Fakta | Leder & muskler

Höftledsartros

Artros i höften beror på förändringar i höftledens glidytor. Varje år sätts det in cirka 17 000 höftproteser i Sverige på grund av artros.


Uppdaterad den: 2016-09-06
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Artros i höften innebär att ledytorna gradvis skadas. Orsakerna är inte helt klarlagda. Överbelastning ofta beroende på övervikt, dåligt skyddande muskulatur samt medfödda ledförändringar brukar räknas som riskfaktorer. Läkare använder ibland beteckningen coxartros. Sjukdomshistoria och fynd vid läkarundersökningen ger stark misstanke om diagnosen. Ibland kan den behöva bekräftas med en röntgenundersökning.

Vad är höftledsartros?

Höftleden består av höftskålen, som är en del av bäckenbenet, och lårbenets höftkula. Både höftskålen och höftkulan är "klädda" med slätt brosk, ledytan, vilket säkrar att rörelser sker med minsta möjliga motstånd.

Höftleden är en av de leder i kroppen där artros oftast förekommer. Hos äldre ser man ofta förändringar på röntgen, men bara en del av dessa patienter har symtom. Så artros som syns på röntgen, är inte liktydigt med svåra besvär. Omkring 90 % av patienterna över 65 år som klagar över höftsmärtor, har artros i höftleden. Varje år opereras det in cirka 17 000 höftproteser i Sverige på grund av artros. Cirka 2 000 av dessa är reoperationer på grund av komplikationer med lossning eller infektion.

Annons
Annons
Animation av artros i höften

Orsak

Artros innebär att ledytan (brosket) bryts ned och förstörs samtidigt som det underliggande benet förtjockas. Den släta ytan som finns mellan höftskålen och lårbenets höftkula, blir med tiden ojämn. Vid gång uppstår ibland "gnissel" i leden. Efter hand kan förkalkningar uppstå, rörligheten blir sämre och leden stelare.

Följande tillstånd ökar risken för att få höftledartros: Övervikt, tidigare fraktur på höftbenet eller lårbenet, medfödda missbildningar i höften, inflammation i höftleden – till exempel reumatoid artrit eller eller genomgången Calvé-Legg-Perthes sjukdom, samt några mera sällsynta sjukdomar. Yrken som kräver långvarigt stående, lyft eller flyttning av tunga föremål predisponerar för höftartros. Ett fysiskt ansträngande arbete med/eller mycket lyftande, bärande, gång i trappor eller klättring på stege, eller ett arbete som innebär böjd eller vriden position, ökar risken för höftledsartros.

Det samma gäller idrottsutövare i idrotter som innebär högbelastning och mycket riktningsförändring, exempelvis fotbollsspelare på elitnivå.

Annons
Annons

Symtom och tecken

Smärtor utvecklas graddvis i ljumsken, och framtill samt på sidan av låret. Smärtorna strålar ofta ner mot knät. Smärtorna kommer ofta när man skall börja gå. De blir mindre intensiva efter att du har gått några sekunder eller minuter, men blir värre igen efter att du har gått en stund. Hög belastning på benen ökar besvären. Efter hand uppträder smärtor vid vila och på natten. Vid nattsmärtor har tillståndet utvecklats långt. Gångsträckan blir kortare, patienten haltar och måste använda käpp.

Diagnos

Startsmärtor vid gång som blir bättre, för att sedan förvärras vid fortsatt gång, är mycket typiskt för diagnosen. Vid undersökning av höften finner läkaren att rörligheten är nedsatt, särskilt vid rotation inåt och utåt. Blodprov har ingen betydelse för att ställa diagnosen. Röntgenbilder av höften visar karakteristiska förändringar och bekräftar diagnosen.

Behandling

Avsikten med behandlingen är att lindra smärtor och andra besvär, samt att bevara eller förbättra funktionen i höften.

Vad kan du göra själv?

Om möjligt bör du gå ner i vikt om du är överviktig. Detta kan vara speciellt viktigt före en operation där man skall sätta in en konstgjord höftled. Undvik långvarigt stående arbete, samt att bära och lyfta tunga saker. Det är en fördel att ligga på mage eller på sidan med en kudde mellan benen, för att undvika att muskulaturen skrumpnar runt höftleden med ökad stelhet som följd. Fysisk aktivitet i form av cykling och simning är bra för att hålla igång rörligheten samt stärka ledens omkringliggande muskulatur för ökande stabilitet. Användning av krycka/käpp på motsatt sida av den smärtande höften kan vara bra för många.

Läkemedel

Läkemedel är endast symtomlindrande och påverkar inte sjukdomsförloppet. Receptfria smärtstillande medel (paracetamol)kan prövas. En del inflammationsdämpande läkemedel på recept kan ge smärtlindring, men kan också medföra plågsamma och ibland allvarliga biverkningar i magen (blödande magsår). Denna läkemedelsgrupp bör heller inte användas vid allvarlig hjärt- eller njursjukdom. Använder du sådana läkemedel och får magbesvär, bör du kontakta din läkare. Vid behov kan du eventuellt använda magsårsbeskyddande medicin i tillägg. Vid nattliga smärtor som är starka och som leder till sömnlöshet, kan i enstaka fall kodein övervägas.

Kirurgi

Insättning av höftprotes (konstgjord höftled) är det bästa behandlingserbjudandet till personer med plågsam artros i höften. I de allra flesta fall byts både ledhuvudet (på lårbenet) och höftskålen (i höftbenet) ut – man sätter in det som kallas en total höftprotes. Man vet inte säkert vilken som är den bästa tidpunkten för en operation. Möjligen är effekten bättre vid tidigarelagd operation än det som har varit brukligt.

Resultaten vid proteskirurgi i höften är goda. Över 90 % av de konstgjorda höftlederna fungerar bra efter 10 år och cirka 80 % av patienterna är nöjda. Efter 20 år fungerar fortfarande 70 % av höftproteserna. Förbättrad operationsteknik gör att ingreppen i dag är mindre omfattande än förr, komplikationerna är färre, patienten kommer snabbare på benen efter ingreppet och sjukhusvistelsen är kortare. I två studier visades att risken för reoperation på grund av problem med protesen var cirka 1 % per år.

Efter operationen bör du följa ett rehabiliteringsprogram. Hur länge ett sådant program ska följas beror på dina behov, men ofta kan denna typ av träning pågå i flera månader efter operationen. Rehabiliteringen förbättrar höftfunktionen. Tiden det tar innan du uppnår maximal reduktion av smärtor och funktionsförbättring efter insättning av en totalprotes kan uppgå till 12 månader.

Animation av insättning av konstgjord höftled

Fysioterapi

Fysioterapi är viktigt både före operationen och efter ingreppet. Det är som regel en fysioterapeut som leder rehabiliteringen.

Filmer med förslag på träningsövningar vid artros (Reumatikerförbundet/Netdoktor)
  • Hur man kan träna om man har knäartros (9:00)
  • Sitt- och ståövningar (3:54)
  • Trappträning (2:22)
  • Höftstärkaren (4:35)
  • Spänst, balans och styrka (4:06)

Film från Vetenskap och Hälsa
  • Exempel på några övningar vid svår artros i knä eller höft (12:09)
Film från Skånes universitetssjukhus där artrosskola beskrivs
  • Att leva med leda leder (4:03)

Prognos

Tillståndet förvärras vanligtvis gradvis, men många klarar sig ändå bra med mediciner och behöver inte operation. Resultatet av en protesoperation är oftast mycket gott. Hos någon kan det uppstå muskelsvaghet och funktionsbortfall i höften. I sällsynta fall kan protesen lossna.


Annons
Annons
Annons