. Påverkan av det centrala nervsystemet kan förekomma, liksom hjärnhinneinflammation.

De patienter som drabbats av sorkfeber vårdas i relativt stor utsträckning (30 procent) på sjukhus med symtomlindrande behandling samt kontroller av njurfunktion och vätske- och saltbalans. Intensiv huvudvärk och ljusskygghet förekommer ofta. Symtomen orsakas troligen av utbredd inflammation i kroppen och störd saltbalans i blodet, möjligen också av viruset självt.

Diagnos

Diagnosen baseras på påvisning av antikroppar i blodet (serumprov). Lumbalpunktion med undersökning av vätskan kring hjärna och ryggmärg kan i enstaka fall visa lätt till måttlig inflammation och även påvisbart virus.

Annons
Annons

Behandling av sorkfeber

Botande behandling av sorkfeber saknas för närvarande. Övervakning av vätskeintag, njurfunktion, vikt, korrigering av rubbningar i blodets saltbalans och symtomlindrande behandling med smärtstillande läkemedel samt dialys vid behov ingår i behandlingen. Vaccin finns inte tillgängligt idag.

Prognos

Prognosen är i allmänhet god, även om trötthet är vanligt hos många patienter i efterförloppet. Enstaka svåra fall förekommer. Kontroll av njurfunktionen kan behövas, men det vanligaste är att man blir helt återställd. Sjukdomen ger sannolikt livslång immunitet.

Särskilda och/eller förebyggande råd

Information till allmänheten i områden där sorkfeber förekommer är viktigt. Var försiktig vid städning av hus eller vindar där sorkspillning kan förekomma och undvik att röra upp damm. Använd gärna handskar och fuktig trasa vid städning och avtorkning. Var försiktig vid rivningsarbeten och hantering av ved.

Övrigt

Husdjur som hundar och katter insjuknar inte i sorkfeber.


Annons
Annons