Atopiskt eksem

Vad är atopiskt eksem?

Atopiskt eksem, som också kallas för atopisk dermatit, är ett mycket vanligt tillstånd med återkommande torr, kliande och inflammerad hud. Det kan presentera sig som utslag med fjällande hudområden. Många personer med atopiskt eksem har även andra så kallade atopiska sjukdomar, såsom astma eller hösnuva. 

Atopiskt eksem brukar debutera hos små barn, under de första två levnadsåren. Totalt utvecklar cirka 15–30 procent av barnen atopiskt eksem. Cirka 60–70 procent är symtomfria vid puberteten, men i många fall kan man som vuxen få nya besvär. Upp till 10 procent av alla vuxna har atopiskt eksem.

Symtom och fynd

Atopiskt eksem yttrar sig på olika sätt beroende på personerns ålder. Hos personer med lite pigment i huden är torr, röd hud med knottror eller små vätskefyllda blåsor vanligast. Om huden innehåller mycket pigment är utslagen ofta lokaliserade runt hårsäckarna och ofta är utslaget mer knottrigt. Dessutom är torrhet och fjällning mer framträdande, medan rodnaden är mindre framträdande, istället ses ofta lilaaktig ton i huden.

Vissa personer har en annan presentation än det beskrivs nedan. Utbredning och svårighetsgrad varierar också över tid. Hos vissa är eksemet mest framträdande på specifika platser, såsom på händer, runt ögon, runt munnen eller på fötter.

Vanliga presentationer av eksemet i olika åldersgrupper: 

• Hos småbarn upp till 1 år finns utslaget oftast i ansikte, på halsen, sträcksidor av armar och ben samt bålen. Eksemet kan vara vätskande, särskilt på kinder och i hårbotten. Ofta finns inga utslag i blöjområdet. 
• Hos barn från ungefär 3–11 år blir eksemet torrare och ofta sönderrivet. Eksemet finns i hudveck, ansikte (framför allt runt munnen), på händer och fötter, på skinkor och på bak- och insida av låren. Oftast är eksemet ungefär likadant på båda kroppshalvor. 
• Hos vuxna är huden allmänt torr och kliande, samt ofta förtjockad på vissa platser till följd av att man kliar på det. Hudutslagen befinner sig i hudveck, ansikte (framför allt runt ögonen, panna och runt munnen) samt på halsen mot skuldrar och handleder/händer.
• Hos äldre ser eksemet ofta ut som hos vuxna, men det kan ibland leda till kraftigare klåda med intensivt röd hud. Det är också vanligare att sträcksidor av ben eller armar drabbas. 

Drabbade områden kan ha mer eller mindre pigment än vanligt vilket visar sig som brunare eller blekare fläckar i huden. Det kan också uppstå områden med mer eller mindre pigment i huden efter en episod med utslag. Ökad pigmenthalt i huden efter inflammation är vanligare hos personer som alltid har mycket pigment i huden. 

Det uppstår lättare bakterieinfektioner i hud med eksem, eftersom hudens barriär mot infektioner är försvagad. Infektioner visar sig som mer ilsken rodnad med ofta gulaktiga skorpor i det befintliga eksemet.

Orsak

Atopiskt eksem har en multifaktoriell orsak, vilket innebär att det är flera orsaker i samspel som leder till att sjukdomen uppstår:

• Sjukdomen karakteriseras av att hudbarriären (som normalt ger ett skydd mot fukt och mikroorganismer) sviktar. Följden är att huden blir uttorkad och har sämre förmåga att stå emot sådant som kan vara skadligt för huden
• Arvsanlag spelar också in vid utveckling av sjukdomen. Risken ökar om en förälder eller ett syskon också har atopiskt eksem. Dessutom har man sett att vissa förändringar i arvsanlaget, mutationer, ger kraftigt ökad risk för atopiskt eksem.
• Hos personer med atopiskt eksem har man sett att kroppen har ett felaktigt sätt att försvara sig. Det leder till att det uppstår olika ämnen som leder till ökad inflammation i huden med eksem som följd. 

Trots koppling med allergiska sjukdomar är en allergi sällan en orsak till atopiskt eksem. Man har inte kunnat se i studier att kostrestriktioner förbättrar tillståndet. Ett undantag är svårbehandlat, kraftigt eksem hos spädbarn. De barnen kan ha (en ofta övergående) allergi mot mjölk eller ägg som försämrar eksemet. Övriga allergier, till exempel mot pollen eller damm, verkar inte vara av betydelse för eksemet.

Diagnos

Det är ofta lätt att ställa diagnosen atopiskt eksem, men det finns många hudsjukdomar som kan likna atopiskt eksem. Ibland behövs tilläggsundersökningar eller bedömning av en specialist i hudsjukdomar. Det finns inga specifika blodprover eller bilddiagnostik som kan påvisa tillståndet.

Kartläggning av faktorer som ökar risken för tillståndet ingår. Ofta har andra familjemedlemmar atopiskt eksem, astma eller hösnuva (allergisk rinit). 

Behandling

Man har sett att behandlingseffekten blir bättre när personer med atopiskt eksem får information om sin sjukdom och hur man ska hantera olika sjukdomsrelaterade problem. 

Mjukgörande behandling

Den viktigaste delen av behandlingen består i att smörja in huden med mjukgörande hudpreparat. Med det avses kräm, kutan lösning eller salva som innehåller fetter och ibland tillsatser som gör att huden inte torkar ut. Genom att behandla huden med mjukgörande kan man lindra torr hud och hindra att eksemet blir värre. Man kan också förebygga nya skov av eksemet efter att huden har kommit till ro igen. Kräm är oftast lämpligast eftersom det är lätt att smörja med. 

Noggrann rengöring med (mild) tvål och vatten rekommenderas, för att få bort fjällning och krustor, följt av smörjning med mjukgörande/antiinflammatoriska läkemedel.

För att inte reta huden eller förstöra hudbarriären ytterligare bör man inte riva huden genom att klia sig. Det är bättre att klappa eller nypa huden om man har klåda. Man bör inte duscha/bada för ofta eftersom det kan torka ut huden. Använd gärna en tvättkräm eller duscholja. Vid bad rekommenderas badolja i vattnet och en dusch kan avslutas med att en liten mängd badolja fördelas på kroppen under duschens sista sekunder. Ett alternativ är att smörja in kroppen med mjukgörande efter bad/dusch. 

Man har sett att eksemet ofta är underbehandlat på grund av att man inte smörjer in huden tillräckligt med mjukgörande. Mjukgörande bör användas flera gånger dagligen (minst 2 gånger dagligen) i riklig mängd, den ska helst masseras in under flera minuter och ska alltid användas efter bad och dusch. Mjukgörande ska användas även när eksemet är borta. 

Det finns många olika typer av mjukgörande på marknaden. Man har inte sett några tydliga skillnader i verkan mellan de olika preparaten. Det som man själv tycker mest om är avgörande för valet av preparat. 

Läkemedelsbehandling och ljusbehandling

Lokalbehandling

Själva eksemet, eller hudinflammationen, som ger besvär med klåda och visar sig som rodnad i huden behandlas med kortisonkräm eller -salva. Rätt användning av kortisonkrämer är den viktigaste delen av behandlingen. Kortisonbehandling av huden är en säker och effektiv behandling och har inga större risker för biverkningar om man använder rätt preparat under rätt tid.

Eksemet, inklusive sårytor, smörjs in med preparat som innehåller kortison. Läkemedlet smörjs och masseras in tills huden är mättad. Övrig hud smörjs med mjukgörande.

Under senare år har behandlingsutbudet utökats med så kallad immunmodulerande lokalbehandling, så kallade kalcineurinhämmare. Den behandlingen kan vara ett alternativ när kortisonbehandling inte fungerar eller ger biverkningar. 

I Sverige finns preparat godkända med takrolimus och pimekrolimus för behandling av atopiskt eksem hos personer över två år. Dessa läkemedel har, till skillnad från kortison, inte biverkan att huden kan bli tunn. Därför kan det vara lämpligt att använda dessa läkemedel vid eksem i ansikte, hals och ljumske där huden är tunn. 

Eksemet, inklusive sårytor, smörjs in med preparat som innehåller läkemedlet. Läkemedlet smörjs och masseras in tills huden är mättad. Övrig hud smörjs med mjukgörande. Övergående hetta/brännande känsla (cirka en timme, avtar oftast efter cirka en vecka) och klåda efter insmörjning förekommer. Man bör vara försiktig med att utsätta huden för solljus. Preparaten ska inte användas av gravida eller ammande. 

Medicinsk ljusbehandling

Solljus är ofta bra mot eksemet, och både solsemestrar och ljusbehandling med specifika UV-strålar kan ha god effekt. På grund av strålningens negativa effekter på huden bör det göras med försiktighet och ljusbehandling bör endast göras i samråd med en hudläkare.

Systemisk behandling

Med systemisk behandling menar man läkemedel som sprider sig i hela kroppen och påverkar hela huden. Systemisk behandling ska övervägas om behandling med krämer eller salvor inte har tillräcklig effekt och när medicinsk ljusbehandling inte har tillräcklig effekt samt vid kraftiga besvär.

Den här typen av behandling ska påbörjas av en hudläkare eller barnläkare med god kunskap om sjukdomen. Vissa läkemedel tas som tabletter medan andra tas om en spruta direkt under huden. Exempel på läkemedel är interleukinhämmare (dupilumab och talokinumab), kalcineurinhämmare (ciklosporin), metotrexat och JAK-hämmare (baricitinib, upadacitinib, abrocitinib). Andra läkemedel som ibland används är mykofenolsyra och azatioprin. 

Annan behandling

En behandlingsmetod vid vätskande eller infekterat eksem är kaliumpermanganatbad. Kaliumpermanganat är inte toxiskt, men verkar starkt uttorkande på huden. Hud, naglar och baljor blir missfärgade efter behandlingen. Man kan till viss grad hindra att naglarna absorberar färg genom att täcka dem med nagellack eller ett tjockt lager vaselin. Om man tillsätter några milliliter grönsåpa i badvattnet fäster kaliumpermanganatfärgen inte lika lätt i baljor och kar. Textilier blir permanent missfärgade.

Uttalad klåda som gör att man sover dåligt behandlas ibland med läkemedel som lindrar klåda och gör att man blir trött, så kallade antihistaminer, men det finns inte mycket bevis för att sådana läkemedel är hjälpsamma vid atopiskt eksem. 

Om det uppstår infektion på grund av bakterier i eksemet är det fortsatt viktigt att smörja med mjukgörande och kortisonkräm. Endast vid svåra fall behövs ofta antibiotika i tablettform. 

Prognos

En mycket stor andel är symtomfria vid puberteten, men vissa har omfattande besvär även som vuxna. Det är vanligt att eksemet blossar upp vid vissa tillfällen i livet. Ofta är det en god idé att fortsätta smörja huden regelbundet med mjukgörande.

En person som har haft atopiskt eksem har större risk än andra att senare utveckla astma eller hösnuva.