Polymyalgia reumatika (PMR)

Sjukdomen polymyalgia reumatika (PMR) beskrevs för mer än 100 år sedan, om än under annat namn. Flertalet experter är överens om att polymyalgia reumatika och temporalarterit/tinningartärinflammation (TA) är olika sjukdomsuttryck för samma komplexa grundsjukdom.

PMR och TA uppträder var för sig men också tillsammans. PMR utan TA är två till tre gånger vanligare än både PMR med TA och isolerad TA. För personer 50 år eller äldre finns från Göteborg rapporterat ett årligt insjuknande i PMR av minst 50 personer/100 000 invånare.

Orsaker till polymyalgia reumatika

Utlösande faktorer och orsaker till PMR är okända. Det finns både geografiska och könsmässiga skillnader. Kvinnor drabbas två till fyra gånger oftare av PMR än män och skandinaver frekventare än andra befolkningsgrupper. Vid insjuknandet är det vanligt med något förhöjd kroppstemperatur eller feber, sjukdomskänsla och muskelsmärtor framförallt i skulderparti och höfter/lår. Samma symtom förekommer också vid olika infektioner, men bakterier eller virus har aldrig kunnat påvisas som orsak.

Symtom på PMR

Insjuknandet är ofta halvakut med sjukdomskänsla och snabbt tilltagande muskelsmärtor i skulderparti och höfter/lår. Smärtorna är av typiskt inflammatoriskt slag, vilket betyder att det gör avsevärt mer ont vid rörelse och belastning än i vila. Vid fullständig vila och avslappning kan drabbad person ibland känna sig helt smärtfri. Minsta rörelse eller förflyttning utlöser dock omedelbart plågsam smärta. Att resa sig från en stol, gå i trappor eller ta på en tröja kan alltså vara förenat med svåra smärtor, men är en patient med polymyalgia reumatika helt stilla är smärtan ofta obetydlig.

Diagnos

Det finns inget specifikt prov som är positivt vid PMR. Sänkan (SR) och ”snabbsänkan” (CRP) är dock nästan alltid kraftigt förhöjda. Det finns flera olika kriterier som kan användas som grund för diagnosen PMR, exempelvis kriterierna som de amerikanska läkarna Healy och McCarty upprättade redan 1979. Enligt dessa är diagnosen mycket säker om nedanstående fyra krav är uppfyllda:

1. Muskelsmärtor i axlar, höfter och/eller lår under minst en månad utan muskelförtvining eller svaghet.

2. Ålder över 55 år.

3. Sänka högre än 50 mm, ofta över 100 mm.

4. Påtaglig symtomlindring inom fyra dagar efter inledd kortisonbehandling (Prednisolon 10 mg/dag).

Fördelarna med dessa kriterier är att:

1. Diagnostiken skärps. Patienterna blir som regel besvärsfria inom två veckor. ”Halvbra” svar föranleder omprövande av diagnos.

2. Risken för kortisonbiverkningar (ansiktssvullnad, benskörhet, diabetestendens med mera) minimeras med dessa låga doser kortison.

3. Låga doser kortison ger aldrig upphov till så kallad steroidresistens (kroppen slutar svara på kortisonbehandling), vilket är ett svårbehandlat tillstånd.

Behandling av PMR

Kortisonbehandling (Prednisolontabletter) ger som regel en mycket snabb och god symtomlindring vid PMR. Används låga doser enligt kriterierna ovan är risken för biverkningar minimal. Patienten blir, som sagt, snabbt mycket bättre och är som regel besvärsfri inom ett par veckor. Inom en till två månader brukar också SR och CRP vara nere på normala nivåer och då kan kortisondosen sänkas. Behandlingen behöver dock vanligen fortsätta under cirka två år innan kortisonets kan utsättas helt.

Prognos

Mycket god, besvärsfrihet kan förväntas inom några dagar/veckor.

Komplikationer

Inga vid rätt skött kortisonbehandling.

Särskilda råd kring polymyalgia reumatika

Benskörheten tilltar hos alla med stigande ålder. Även låga doser kortison kan i någon mån bidra till en ökad benskörhet. För att motverka detta bör kortisonbehandlingen kompletteras med en förebyggande behandling med något kalcium-D-vitamin-preparat. Det är också lämpligt att någon gång under behandlingen kontrollera graden av benskörhet, vilket oftast görs genom en så kallad DEXA-mätning (en särskild form av röntgenundersökning).

Det finns flera fördelar med att fördela dygnsdosen kortison på två intag (morgon och kväll). Som vid all annan kontinuerlig tablettbehandling är det också viktigt att intaget blir så korrekt som möjligt. Det är inte lätt att komma ihåg att regelbundet ta tabletter om man är smärtfri! En dosett underlättar detta och säkrar ett korrekt intag.

Övrigt

Återinsjuknande i PMR flera år efter avslutad behandling förekommer i princip aldrig. Återkommer muskelsmärtor som påminner om dem under ”PMR-tiden” så ska man utgå ifrån att annan reumatisk sjukdom nu debuterat och att ny diagnos behöver ställas.