Fakta | Cancer

Behandling av urinblåsecancer

Den första frågan som uppstår hos de flesta personer som får en cancerdiagnos är hur stora möjligheterna är att bli frisk. Det är ofta inte möjligt att ge ett entydigt svar på det.

Uppdaterad den: 2013-03-27
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Det beror på i vilket stadium som sjukdomen upptäcks och vilken typ av tumör det rör sig om. Man kan allmänt säga att om cancern upptäcks medan den ännu är begränsad till urinblåsan, är utsikterna att bli helt frisk mycket goda. Ju mer cancern har växt in i blåsväggen och spritt sig till omkringliggande organ, desto sämre blir utsikterna till tillfrisknande.

Läkaren kommer att ge välgrundade råd om vilken behandlingsform som kan rekommenderas i varje enskilt fall. Trots det kan man om man har drabbats av urinblåsecancer ofta tvingas göra svåra val mellan olika behandlingsformer. Alternativen kan innebära en större eller mindre säkerhet att bli helt frisk, samtidigt som de kan ha biverkningar av mer eller mindre allvarlig grad.

Val av behandlingsform

Det finns flera faktorer som spelar in när beslut om och hur behandlingen skall läggas upp:

Annons
Annons
  • Tumörens storlek.
  • Om tumören har växt in i blåsans muskelvägg eller spritt sig till intilliggande organ.
  • Eventuell spridning (metastaser).
  • Ålder och förväntade livslängd.
  • Allmäntillstånd.
  • De olika behandlingsformernas biverkningar.
  • Patientens egna önskningar.

Det går en linje mellan läkande (kurativ) och lindrande (palliativ) behandling. Vid den kurativt syftande behandlingen är målsättningen att genom att avlägsna tumören uppnå definitiv bot. Detta blir främst aktuellt när sjukdomen är begränsad till urinblåsan. Om cancern är spridd ligger fokus på att lindra eventuella smärtor och andra symtom som tumören kan ge upphov till.

Vid urinblåsecancer finns det flera aktuella behandlingsformer: Kirurgi eventuellt i kombination med cellgift och BCG-behandling vid ytlig urinblåsecancer. En rad faktorer måste beaktas när behandlingsform ska väljas. Viktigast är sjukdomens avgränsning: Är det bara blåsan som har angripits, eller har tumören även växt in i omkringliggande organ? Har det bildats metastaser på andra ställen i kroppen? Patientens ålder och allmäntillstånd är också faktorer som har betydelse för val av behandling.

Ytlig urinblåsecancer

Avlägsnande av tumören

Om cancern inte har spridit sig, är det oftast möjligt att bota sjukdomen fullständigt. När tumören bara är lokaliserad till blåsslemhinnan kan den avlägsnas med hjälp av ett rörformat instrument, ett så kallat resektoskop. Detta förs in i blåsan genom urinröret. Tumören skärs sedan bort bit för bit med hjälp av en strömförande slynga. Ingreppet kallas transuretral resektion (TUR) och sker vanligtvis under narkos eller vid ryggmärgsbedövning. Detta är ett vanligt ingrepp som utförs på alla större sjukhus.

Annons
Annons

Lokal behandling i blåsan

Denna behandlingsform innebär att blåsan upprepade gånger sköljs med celldödande läkemedel via en för tillfället i blåsan inlagd kateter. Denna behandlingsmetod kan vara aktuell om tumörerna ofta återkommer i blåsan. En biverkning är ofta besvär som påminner om urinvägsinfektion.

Upprepad instillation via en kateter av försvagade tuberkelbakterier (BCG) i blåsan kan också bidra till att reducera frekvensen av tumörer. Behandlingen ges en dag i veckan under 6 veckors tid. Man antar att behandlingen stimulerar immunförsvaret i blåsslemhinnan.

Muskelinfiltrerande urinblåscancer

Avlägsnande av blåsan (cystektomi)

Om tumören växer ned i blåsmuskeln utan att den angriper andra bäckenorgan, och det inte påvisas spridning, kan det bli aktuellt att avlägsna blåsan. Detta är ett stort ingrepp benämnt radikal cystektomi. Hos mannen avlägsnas också prostata och ibland även urinröret. Hos kvinnor avlägsnas ofta livmodern och äggstockarna samtidigt.

När blåsan avlägsnas, innebär det också en stor förändring för den enskilda patienten då en av vardagens mest vanliga handling – det att gå på toaletten och kissa – inte längre är möjligt på vanligt sätt. Det måste skapas ett nytt avflöde för den urin som bildas i njurarna.

Detta kan göras på flera sätt. Dels i form av en så kallad inkontinent stomi. Man förbinder då urinledarna med ett stycke tunntarm som leds fram till en öppning i huden i närheten av naveln. Utanpå öppningen i bukväggen fästs en påse. Urinen droppar då ned i påsen, som töms några gånger om dagen med hjälp av en ventil i påsens botten.

Under de senaste åren har det utvecklats flera metoder för så kallad kontinent stomi, som innebär att man slipper gå med en påse på magen. Då utnyttjar man en något större del av tarmen för att skapa en blåsa – en tarmblåsa – som kan samla upp och förvara urinen i några timmar. Tarmblåsan utmynnar i en urostomi (öppning) på magen. Urostomin är utformad som en ventil vilket förhindrar läckage. Tarmblåsan måste tömmas regelbundet. Detta sker genom att föra in en kateter i urostomiöppningen var 4: timme.

En annan variant är att ett så kallat blåssubstitut (tarmblåsa) som ansluts till urinrörets inre del. Det kräver att urinröret inte avlägsnats. Då skapar man en ny blåsa av en del av tarmen som sys fast på urinröret. Urintömningen sker då med hjälp av krystning eller med en via urinröret införd kateter.

Cystektomi är en stor operation som kan ge flera komplikationer. För män är kanske den mest betydelsefulla att man med stor säkerhet förlorar erektionsförmågan. Kvinnor kan behöva behandling med östrogen. I samtliga fall krävs det både tålamod och god vilja för att vänja sig vid en vardag och nya rutiner i samband med stomin.

Cellgiftsbehandling

Cellgiftsbehandling (cytostatika) utnyttjar det faktum att cancerceller är mer utsatta för effekten av giftämnen än kroppens övriga celler. Några av kroppens normala celler påverkas emellertid också. Särskilt cellerna i tarm, hårsäckar och benmärg är utsatta. Detta är förklaringen till att matsmältningsbesvär, hårförlust och minskad motståndskraft mot infektioner är biverkningar när cellgift (cytostatika) används.

Cellgift kan användas i fall där urinblåsecancer har framskridit relativt långt, gärna i kombination med kirurgi och strålbehandling.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons