Artikel | Myelom

M-komponent och fria lätta kedjor vid myelom – vad är det?

Om du själv lever med myelom eller har en anhörig som gör det, har du säkert hört talas om M-komponent eller fria lätta kedjor. Men vad är det för något och vilken roll har M-komponenten och de fria lätta kedjorna vid myelom? Här får du svaret!


Publicerad den: 2021-11-26
Författare: Elina Mattsson, Redaktör, Netdoktor

Annons

Innan vi förklarar vad en M-komponent och fria lätta kedjor vid myelom är för något ska vi först gå igenom hur myelom uppstår i benmärgen. På så sätt kan vi lättare förstå hur allt hänger ihop och vad dessa två begrepp egentligen innebär.

Plasmaceller omvandlas till cancerceller

I benmärgen tillverkas många olika blodkroppar som har olika uppgifter i vår kropp. En av dessa är en slags vit blodkropp som kallas plasmacell. 

Produktionen av plasmacellerna ökar när en inkräktare, som exempelvis ett virus eller en bakterie, upptäckts i kroppen. Plasmacellernas uppgift är då att bilda antikroppar som kan hjälpa till att bekämpa inkräktarna genom att neutralisera dem. 

Få mejl när vi publicerar något nytt inom detta område

Eftersom det finns många olika typer av bakterier och virus med olika egenskaper, behöver antikropparna vara anpassade till dem. När en inkräktare upptäckts kommer därför plasmaceller med en specifik typ av antikroppar att tillverkas i större skala. 

I normala fall har plasmacellerna därför möjlighet att tillverka flera olika typer av antikroppar, vilket brukar kallas för polyklonal respons. 

  • Poly = Flera/olika

  • Klonal = klon

Vid myelom har plasmaceller dock omvandlats till cancerceller. (se bild) 

Friska plasmaceller vs plasmaceller som omvandlats till cancerceller, myelom

Sjuka plasmaceller börjar dela sig okontrollerat

Vid myelom har det blivit fel i en plasmacells DNA (arvsmassa) som gjort att cellen börjar dela sig ohämmat. Cellen har blivit omvandlad till en ”cancerplasmacell”. 

Likt friska plasmaceller producerar cancercellerna antikroppar, men dessa antikroppar bidrar inte till immunförsvaret. Istället kan cancercellernas antikroppar ge upphov till skador i andra organ, såsom i njurarna och i nerver.

När cancercellerna delar på sig gör de en exakt kopia av sig själva, de blir kloner. Det betyder också att klonerna endast kan producera en och samma typ av antikropp om och om igen.

Cancercellernas antikroppar blir så kallade monoklonala antikroppar (kallas också monoklonala proteiner). Namnet syftar på att de kommer från en och samma ursprungscell. 

  • Mono = En och samma

  • Klonala = Klon

Cancercellerna tar upp mycket plats i benmärgen

Vid myelom delar sig de sjuka plasmacellerna ohämmat och tränger undan andra blodkroppar. Det kan därför leda till att man får låga nivåer av andra viktiga blodkroppar. (se bilden)

trangt i benmargen nummer2

Brist på röda blodkroppar kan exempelvis ge blodbrist (anemi), vilket är ett tillstånd som är vanligt vid myelom. 

Eftersom cancercellerna endast producerar en och samma typ av antikropp blir även variationen på vanliga antikroppar mindre. Det kan i sin tur leda till sämre immunförsvar och göra patienten mer infektionskänslig. 

Nivåerna på canceromvandlade plasmaceller och M-komponent

I benmärgsprov kan läkarna se om det finns onormalt många plasmaceller och om de har det typiska utseendet som myelomceller har, alltså om det är klonade canceromvandlade plasmaceller. 

I blod- och urinprov kan läkarna även se om det finns hela och/eller delar av cancercellernas antikroppar – och det är där man hittar M-komponenten.

Mäta M-komponenten med blodprov

För att mäta de monoklonala antikropparna i blod används en metod som heter elektrofores (kallas även för proteinelektrofores eller S-elektrofores, där bokstaven S står för serum). 

Med hjälp av elektrofores kan man skilja olika typer av proteiner åt och se om det finns en onormal fördelning på av dem i blodet. Inom sjukvården brukar man kalla detta för fraktionerade proteiner.

Hos en person med myelom är oftast fördelningen onormal, och det beror på att personen har ovanligt mycket antikroppar av en specifik typ, det vill säga de monoklonala antikropparna.  

I dessa fall kan läkarna oftast se en dramatisk topp på mätningarna av antikroppar, och då har de hittat M-komponenten. 

M-komponenten är helt enkelt nivån på överproduktionen av antikroppar. (se bild). 

diagram m komponent kopia

Fria lätta kedjor kan mätas med elektrofores i urin

Metoden elektrofores kan också användas när man mäter M-komponenten i urin. Då är det dock inte hela antikroppar man mäter utan mindre bitar av antikroppar, så kallade fria lätta kedjor (kallas också för monoklonala lätta kedjor). 

Hos vissa personer med myelom tillverkar plasmacellerna enbart lätta kedjor och inga hela antikroppar. Fria lätta kedjor som utsöndras i urinen kallas för Bence-Jones-protein.

I sin grunduppbyggnad ser en antikropp ut som bokstaven Y, och består av två identiska tunga kedjor och två lätta kedjor (se bilden). Det finns två huvudtyper av fria lätta kedjor som kallas kappa och lambda. 

Immunglobulin (antikroppar), fria lätta kedjor – så ser de ut

IgM, IgD, IgG, IgA, IgE, kappa och lambda – vad är det?

Elektrofores visar endast att det finns en överproduktion av ett visst protein, antikroppar eller lätta kedjor, men inte vilken typ. 

Man kan därför kompletterar med en metod som heter immunfixation, som också kan göras på såväl serum som urin. Metoden används alltså för att typbestämma M-komponenten. 

Det finns olika typer av antikroppar (Immunglobulin) och de brukar delas in i fem huvudklasser:

  • Immunglobulin G

  • Immunglobulin A

  • Immunglobulin M

  • Immunglobulin D

  • Immunglobulin E

Det är ovanstående namn som utgör den tunga kedjan i en antikropp. Förkortningarna för dessa brukar skrivas som: IgG, IgA, IgM, IgD, IgE. 

Kappa eller lambda.

För de lätta kedjorna finns två huvudtyper: kappa eller lambda.

Kappa och lambda är namnet på två bokstäver i det grekiska alfabetet, som också används när man skriver ut vilken typ av lätta kedjor det handlar om. 

λ = lambda

κ = kappa

Beroende på om de fria lätta kedjorna är kappa eller lambda så är namnet på immunglobulinet exempelvis: 

  • IgGλ (Immunglobulin G lambda) eller 

  • IgGκ (Immunglobulin G kappa).

Myelom delas in i olika typer. Typerna skiljer sig åt beroende på vilken typ av antikroppar som är aktiva, det vill säga vilka onormala immunglobuliner (antikroppar) som cancercellerna tillverkar. 

Annons
Annons
 

Lätta kedjor kan även mätas med S-FLC

En liten grupp av alla myelompatienter har en väldigt liten produktion av enbart lätta kedjor (oligosekretoriskt myelom), vilket gör att läkarna inte kan använda mätningar i urinen för utvärdering vid behandling.  

Hos dessa personer kan man då istället mäta de lätta kedjorna med ett blodprov som heter FLC eller S-FLC (Free light chain, vilket på svenska är Fria lätta kedjor). Bokstaven s står för serum. 

S-FLC är ett nyare typ av prov som kan ersätta urin-elektrofores (U-elektrofores).

MGUS - tillstånd med förhöjda nivåer, men inte cancer

Det finns ett tillstånd där patienten kan ha en M-komponent, alltså förhöjda nivåer av vissa antikroppar, utan att det är cancer. Tillståndet kallas MGUS (monoclonal gammopathy of undetermined significance). 

MGUS räknas inte som en sjukdom i sig och man har oftast inga symtom eller fynd som talar för cancer. Däremot har personer med MGUS en ökad risk att utveckla vissa typer av blodcancer. 

Har man MGUS bör man därför gå på kontroller och följa upp värdena för att snabbt kunna upptäcka och behandla cancern om den uppstår. M-komponenten brukar dock stiga rätt långsamt, så cancern kommer inte uppstå plötsligt. Läs mer om MGUS här!

Annons
Annons

Asymtomatiskt myelom 

Asymtomatiskt myelom innebär att patienten inte har några symtom, sjukdomen ses enbart i laboratorieprover. Om patienten inte har några symtom eller rubbningar i kroppen sätts vanligtvis ingen behandling in eftersom sjukdomen inte påverkar kroppens organ. Patienten får dock gå på kontroller med provtagning. 

Asymtomatiskt myelom kallas även för smoldering myeloma (engelska), vilket i en direktöversättning på svenska blir ”pyrande” eller ”glödande” myelom. 

Det är inte ovanligt att myelom upptäcks av en slump i samband med annan provtagning hos vården. Exempelvis kan en patient visa sig ha hög sänka och därifrån startar en utredning om vad den höga sänkan beror på. 

14 procent av myelompatienterna har asymtomatiskt myelom vid diagnos, enligt Nationellt vårdprogram för myelom. I regel är sjukdomsutvecklingen långsam och myelomsjukdomen kan vara asymtomatisk i flera år innan patienten får några symtom. 

Om symtom eller rubbningar i kroppens funktioner hittas, kallas det för symtomatiskt myelom, vilket kräver behandling. Cirka en tredjedel av patienterna med asymtomatiskt myelom behöver aldrig starta någon myelombehandling.

Prover som tas vid utredning av myelom

När läkarna utreder om en patient har myelom utgår de från flera olika provresultat och fynd. 

Röntgen, blodprov, benmärgsprov och urinprov är fyra viktiga undersökningar som brukar göras vid misstänkt myelom.

  • Datortomografi av skelettet kan avslöja om någon del av benstommen blivit skör eller skadad av sjukdomen.

  • Blodprov, såsom blodvärde (Hb), njurvärde (kreatinin) och sänka (SR). Kalkvärde kontrolleras för att undersöka om det pågår en onormal skelettnedbrytning. För att se om det finns onormala proteiner i blodet, M-komponent, används en metod som kallas proteinelektrofores. S-FLC är ett prov där man kan se M-komponenten i fria lätta kedjor i serum. S-FLC kan ersätta urin-elektrofores.

  • Med benmärgsprov kan man se om det finns onormalt många plasmaceller och om de har det typiska utseende som myelomceller brukar ha.

  • Urinprov behövs för att undersöka de typer av myelom, där delar av immunglobulin läcker ut i urinen. Även här används proteinelektrofores.

Läs också:

För fler texter om myelom – klicka här


    Källor

  • Ulf-Henrik Mellqvist, docent vid hematologsektionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt överläkare vid medicinkliniken, Södra Älvsborgs sjukhus.
  • Nationellt vårdprogram för myelom

    - https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/blod-lymfom-myelom/myelom/vardprogram/nationellt-vardprogram-myelom.pdf

  • Blodcancerförbundet, föreläsning med Cecilie Hveding Blimark som är vårdenhetsöverläkare på myelomteamet på Hematologen vid Sahlgrenska i Göteborg samt ordförande nationell kvalitetsregistergrupp myelom
    - https://www.youtube.com/watch?v=0q5_pPTNMds&t=888s
  • Medibas
    - https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/hematologi/tillstand-och-sjukdomar/benmargssjukdom/myelom
  • Netdoktor - https://www.netdoktor.se/cancer/myelom/sjukdomar/myelom-cancer-i-benmargen/

Kommentera denna artikel

I kommentarfältet får du gärna dela med dig av dina egna erfarenheter eller berätta vad du tycker om våra texter. Vi kan däremot inte svara på några medicinska frågor via kommentarsfältet. Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu