Fakta | Barn

Feber hos barn, patientrådgivning


Publicerad den: 2013-03-24
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är feber?

Definitioner

  • Mätning i ändtarmen:
    • Rekommendationen är att mäta temperaturen i ändtarmen. Då får man den mest precisa mätningen
    • Det räknas som feber när temperaturen i ändtarmen är högre än 38 °C
  • Mätning i munnen:
    • Temperaturmätning i munnen ger inte samma exakta värde som vid mätning i ändtarmen. I genomsnitt ligger temperaturen i munhålan cirka 0,5 °C under rektal temperaturmätning
    • Det räknas som feber när temperaturen i munhålan är högre än 38,5 ℃
  • Mätning i armhålan?
    • Mätningar i armhålan är så oprecisa att de bör undvikas
  • Mätning i öronen?
    • Mätningar i öronen påverkas av yttre faktorer och ger oprecisa resultat. Därför bör även temperaturmätningar i öronen undvikas
  • Vad är farlig feber?
    • Feber på grund av infektion blir sällan högre än 40,5–41,1 grader
    • När temperaturökningen överstiger 41 grader är den att klassa som farlig

Förekomst

  • Feber är ett mycket vanligt sjukdomstecken och är en vanlig orsak till läkarbesök.
  • Hos barn är temperaturregleringen inte lika stabil som hos vuxna. Därför ser vi ofta att sjukdomar som ger hög feber hos barn inte alltid ger feber hos vuxna.

Hur sjukt är ett barn med feber?

  • Feber är ett mindre pålitligt mått på hur sjukt ett barn är jämfört med en vuxen person som har feber.
  • Barn kan ha 39–40 °C feber och ändå vara i överraskande god form.
  • Hög feber hos barn är alltså inte liktydigt med allvarlig sjukdom.

Varför uppstår feber?

  • Feber är en av kroppens många reaktioner på sjukdom. När bakterier eller virus tränger in i kroppen aktiveras vårt immunsystemet, vilket bland annat leder till en ökning av kroppstemperaturen. De vita blodkropparna, antikroppar och celler i kroppen, som har till uppgift att slå ut de inkräktande mikroorganismerna, arbetar bättre och mer effektivt när temperaturen stiger något. Immunsystemet är som effektivast vid en temperatur mellan 38–39 grader. Feber är med andra ord en nyttig reaktion. Därför är det inte alltid så bra att sänka temperaturen på konstgjord väg vid måttlig feber.
  • Listan över sjukdomar som ger feber hos barn är mycket lång. De allra flesta febertillstånd hos barn är oskyldiga och läker av sig själva.

Vanliga orsaker till feber

Kortvarig feber, vanligtvis kortare än 3 dagar

  • Övre luftvägsinfektion – förkylning:
    • Snuva, rinnande näsa, täppt näsa, obehag i halsen och torrhosta är typiska symtom
    • Allmäntillståndet är i vanliga fall gott, men barnet kan vara lite sur och grinig
  • Öroninflammation:
    • Öroninflammation kommer ofta i kölvattnet efter en förkylning och drabbar oftast barn i åldern sex månader till tre år
    • Det är vanligt med öronsmärtor och att barnet skriker intensivt när man lägger ner det. Allmäntillståndet är i vanliga fall relativt gott
  • Halsfluss:
    • Halsfluss uppträder ofta några dagar efter att barnet har blivit förkylt
    • Det ger obehag eller plågsamma smärtor i halsen. Barnet kan få svårt att svälja. Ofta har barnet samtidigt ont i öronen. I vissa fall är detta scharlakansfeber och tungan ser ut som ett "smultron"
    • De flesta fall beror på virus och ingen behandling behövs
    • Om allmäntillståndet är klart nedsatt ska läkare kontaktas
  • Bronkiolit:
    • Barnet har haft lindriga till måttliga förkylningssymtom som nästäppa, lätt feber och slemhosta
    • Tillståndet försämras och det uppstår akut inflammation i de små luftrören hos spädbarn och små barn. Tillståndet är vanligast före ett års ålder och förekommer oftast på vintern
    • Tillståndet ger besvärlig hosta och ofta väsande och pipande utandning. Barnet kan vara medtaget och andas tungt

Febern pågår i 4–14 dagar

  • Tarminfektioner:
    • Är vanligt bland småbarn, smittar lätt och det uppstår små epidemier. Ofta orsakat av virus
    • Kännetecknas av illamående, kräkningar och diarré

Sällsynta orsaker

Kortvarig feber

  • Urinvägsinfektion:
    • Vanliga symtom är att barnet kissar ofta och att det svider vid vattenkastning. Problemet är att små barn i vanliga fall inte klagar över besvär med att kissa
    • Tillståndet kan yttra sig som oförklarlig feber
  • Blindtarmsinflammation:
    • Blindtarmsinflammation är sällsynt hos små barn
    • Kraftiga magsmärtor och feber som utvecklar sig under ett dygn. Tidigt i förloppet kan tillståndet vara rätt diffust lokaliserat
  • Hjärnhinneinflammation, meningit:
    • Sällsynt, men mycket allvarligt tillstånd
    • Meningit bör övervägas vid alla oklara tillstånd med akut påverkat allmäntillstånd, utslag och feber
    • Debutsymtomen kan variera med huvudvärk, feber, påverkat allmäntillstånd och ibland små hudblödningar (försvinner inte när man trycker mot dem med ett glas)
  • Struplocksinflammation, epiglottit:
    • Drabbar i regel barn, ett sällsynt tillstånd särskilt efter införandet av Hib-vaccinet
    • Barnet är mycket medtaget, har hög feber, stora andningssvårigheter vid inandning, sväljningssmärtor
    • Barnet sitter ofta i sängen och dreglar

Feber i 4–14 dagar

  • Influensa:
    • Influensa är ett ganska sällsynt tillstånd hos små barn, men kan förekomma under en influensaepidemi
    • Influensa kännetecknas av ihållande, hög feber. Kan ge både luftvägsbesvär och magbesvär
  • Inflammation i ben, osteomyelit:
    • Ett förhållandevis sällsynt tillstånd som dock är vanligare bland barn än vuxna
    • Symtombilden är ofta akut med feber, frossa, tydligt påverkat allmäntillstånd och bensmärtor. Lokala inflammationssymtom är vanliga. Små barn uppvisar ofta diffusa symtom och tecken

Långvarig feber, mer än 14 dagar

  • Cancersjukdomar:
    • Cancersjukdomar är sällan orsak till feber, men kan förekomma vid blodcancer (leukemi)

Vad kan man göra själv?

  • Febernedsättande läkemedel:
    • Kom ihåg att febern fyller en funktion. Om barnet inte lider av sin feber finns det inget skäl till att behandla febern
    • Läkemedel som paracetamol eller ibuprofen rekommenderas. Ibuprofen verkar snabbare och längre
  • Titta till barnet om natten?
    • Om ditt barn har hög feber ska du titta till barnet under natten. Var särskilt uppmärksam på utslag i form av små hudblödningar som inte bleknar när man trycker på dem med ett glas. Sådana utslag tillsammans med orkeslöshet, kräkningar och nackstelhet (barnet klarar inte att böja ned hakan mot bröstet) kan vara tecken på hjärnhinneinflammation. I dessa fall ska läkare kontaktas omgående
  • Ta det lugnt:
    • Ett barn som har en tydlig infektion är påfallande lugn och lägger sig gärna ned. Du behöver inte tvinga barnet i säng. Om barnet klarar av att vara uppe och leka ska du tillåta det
  • Förskola:
    • Barns normala temperatur kan variera. Temperaturer över 37,5℃ på morgonen och 38℃ på kvällen anses vara förhöjda
    • Barn med feber bör, först och främst för deras egen skull, hållas hemma tills de är feberfria. I vissa sammanhang kan det vara önskvärt av smittskyddsskäl

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistoria

Frågor som läkaren kan ställa:

  • Hur länge har febern pågått?
  • Hur är allmäntillståndet?
  • Aktivitetsnivå?
  • Leker barnet eller ligger han/hon slappt på soffan?
  • Tar barnet till sig vätska och näring?
  • Är barnet intresserat av omgivningen eller tittar han/hon "tomt" ut i luften?
  • Får du kontakt med barnet?
  • Om kontakten sker på telefon kommer läkaren fråga om nackstelhet – klarar barnet att föra ner hakan mot bröstet?
  • Finns det lokala tecken på infektion? Snuva, hosta, öron- och halssmärtor, huvudvärk, magsmärtor, besvär med att kissa?
  • Hur har den febernedsättande medicinen verkat?

Läkarundersökningen

  • Beroende på barnets sjukdomshistoria gör läkaren en begränsad eller omfattande kroppsundersökning.
  • De organ som man misstänker är infekterade undersöks noggrant.

Andra undersökningar

  • Om läkaren kommer på sjukbesök har han eller hon små möjligheter att göra ytterligare undersökningar. Eventuellt kan läkaren ta ett CRP-prov eller göra en urinundersökning.
  • På läkarmottagningen tar läkaren i regel blodprover i syfte att bedöma en infektion, till exempel vita blodkroppar, CRP.

Inläggning på sjukhus

  • Vid misstanke om allvarlig infektion läggs den sjuka in på sjukhus för omedelbar hjälp.

Annons
Annons
Annons