Dermatomyosit
Undrar du också vad som faktiskt står i din journal?
Vi vet, det är inte alltid helt lätt att förstå journaltexter och undersökningssvar. Vi på journalhjälpen hjälper dig genom att översätta och förklara det du vill veta.
Rabatter på Rehaboteket för Netdoktors prenumeranter: Just nu får du som blir prenumerant fina rabatter på produkter mot smärta, värk och artros. Läs mer och ta del av erbjudandet här »
Vad är dermatomyosit?
Dermatomyosit är en allvarlig reumatisk sjukdom som angriper hud och muskler. Symtomen utvecklas gradvis. De första besvären är ofta muskelsvaghet i höft- och skuldermusklerna. Lår och överarmar kan också försvagas och många får smärtor och obehag i de här musklerna. Olika former av rödvioletta utslag kan uppstå i samband med muskelsmärtorna. Så småningom kan det bli svårt att gå i trappor, lyfta armarna, resa sig, och man kan få problem med att svälja. Kraftlöshet, feber och dålig aptit är vanligt.
Tillståndet är sällsynt. Det drabbar oftast barn i åldern 5–14 år och vuxna i 40-årsåldern.
Orsak
Dermatomyosit beror på en felreaktion i kroppens immunsystem som innebär att det går till angrepp på kroppens egna vävnader, framför allt muskler och blodkärl. Denna typ av sjukdomar kallas autoimmuna. Det är ännu inte klarlagt varför immunsystemet reagerar på detta sätt.
Lider du av någon form av smärta?
Du är inte ensam. Här kan du läsa, ställa frågor, diskutera och söka stöd i gemenskapen kring att ni alla har erfarenhet av smärta. Välkommen in!
Diagnos
Vid misstanke om diagnosen gör läkaren en undersökning av patientens muskelfunktion. Hud, leder, lungor, hjärta och mag-tarmkanal undersöks ofta samtidigt. Vissa blodprov kan ytterligare stödja diagnosen. På sjukhuset undersöks de elektriska signalerna i musklerna (EMG) och i regel tas ett vävnadsprov (biopsi). Andra undersökningar kan också bli aktuella, till exempel röntgenbilder.
NY KOSTNADSFRI TJÄNST: För dig med psoriasis, psoriasis och ledsmärta eller psoriasisartrit. Läs mer »
Behandling
Olika läkemedel kan vara aktuella. Glukokortikoider (kortison) och vissa typer av cellgift används ofta. Det kan krävas livslång behandling.
Du kan också bidra till behandlingen själv genom att utöva fysisk aktivitet. Stretchövningar, uthållighetsträning och styrketräning lindrar symtomen. Fysioterapeuter kan ofta bidra med bra övningsprogram. En hälsosam kost kan också bidra till lindring av symtomen. Solljus kan förvärra tillståndet och du bör därför använda en hög solskyddsfaktor eller undvika kraftfull solexponering.
Personer som har sväljproblem bör inte äta under de sista timmarna före sänggående.
Prognos
Utan behandling förvärras sjukdomen gradvis. Men tack vare modern behandling blir de allra flesta bättre, och många blir helt friska. En del kan få bestående besvär under flera år.
Har du frågor eller funderingar om psoriasis eller psoriasisartrit? Gå med i Forum Psoriasis »
