Cirka 20 procent av nydiagnostiserade med myelom har njursvikt

Det finns två former av njursvikt: kronisk njursvikt och akut njursvikt. Vid kronisk njursvikt blir njurarna långsamt sämre (under flera år) och man kan ha utvecklat en kraftigt nedsatt njurfunktion innan symtomen märks. Vid akut njursvikt kommer symtomen snabbt och visar sig inom några dagar eller ett par veckor. 

Båda formerna ger ungefär samma symtom, men har olika bakomliggande orsaker. Det är vanligt att inte känna några besvär förrän njurarnas funktion är mycket nedsatt. 

Vanliga symtom på njursvikt

Vanliga symtom på njursvikt är trötthet, illamående, svullnad och att man kissar mindre än vanligt. Lätt njursvikt behöver inte ge några symtom alls, måttlig njursvikt ger oftast få symtom och vid allvarlig njursvikt är symtomen oftast betydande med klåda, illamående, trötthet, ökat behov av att kissa nattetid, stickningar i fötterna, ankelsvullnad, andfåddhet och glåmig hud. Det är viktigt att patienter med njursvikt, där den bakomliggande orsaken misstänks vara myelom, får behandling snabbt. Det kan nämligen förhindra att patienten får bestående njurskador. 

Orsaker till njursvikt 

Ungefär 20 procent av patienterna med nydiagnostiserat myelom har måttlig njursvikt med lättare symtom. Vid myelom är det en typ av vit blodkropp som har förändrats (muterats) till en cancercell. Ursprungscellen är en så kallad plasmacell som är en cell som tillverkar antikroppar. Friska plasmaceller är en del av immunförsvaret och antikropparna som produceras av plasmaceller har en viktig funktion i att bekämpa inkräktare som kommit in i kroppen, som exempelvis virus. 

De sjuka plasmacellerna, som omvandlats till cancerceller vid myelom, producerar en sjuklig/abnorm mängd antikroppar. Dessa antikroppar är sjuka och hjälper inte immunförsvaret att bekämpa virus eller bakterier, som friska antikroppar normalt gör. 

De sjuka antikropparna kan vara skadliga för vissa av kroppens organ, bland annat för njurarna. Eftersom njurarna är ett organ som kan skadas vid myelom kontrolleras njurvärdena regelbundet.

Dessa antikroppar kan man mäta i blodplasma och/eller i urin och fungerar som en sjukdomsmarkör. I blodet kan man analysera hur stor mängd olika typer av antikroppar som finns i blodet. Om man ser en tydlig ökad mängd av en viss typ av antikropp i blodet kallas det för M-komponent. Man kan också se om det förekommer en ökad mängd antikroppar i urinen, så kallade fria lätta kedjor eller Bence-Jones-proteiner. Fria lätta kedjor är delar av de antikroppar som cancercellerna producerar och som utsöndras i urinen. 

Vill du läsa mer om M-komponenten och fria lätta kedjor? Läs mer här! 

Bidragande orsaker till njursvikt kan vara hyperkalcemi (för mycket kalcium i blodet), uttorkning, infektion och behandling med nefrotoxiska läkemedel. Nefrotoxiska läkemedel är mediciner som är skadliga för njurarna och kan till exempel vara NSAID-preparat, såsom ibuprofen, naproxen, nabumeton och acetylsalicylsyra. 

Behandling av njursvikt 

Njurfunktionens nedsättning kan variera stort mellan olika myelompatienter, från lindrig till mycket kraftig. Vid mycket dålig njurfunktion kan dialys behövas under en tid. Vid svår kronisk njursvikt och förväntad överlevnad på mer än 5 år kan njurtransplantation övervägas.

Hos många kan njurfunktionen bli helt eller delvis bättre med myelombehandling, beroende på hur länge njurarna varit skadade. Eftersom njursvikten också kan orsakas av infektioner, hyperkalcemi, och/eller hyperurikemi (förhöjda halter av urinsyra eller urat i blodet) kan man också behöva få behandling mot dessa tillstånd. 

Intorkning (dehydrering) gör att njurarna får ännu svårare att rena blodet. Därför är det viktigt att dricka tillräckligt med vätska (1,5–2 liter per dag). Vid njursvikt rekommenderas även att begränsa saltintaget till högst 5 gram per dag och proteinintaget till högst 1,3 gram per kilo kroppsvikt per dag. Vissa personer ska dock vara något försiktiga med sitt vätskeintag, därför ska man alltid rådgöra med vården.

När ska man söka vård? 

Du bör kontakta din läkare eller kontaktsjuksköterska om du har symtom som kan tyda på njursvikt. Vid känd njursvikt är det även viktigt att kontakta vården om man får nya symtom som kan tala för en försämring.