Atopiskt eksem, en översikt

Vad är atopiskt eksem?

Atopiskt eksem är ett tillstånd med torr, kliande och inflammerad hud. Det är inte helt klarlagt vad orsaken är, men ärftliga faktorer verkar spela en viktig roll. Man har sett ett samband med vissa allergiska sjukdomar, såsom astma och hösnuva. I själva verket är det inte alltid så att sådana sjukdomar föreligger och atopiskt eksem och icke-atopiskt (icke-allergiskt) eksem utreds och behandlas på samma sätt. Sjukdomen karakteriseras av att hudbarriären (som normalt ger ett skydd mot fukt och mikroorganismer) sviktar. Följden är att huden blir uttorkad och har sämre förmåga att stå emot sådant som kan vara skadliga för huden.

Atopiskt eksem brukar debutera i tidiga barndomen och kallas då även barneksem eller böjveckseksem. Det ses mer sällan hos äldre barn och vuxna. Eksemet uppträder ofta på olika ställen på kroppen beroende på barnets ålder.

Ungefär 5–30 % av barnen utvecklar atopiskt eksem. Cirka 60–70 % är symtomfria vid puberteten och upp till 10 % av vuxna har fortfarande atopiskt eksem.

Symtom

Hos småbarn upp till 1 år finns utslaget oftast i ansikte, på halsen, sträcksidor av armar och ben, och bålen. Eksemet kan vara vätskande, särskilt på kinder och i hårbotten.

Hos barn från ungefär 3–11 år blir eksemet torrare och ofta sönderrivet. Eksemet är symmetriskt lokaliserat i hudveck, ansikte (framför allt runt munnen), på händer och fötter, på skinkor och på bak- och insida av låren.
Drabbade områden kan ha mer eller mindre pigment. 

Hos vuxna är huden allmänt torr och kliande, samt ofta förtjockad på vissa platser till följd av att man kliar på det. Hudutslagen befinner sig i hudveck, ansikte (framför allt runt ögonen, panna och runt munnen) samt på halsen mot skuldrar och handleder/händer.

Det uppstår lättare bakterieinfektioner i hud med eksem, eftersom hudens barriär mot infektioner är försvagad. Infektioner visar sig som mer ilsken rodnad med ofta gulaktiga skorpor i det befintliga eksemet.

Orsak

Orsaken till att man får atopiskt eksem är till stor del okänd. Ärftliga faktorer har betydelse. Saker som försämrar atopiskt eksem kan vara svettning, torr luft eller frekventa bad/dusch som torkar ut huden, värme (till exempel vid för varm klädsel och vid hög fysisk aktivitet), kemisk retning av huden, till exempel våtarbete eller arbete med kemikalier, mekanisk retning av huden, till exempel av ylle eller skavning, irriterande och klådframkallande födoämnen, som till exempel citrusfrukter, tomater och histaminfrigörande/-innehållande födoämnen, stress och infektioner, framför allt i luftvägar och hud. Det är kontroversiellt om allergier spelar en stor roll vid atopiskt eksem. Födoämnesallergi verkar kunna försämra atopiskt eksem hos små barn, men hos vuxna är det mycket ovanligt. Övriga allergier, till exempel mot pollen eller damm, verkar vara av mindre betydelse för eksemet.

Diagnos

Ofta har andra familjemedlemmar atopiskt eksem, astma eller hösnuva (allergisk rinit). Vid en vanlig läkarundersökning är det i de flesta fall lätt att ställa diagnosen med ledning av sjukhistorien, utslagets utseende och var på kroppen det finns.

Behandling

Mjukgörande behandling

En viktig del av behandlingen består i att förbättra den uttorkade huden, som har uppstått på grund av den sjuka hudbarriären. Genom att behandla huden med mjukgörande krämer kan man lindra torr hud och hindra att eksemet blir värre. Man kan också förebygga nya skov av eksemet efter att huden har kommit till ro igen. För att inte reta huden eller förstöra hudbarriären ytterligare bör man inte duscha/bada så ofta och man bör undvika tvål, särskilt på eksemförändringarna, då tvål torkar ut huden. Använd hellre en tvättkräm för känslig hud. Används tvål bör den ha ett pH-värde kring 5,5. Vid bad rekommenderas badolja i vattnet. En dusch kan avslutas med att en liten mängd badolja fördelas på kroppen under duschens sista sekunder.

Det är mycket viktigt att hålla huden mjuk och undvika uttorkning. Mjukgörande krämer bör användas flera gånger dagligen i riklig mängd, den ska helst masseras in under flera minuter och ska alltid användas efter bad och dusch. 

Läkemedelsbehandling

Själva eksemet, eller hudinflammationen, behandlas med kortisonkräm eller -salva. Rätt användning av kortisonkrämer är den viktigaste delen av behandlingen. Kortisonbehandling av huden är en säker och effektiv behandling och har inga större risker för biverkningar. Se egen text om kortisonbehandling av atopiskt eksem. Under senare år har behandlingsutbudet utökats med så kallad immunmodulerande lokalbehandling, vilket kan vara ett alternativ när kortisonbehandling inte fungerar.

En annan behandlingsmetod vid vätskande eksem är kaliumpermanganatbad. Uttalad klåda behandlas ibland med läkemedel som lindrar klåda och gör att man blir trött, så kallade antihistaminer, men det finns inte mycket bevis för att sådana läkemedel är hjälpsamma vid atopiskt eksem. 

Om det uppstår infektion på grund av bakterier i eksemet kan det vara aktuellt att använda antibakteriella medel som till alsolsprit. Vid svårare fall behövs ofta antibiotika i tablettform. 

Andra behandlingsmetoder kan användas om övrig behandling inte har haft tillräcklig effekt, särskilt hos personer som måttligt till svårt atopiskt eksem. Det kan handla om så kallade biologiska läkemedel, läkemedel som liknar kroppsegna ämnen. Ett exempel är så kallade JAK-hämmare som dämpar inflammation i huden.

Allmänna åtgärder

Solljus är ofta bra mot eksemet, och både solsemestrar och ljusbehandling kan ha god effekt. På grund av strålningens negativa effekter på huden bör det göras med försiktighet och ljusbehandling bör endast göras i samråd med en hudläkare. 

Det är viktigt att undvika ämnen som utlöser eller förvärrar eksemet, till exempel genom att vara uppmärksam på vad man äter. Reaktioner på livsmedel är mest aktuellt hos småbarn och det är individuellt hur mycket eksemet påverkas av ett visst livsmedel. Om man misstänker att livsmedel förvärrar barnets eksem bör man försöka ta reda på vilka ämnen det rör sig om och utesluta dessa från kosten. Detta ska göras i samarbete med läkare. Vissa födoämnen gör att symtomen blir sämre, utan att en allergi föreligger. Vanliga är produkter är citrusfrukter, tomater, jordgubbar, choklad och kiwi som kan irritera och göra klådan värre. En så kallad kosthållningslista, är ett bra hjälpmedel. Uteslut inga livsmedel under längre tid från barnets kost utan att ha fått fastställt att barnet reagerar på dem. Orsaken till detta är att barn behöver en varierad, sund och balanserad kost för att växa och utvecklas normalt.

Prognos

En mycket stor andel är symtomfria vid puberteten, men vissa har omfattande besvär även som vuxna. En person som har haft atopiskt eksem har större risk än andra att senare utveckla eksem, astma och hösnuva. Dessa personer har också alltid samma torra, atopiska hudtyp och måste vårda huden omsorgsfullt livet ut.