Drogmissbruk och drogberoende

Människor kan bli beroende av både olagliga narkotiska ämnen och av läkemedel som de får av sin läkare. Dessutom kan man bli beroende av ämnen som många inte tänker på som narkotika eller läkemedel, till exempel alkohol.

Uppdaterad den: 2013-07-16
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är drogmissbruk?

Ett drogmissbruk kan definieras som intag av ett kemiskt ämne som kan vara till skada för individen, samhället eller båda, och där bruket av ämnet inte är i linje med eventuella medicinska riktlinjer. Ruseffekt är det vanligaste motivet för intag av ämnet.

Vad är beroende?

Beroende är ett psykiskt och ibland fysiskt tillstånd som innebär karakteristiska ändringar i beteende och tänkande, och som kännetecknas av ett tvångsmässigt behov att inta en eller flera droger. Detta för att uppnå de psykiska verkningarna som drogen ger, eller för att undvika obehaget som kommer när man inte intar något.

Traditionellt har det ibland talats om psykiskt och fysiskt beroende. Vid drogmissbruk är det psykiska och fysiska beroendet närvarande i varierande grad, beroende på missbrukaren och vilken drog som missbrukas.

Annons
Annons
  • Psykiskt beroende innebär att personen uppnår en känsla av välbefinnande eller tillfredsställelse vid intag av drogen, och att vederbörande efteråt får ett behov av att inta ämnet kontinuerligt eller periodiskt för att uppnå dessa effekter.
  • Fysiskt beroende är ett resultat av att kroppen har anpassat sig till det tillförda ämnet så att det uppstår fysiska störningar när det inte längre finns i kroppen. Sådana fysiska störningar kan till exempel vara illamående, diarré, huvudvärk, feber och generellt nedsatt allmäntillstånd. Symtomen beror på vilken drog man är beroende av och abstinens ifrån.

Båda dessa komponenter bidrar till symtombilden vid beroende, där ständigt mera tid och resurser används för att skaffa fram och inta ämnet.

Varför utvecklar man drogberoende?

Vissa droger har en effekt som ger en känsla av glädje, välbehag, avslappning och tillfredsställelse. Detta kan fungera som en flykt från vardagslivets problem och svårigheter. Dessutom kan vissa droger minska obehagliga symtom som smärta, ångest, tristess och sömnlöshet. Detta lägger grunden till att en patient ska kunna fortsätta tillföra kroppen sådana ämnen. Det är denna upprepade tillförsel och de effekter den har som medför att psykiskt och eventuellt fysiskt beroende uppstår.

Det har visats att vissa människor är mer utsatta för att gå in i ett missbruk. Risken ökar betydligt om man lider av psykisk sjukdom, och beroende är också nära kopplat till genetiskt arv från föräldrarna, liksom till upptäxtmiljö. Risken kan också öka för personer som är osäkra på sin identitet och sitt mående eller som känner att omgivningens krav på dem är större än de klarar av. Således påverkar både det biologiska och sociala arvet, samt personlighet och tidigare erfarenheter i livet. Likväl är det svårt att för en enskild individ bedöma risken för att hamna i ett beroende. Flera faktorer längs livet spelar in och inte minst krävs tillgång till drogen.

Annons
Annons

Drogmissbruk utvecklas ofta i förhållandevis ung ålder, och det verkar som om risken för att utveckla ett missbruk är lägre i vuxen ålder. Ungdomar drar sig gärna till miljöer där de finner andra människor med liknande tankar om sig själva och omvärlden. I en sådan miljö är det lättare att hamna i ett missbruk. Den första fasen är experimentfasen, då trycket från kompisar och nyfikenhet leder till att personen kommer i kontakt med droger. Dessa ämnen är ofta tobak och alkohol till att börja med, men starkare stimulantia kommer allt eftersom. Missbrukaren lär sig de tekniker som är nödvändiga för de olika formerna av missbruk. Efterhand utvecklas missbruksidentiteten, och då är vägen kort till den tvångsmässiga fasen, då personen ständigt tillbringar mer tid i gänget. Här ägnar man sig åt att skaffa droger, ta droger och prata om effekterna.

Vilka droger kan man bli beroende av?

Människor kan bli beroende av både olagliga droger och läkemedel som de får utskrivna av sin läkare. Dessutom kan man bli beroende av ämnen som många kanske inte tänker på som en drog, som alkohol. De vanligaste olagliga drogerna som missbrukas är cannabis, amfetamin, kokain, heroin och i viss mån hallucinogener (PCP, LSD). Bland läkemedel är en grupp av lugnande medel som kallas bensodiazepiner särskilt beroendeframkallande, och bruk av morfin och liknande smärtstillande medel är också utbrett bland missbrukare.

Hur vet jag om jag har ett missbruksproblem?

Om du märker att anskaffningen av droger blir viktig eller effekterna av drogerna skapar problem för dig tyder det på att du har ett missbruksproblem. Problemen kan till exempel röra hälsa, skola/arbete, ekonomi eller förhållandet till familj och vänner, och inte minst de negativa psykiska symtom som kan följa av drogen.

Många får problem som koncentrationssvårigheter, frånvaro från arbete eller skola, humörsvängningar utöver det normala, sömnstörningar, förlorat intresse för saker eller aktiviteter som tidigare var lustbetonade samt minskat intresse för att ta hand om sig själv. Det typiska är att mer och mer tid och kraft läggs på drogen och intaget av den, så att uppgifter och plikter i det dagliga livet försummas.

Vilka problem kan missbruket föra med sig?

Personlighetsförändring kan förekomma när droger missbrukas över lång tid. Det är vanligt att missbrukaren blir mer likgiltig och slö, och att arbete och sociala funktioner försummas.

Om drogtillförseln upphör kan så kallade abstinensreaktioner framkallas, något som för vissa droger ger allvarliga fysiska effekter och som i vissa fall kan vara dödliga. För andra droger är abstinensreaktionen egentligen inte farlig men så obehaglig att missbruket tenderar att fortsätta. Det är särskilt opioider (starka smärtstillande) och bensodiazepiner (och liknande lugnande medel) som ger abstinensreaktioner.

Många droger kan i det långa loppet bidra till att psykiska tillstånd som akuta och kroniska psykoser utlöses. Dessa kan bland annat innebära sinnesstörningar, förföljelseföreställningar och förvirringstillstånd. Vidare finns det en ökad förekomst av självmord bland drogmissbrukare. Detta har förmodligen att göra med den svåra sociala situation som drogmissbruket leder till, men andra bidragande sjukdomar som depression och ångest kan också spela en avgörande roll, liksom den samsjuklighet som patienten i grunden kan lida av.

De som använder sig av sprutor är utsatta för infektionssjukdomar som hiv och hepatit.Vidare är missbrukare i högre grad utsatta för olyckor både i trafiken och i andra sammanhang. Det ständiga behovet av droger leder till ekonomiska problem, och kan resultera i ett liv med kriminalitet och prostitution. Förutom att missbruket drabbar den som missbrukar påverkas även människor i omgivningen, och då särskilt barn till missbrukare som lider både under graviditeten och under uppväxten.

Varför ska jag sluta ta droger?

Att bryta ett missbruk är det enda sättet att undvika de problem som ett missbruk för med sig. Detta kan vara mycket svårt, men insatsen betalar sig i form av bättre hälsa, bättre socialt umgänge och en känsla av ett mer betydelsefullt liv. Det kan ofta hjälpa att sätta upp en lista över de argument du har för att sluta.

Behandling

Efterhand som de negativa följderna av ett drogmissbruk blir mer och mer kännbara kan missbrukaren komma in i en fas som kan ses som en vändpunkt. Vederbörande har då ofta en uppfattning av att det är farligt att fortsätta. Då kan vägen ut ur missbruket börja, en fas som kan ta lång tid om missbruket har varit långvarigt.

Den viktigaste behandlingen kan utan tvivel ges i den första fasen, när vederbörande inte är fast i sitt narkotikamissbruk. För att komma till behandling måste ofta skola eller föräldrar ta ansvar och upptäcka missbruket, eftersom den unge missbrukaren sällan själv söker hjälp.

Många unga missbrukare har sitt första möte med sjukvården i samband med en så kallad avgiftning, då de läggs in på somatiskt sjukhus för behandling. Behandlingen av drogberoendet ges inom beroendevården i sjukvården, vid behandlingsinsatser (öppenvård eller behandlingshem) som socialtjänsten förmedlar eller av olika ideella organisationer som ger självhjälpsbehandling och liknande. I Sverige delas behandlingsansvaret av sjukvård och socialtjänst. Även arbetsgivaren kan vara en viktig förmedlare av behandling. Här erbjuds hjälp till bättre psykisk hälsa, ökad social anpassning, bättre familjeförhållanden, upprätthållande av kroppslig hälsa och ökad förmåga att fungera normalt i samhället. För vissa beroendetillstånd finns fungerande läkemedelsbehandling, som ges av sjukvårdens specialiserade beroendevård eller i psykiatrin. Centralt i rehabiliteringen kan också vara till exempel ett erbjudande om sysselsättning i en arbetsverksamhet, erbjudande om skola, förbättrade boförhållanden med mera. Flera institutioner är knutna till vård av missbrukare, däribland kollektiv, uppsökande verksamhet och frivilligorganisationer.

Hur ska jag klara att sluta?

Det första steget på vägen ut ur ett missbruk är att inse att det är du själv som har kontroll över ditt egna beteende. Man kan inte kontrollera uppförandet hos människor i sin omgivningen, och på samma sätt kan ingen annan kontrollera dig och ditt liv. Nästa steg är att bestämma sig för att sluta, och därefter lägga upp riktlinjer för hur man ska uppnå sitt mål. Vidare måste man ta kontakt med sin läkare så att vederbörande kan erbjuda den hjälp som finns och eventuellt ge dig ett specialiserat upplägg. Ofta behövs en kvalificerad läkarbedömning av den missbrukande personens psykiska och fysiska mående och eventuellt behov av medicinsk behandling för detta. För att få stöd i denna fas kan du uppsöka människor du litar på utanför drogmiljön, och då speciellt personer i din familj som kan erbjuda hjälp. På samma sätt kan uppsökande verksamhet, ungdomsgrupper och frivilligorganisationer hjälpa dig med ditt beroende.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons