Läkemedel och graviditet

Även om man ska vara försiktig med att använda läkemedel under graviditet och amningsperioder, så är det sällan läkemedel är skadliga för fostret.

Uppdaterad den: 2014-07-14
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Som huvudregel bör man försöka använda läkemedel så lite som möjligt när man är gravid. Läkemedel kan i sällsynta fall skada fostret och det säkraste är att avstå från att använda läkemedel om det inte är nödvändigt. För en del sjukdomar krävs dock läkemedelsbehandling, även i samband med graviditet. Användning av läkemedel under graviditeten ska alltid diskuteras med en läkare. Detta gäller även kosttillskott.

Hur kan läkemedel skada fostret?

De flesta läkemedel tas upp i blodet och fraktas runt i hela kroppen. Mamman och fostret har två separata cirkulationssystem och har inte ett gemensamt blodomlopp. Moderkakan skiljer mammans och barnets blodomlopp åt. Syre och näringsämnen överförs från mammans blod till barnet. På samma sätt överförs även de flesta läkemedel i mammans blod till barnet.

Fostret kan skadas av läkemedel på framför allt tre sätt:

Annons
Annons
  • Läkemedel kan ha en direkt effekt på fostret och skada dess utveckling. Effekten kan vara läkemedlets vanliga verkan eller en påverkan på de komplicerade mekanismer som reglerar fostrets utveckling. I värsta fall kan de orsaka missbildningar eller missfall.
  • Läkemedel kan påverka moderkakan. Den vanligaste orsaken till detta är att ett läkemedel, till exempel nikotin, får blodkärlen i moderkakan att dra ihop sig. Detta leder i sin tur till att fostrets tillgång på både syre och näring begränsas, och risken för undervikt eller underutveckling ökar. Nikotin passerar snabbt över moderkakan och ger även direkta effekter på fostret.
  • Livmodern är i huvudsak en muskel som barnet ligger i. Läkemedel kan få livmodern att dra ihop sig kraftigt. Detta kan leda till dålig blodtillförsel till fostret, men det kan också leda till att förlossningen sätts igång och resultatet blir en för tidig förlossning.

Kritiska faktorer: dosering och tidpunkt

Både läkemedelsdosen och när i fosterlivet läkemedlet används kan ha betydelse. Risken för fosterskador ökar med ökande dos. Användningen av läkemedel bör därför hållas på lägsta effektiva nivå. Moderns läkemedelsomsättning ökar dock under graviditeten och det är därför viktigt att kontrollera att den avsedda effekten uppnås.

De första tre veckorna efter befruktning vet många inte om att de är gravida och intag av skadliga ämnen under den här perioden leder antingen till missfall (ofta utan att man ens vet att man har varit gravid) eller till att det inte blir några fosterskador. Fosterskador uppstår först när organen utvecklas. Detta sker i perioden mellan graviditetsvecka 3 och 8.

Efter vecka 8 är det ovanligt att omfattande fosterskador utvecklas, men skadliga ämnen kan påverka tillväxt och funktion av normalt utvecklade organ. Centrala nervsystemet fortsätter till exempel att utvecklas under hela graviditeten med åtföljande risk för negativ påverkan. Missfall före vecka 9 beror ofta på att enbryot/fostret dör och stöts bort.

Annons
Annons

Utredning av skadliga effekter

När Läkemedelsverket ska godkänna olika läkemedel för försäljning i Sverige, krävs en omfattande dokumentation av effekter och biverkningar. Beroende på den här dokumentationen ges olika rekommendationer om behandling med läkemedlet till gravida.

Av etiska skäl kan man inte genomföra läkemedelsstudier på gravida kvinnor. Djurförsök kan vara vägledande, men resultaten kan inte direkt överföras till människor. Vissa läkemedelsgrupper har använts över lång tid till gravida och har visat sig vara säkra. För flera nyare läkemedelsgrupper saknas ännu tillräckligt underlag. I sådana fall används ofta de äldre läkemedelsgrupperna.

I vissa fall har mamman en sjukdom som kräver behandling med potentiellt skadliga läkemedel för fostret. Ett exempel på detta är blodtrycksläkemedel. Högt blodtryck kan vara skadligt för mamma och foster och samtidigt kan vissa blodtrycksläkemedel ge fosterskador. Gravida kvinnor som behandlas för högt blodtryck behandlas därför vanligtvis med andra läkemedel än de som används till kvinnor som inte är gravida.

Omställning till ett nytt läkemedel kan dock vara riskabelt i sig, till exempel vid epilepsi och högt blodtryck. Det är därför en fördel om läkaren diskuterar möjlig graviditet när en kvinna i fertil ålder ska påbörja en långtidsbehandling. På så sätt kan det lämpligaste läkemedlet väljas.

Smärtstillande behandling

I februari 2014 kom en dansk studie som visade att det kan finnas ett möjligt samband mellan intag av det smärtstillande läkemedlet paracetamol under graviditeten och senare neuropsykiatriska skador hos barnet. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s säkerhetskommitté PRAC har efter detta konstaterat att det inte finns vetenskapligt stöd för ett samband mellan användning av paracetamol under graviditet och påverkan på barnets neuropsykiatriska utveckling.

Läkemedelsverkets rekommendationer för smärtstillande medel under graviditeten:

  • Varje läkemedelsbehandling ska vara motiverad.
  • Om det rör sig om tillfällig eller kortvarig smärta bör man försöka lindra den med andra metoder.
  • För gravida är läkemedel med paracetamol förstahandsvalet vid smärta och feber.
  • Om man är gravid och behöver smärtstillande medel under längre tid än några dagar, bör detta diskuteras med läkare.
  • Inflammationshämmande läkemedel (till exempel ibuprofen, naproxen och diklofenak) kan orsaka missbildningar och missfall. Dessa läkemedel ska bara ges efter noggrant medicinskt övervägande under de första två tredjedelarna av graviditeten, och ska inte användas alls under de tre sista månaderna.

Vacciner

Det finns olika sätt att framställa vaccin. En del vacciner anses vara säkra att ta under graviditeten, medan andra bör undvikas om man är gravid. Det är särskilt vacciner med levande, försvagade virus som bör undvikas av gravida. Detta gäller bland annat vaccin mot röda hund och vattkoppor.

Generellt bör gravida inte vaccineras om det inte finns en akut fara för infektion. Detta kan vara ett problem vid resor eller epidemier. Under svininfluensaepidemin visade det sig att sjukdomen kunde medföra ett allvarlig förlopp hos gravida, samtidigt som vaccinet bedömdes som ofarligt. Av det skälet rekommenderas svininfluensavaccinet för gravida under andra och tredje tredjedelen av graviditeten. Detta gäller även generellt för epidemier med influensa A.

Läkemedel i samband med förlossningen

Både lokalbedövande och smärtstillande läkemedel, som ges till mamman vid förlossning, kan ha effekt på barnet. Sådana läkemedel används därför i så små doser som möjligt för att få avsedd effekt. Särskilt opiater (morfin) kan ge nedsatt andning och slöhet hos det nyfödda barnet. Detsamma gäller lugnande och ångestdämpande läkemedel samt narkosmedel. På förlossningsavdelningar är personalen van att hantera sådana problem och de kan därför vara mer liberala när det gäller användningen av sådana läkemedel.

Sjukdom eller behandling?

Man fokuserar ofta på skadliga effekter av ämnen i miljön under graviditeten. Av dessa är det nog rökning och alkohol som utgör de viktigaste ämnena. Som regel har inte läkemedel skadliga effekter på fostret vid normal dosering. När det inträffar ska de skadliga effekterna av behandlingen vägas mot de skadliga effekterna av sjukdomen. Därför är det viktigt att tala med läkaren både om läkemedel som används under graviditeten och om faran med att undvika att ta förskrivna läkemedel.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons