Fakta | Reumatism

Polymyalgia rheumatika och temporalisarterit


Uppdaterad den: 2014-10-14
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är polymyalgia rheumatika och temporalisarterit?

Polymyalgia rheumatika (PMR) är ett reumatiskt tillstånd som kännetecknas av smärta, värk, stelhet och allmänna sjukdomssymtom.

Temporalisarterit (TA) är en blodkärlsinflammation i tinningpulsådern (så kallad jättecellsarterit) som också kan finnas på andra ställen i kroppen. Eftersom TA delar många symtom med PMR anses de vara olika former av sjukdomen jättecellsarterit.

Både PMR och TA är vanligast bland personer över 50 år. Kvinnor drabbas dubbelt så ofta som män. PMR förekommer hos cirka 50–55 per 100 000 personer, medan TA är något ovanligare. Förekomsten ökar med stigande ålder och tillstånden har också blivit vanligare på senare år. Förekomsten av PMR och TA är högre i Skandinavien än i andra delar av världen. En del har PMR och TA samtidigt. 40–60 % av patienterna med TA har symtom på PMR. 20–40 % av patienterna med PMR har vävnadsförändringar som vid TA, även om de inte har symtom på sjukdomen.

Annons
Annons

Symtom

Sjukdomarna utvecklas inom loppet av dagar till veckor. De inledande symtomen är feber, illamående, trötthet, depression och allmän muskelvärk i några dagar.

Vid PMR har man normalt smärtor och känner sig stel i axlar och/eller i höfter, eventuellt också i nacke, överarmar och lår. Morgonstelhet är ett vanligt symtom. Ibland kan man få problem med att ta sig ur sängen, klä på sig och lyfta armarna över huvudet. En del får också ledinflammationer i knän och vrister. Smärtorna förvärras ofta när man rör på områden som är ömma. Muskelsvaghet eller ökad muskeltrötthet förekommer också.

Huvudsymtomen vid TA är huvudvärk i ena tinningen, tuggsmärtor och synrubbningar (dubbelseende, dimseende eller övergående blindhet hos upp till 20 %). Upplevelsen beskrivs som att ”något skuggar för ögonen”. I omkring 5 % av fallen utvecklas ett bestående synbortfall. Ibland förekommer öronsusningar, yrsel och ensidigt hörselbortfall.

Annons
Annons

Orsak

Båda tillstånden är troligen uttryck för en blodkärlsinflammation. Varför inflammationen uppstår är okänt, men en hypotes som forskare har är att det bildas antikroppar mot kroppsegna strukturer vilket leder till inflammation. Både PMR och TA är exempel på så kallade autoimmuna sjukdomar. Experter tror att både yttre och ärftliga faktorer medverkar till sjukdomsutveckling.

Diagnos

Följande symtom gör att läkaren misstänker PMR:

  • Patienten är över 50 år och har haft besvär under mer än två veckor.
  • Värk/smärta i axlarna och/eller i båda höfterna.
  • Långvarig morgonstelhet.
  • Förhöjd sänkningsreaktion i blodet eller annat tecken på inflammationsprocess i kroppen.

TA-diagnosen kan ställas om tre eller flera av följande kriterier uppfylls:

  • Sjukdomsdebut vid eller över 50 års ålder.
  • Nyligen uppkommen lokaliserad huvudvärk.
  • Ömhet över tinningpulsådern vid beröring och/eller nedsatt puls i blodkärlen.
  • Förhöjd sänkningsreaktion i blodet.
  • Vävnadsprov från tinningpulsådern påvisar inflammation (särskilda inflammationsceller).

Läkaren undersöker och frågar specifikt om dessa symtom.

Sänkan är normalt förhöjd, ofta över 50. En normal sänka utesluter dock inte PMR eller TA. CRP, en annan inflammationsmarkör, är också vanligtvis förhöjd. Ofta är blodvärdet lågt. Sänkningsreaktionen i blodet normaliseras snabbt efter att behandlingen inletts och är ett bra mått på behandlingseffekten i kombination med att besvären förbättras.

Vävnadsprov (biopsi) från pulsådern i tinningen är det enda sättet att bekräfta en blodkärlsinflammation som förekommer vid TA. Provet tas genom ett mindre kirurgiskt ingrepp som utförs under lokalbedövning. Vid mikroskopi av vävnadsprovet syns typiska förändringar. Det är inte nödvändigt att ta sådana prov på patienter med PMR.

Behandling

PMR kan behandlas av allmänläkare. Ofta kan även TA behandlas av allmänläkare, men ibland behövs behandling inneliggande på sjukhus. Kortisonpreparatet prednisolon används vid båda tillstånden och ges för att dämpa inflammationen. Dosen vid TA är betydligt högre än vid PMR. Ofta märks en dramatiskt förbättring efter att behandlingen inletts, ofta inom loppet av några timmar. Prednisolondosen trappas gradvis ned och det är mycket viktigt att följa läkarens anvisningar för att undvika allvarliga biverkningar. En del patienter kan bli tvungna att stå på låga doser av underhållsbehandling under ett par år eller längre eftersom besvären kan återkomma.

Att använda kortison under lång tid ökar risken för benskörhet. Därför bör man dagligen ta ett tillskott av kalcium och vitamin D. I vissa fall kan det krävas en mer intensiv behandling i form av receptbelagda läkemedel.

Prognos

Om man får behandling är långtidsprognoserna goda vid både PMR och TA. Blindhet är en eventuell komplikation vid TA, men kan undvikas genom snabb kortisonbehandling. PMR ger sällan varaktiga skador.

Trots det är behandlingen långvarig och de flesta behöver kortisonbehandling under flera år. En del får återfall efter att medicineringen avslutas och måste inleda en ny behandling under ytterligare ett år. En del kan behöva behandling under upp till kanske fem år med låga doser kortison.

Patientförening

Reumatikerförbundet


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons