Slemsäcksinflammation
Bursit eller slemsäcksinflammation beror i de flesta fall på överansträngning av den led i vars närhet slemsäcken (bursan) sitter.
Slemsäcken utgörs av en tunn vävnadssäck med en inre hinna, som starkt påminner om ledhinna. Den innehåller en mindre mängd bursanvätska.
Slemsäcken återfinns framförallt runt de större lederna såsom skuldra, armbåge, höft, knä och fotled. De fungerar som stötdämpare mellan skelettet och muskler, muskelsenor eller hud.
Vid överansträngning eller vid reumatisk sjukdom såsom reumatoid artrit, blir slemsäcken inflammerad. En ökad mängd vätska bildas som ger en svullnad av slemsäcken. Förutom svullnad ger bursiten även upphov till lokal smärta vid rörelser i den led som slemsäcken sitter vid.
Bursit är vanligast i slemsäckarna runt axelleden, vid armbågen samt framtill på knäleden och i knävecket. I knävecket kan ibland, vid reumatoid artrit, uppkomma en kraftig förstoring av en eller flera slemsäckar, som ibland kan breda ut sig till underbenet. Denna förstorade slemsäck, som står i förbindelse med knäleden, brukar benämnas Bakercysta.
Undersökning av vätskan i slemsäcken bör enbart göras för att utesluta att bursiten är orsakad av en bakteriell infektion. Endast i undantagsfall beror bursit på infektion och då främst i bursor, som är ytligt belägna under huden, med en samtidigt näraliggande infekterad hudskada.
Behandling
Behandlingen av bursit är i första hand, efter punktion och tömning av slemsäcken, avlastning av den berörda leden och inflammationsdämpande medicin under en kortare period.
Som alternativ med snabb och god effekt, kan man även ge injektion med mindre mängd kortison direkt i slemsäcken. Vid infektion däremot, består behandlingen av antibiotika och täta tömningar av slemsäcken.
-
Psoriasisartrit – en komplex sjukdom
Almedalen: För kroniskt sjuka, med en komplex sjukdomsbild är det vardag att kämpa för att få rätt diagnos och vård. Patienter med psoriasisartrit är en sådan patientgrupp. I genomsnitt får de vänta 3,5 år på att få diagnos.
-
Film: Psoriasisartrit en svårdiagnostiserad sjukdom
Tidig diagnos är viktigt för patienter med psoriasisartrit, trots det är snittiden för diagnos 3,5 år.
4 Kommentarer -
Nyttiga tips till dig med psoriasisartrit
Barbro, Susanne och Stickan har alla psoriasisartrit. Här berättar de om vad som har hjälp dem vid smärta och obehaget, och delar även med sig av knep som kan underlätta vardagen.
1 Kommentarer -
Experten svarar: Så stor påverkan har dieten vid PsA
Kryddor, dieter och oljor – kan kosten eller en specifik diet verkligen bidra till att lindra besvären vid Psoriasisartrit? Reumatologen Ulla Lindqvist svarar!
3 Kommentarer -
5 enkla träningstips till dig med PsA
Att regelbunden träning vid psoriasisartrit är viktigt är sedan länge känt. Men ibland är det svårt träffa rätt och hitta det som funkar för just en själv. Här är förhoppningsvis lite hjälp på traven.
3 Kommentarer
-
Om HarduPsoriasisartrit?
I snitt tar det tre och ett halvt år för PsA-patienter att få en diagnos, en väntan som innebär att sjukdomen förvärras. Det visar upplysningskampanjen Hardupsoriasisartrit.se som är den hittills mest omfattande undersökningen i sitt slag i Sverige.
-
Vården vänder ryggen mot patienter med ryggont
Många svenskar lider av ryggont i år efter år utan att få rätt diagnos och behandling. Resultat från Netdoktors upplysningskampanj om den inflammatoriska ryggsjukdomen, AS, visade att många personer med ryggont får vänta i över tio år på att få diagnos.
-
Glutenfritt räddade PsA-sjuka Erika
Den snart 60 åriga Erika Dingfors har periodvis under nästan hela sitt liv tampats med olika typer av smärta. Från första gången då Erika kände av att något var fel och tills dagen hon fick sin diagnos, psoriasisartrit, hann det gå närmare 20 år. Men det var inte heller...
2 Kommentarer