Narkotikaberoende, behandling

Det finns många som kan hjälpa dig om du har drogproblem. Det finns också olika typer av behandling för olika former av drogmissbruk.

Uppdaterad den: 2013-08-30
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Hur undviker jag beroende?

Läkemedelsanvändning går över gränsen till missbruk och beroende när du känner att du inte klarar dig utan läkemedlet (till exempel att du får abstinensbesvär), och när du ständigt måste ta större doser för att uppnå samma effekt som tidigare.

Fysiskt beroende beror på att nervbanor i belöningssystemet i hjärnan ändras. Du reagerar inte längre på normala aktiviteter, utan nerverna ger bara belöning när du använder läkemedlet.

Animering av narkotikaberoende

Beroende är vanligtvis ett ihållande problem, något som innebär att du även efter en behandling lätt kan falla tillbaka i gamla vanor. Om du känner att du har eller är på väg in i ett drogproblem finns hjälp att få.

Annons
Annons
  • CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Här kan du finna råd och information om drogberoende.
  • NA, Anonyma Narkomaner Sverige. Detta är en självhjälpsrörelse som baseras på 12-stegsrörelsens behandlingsstrategi.

Nästan alla missbrukare förnekar sitt problem, särskilt i tidiga stadier av missbruket. Det är därför inte ovanligt att familj, vänner eller arbetskollegor är de som först föreslår att du ska söka hjälp.

Vilka behandlingsformer finns?

Vilken behandlingsform som är bäst för dig beror på många saker: Vilken drog du är beroende av, graden och varaktigheten av missbruket och din egen vilja att bryta det. Eftersom det är lätt att falla tillbaka i ett missbruk är det ofta nödvändigt med uppföljning efter avgiftning i form av samtalsterapi, antingen i självhjälpsgrupp eller med en terapeut. Behandlingsupplägget beror på vilka ämnen du missbrukar.

Ämnen som dämpar det centrala nervsystemet. Lindriga abstinenssymtom är besvär som rastlöshet, ångest och oro och problem med sömn och svettning. Svåra abstinenssymtom är hallucinationer, skakningar, epileptiska anfall, dehydrering (för lite vätska i kroppen) och svaghet. Svår abstinens med plötslig och stark förvirring (delirier) kan vara livshotande. Att minska doserna med drogen gradvis kan ofta vara det bästa sättet att komma ur missbruket. Ofta behövs också behandling från sjukvården för att behandla abstinenssymtom på ett säkert sätt.

Annons
Annons

Ämnen som stimulerar det centrala nervsystemet. De vanligaste abstinenssymtomen i den här gruppen är depression, en känsla av svaghet, ängslan och ett starkt drogsug. I vissa fall kan suget bli så starkt att det utlöser självmordstankar och självmordsförsök. Stöd från familj och vänner under avvänjningen, samt eventuellt mediciner mot abstinens och andra symtom är viktiga åtgärder i nedtrappningen.

Opiater. Abstinens vid den här typen av missbruk kan variera kraftigt med allt från rinnande näsa och ökad svettning till sömnlöshet, ångest, hög puls och högt blodtryck, skakningar, magsmärtor, kräkningar och diarré samt skelett- och muskelsmärtor. I vissa fall krävs läkemedelsbehandling för att behandla abstinenssymtomen, och detta ges då inom sjukvården i allmänhet i sluten vård. Detta innebär abstinensbehandling, i folkmun ofta kallat "avgiftning".

Hur kan man förebygga drogmissbruk?

Bland det viktigaste är kommunikation. Prata med din läkare. Har du problem med att hålla dig till doseringen av utskrivna läkemedel bör du diskutera detta med din läkare. Det finns en stor chans att ni tillsammans kan göra något åt problemet i stället för att du ska behöva komma med undanflykter och lögner.

Detsamma gäller mellan ungdomar och vuxna. Föräldrar bör prata med sina barn om drogmissbruk och farorna med det. De vuxna måste också lyssna på sina barn och vara stöttande i svåra situationer, som till exempel när det gäller att stå emot grupptryck. Det är också mycket viktigt att den vuxna föregår med gott exempel och inte själv missbrukar varken alkohol eller medicin. Barn till föräldrar som har ett lättvindigt förhållande till alkohol och droger har ofta lättare för att utveckla missbruk. På det hela taget är starka band och ömsesidig respekt mellan föräldrar och barn en viktig förebyggande faktor mot drogmissbruk.

Vad kan du göra för att förbli drogfri efter avgiftning?

Det är lätt att falla in i gamla vanor och gamla miljöer efter avgiftning. Låt inte den mödosamma avgiftningsperioden vara till ingen nytta. Lyckligtvis finns det hjälp att få.

Konsulter. Du kan få stöd och uppmuntran av utbildad personal förutom från vänner och familj. Både anställda inom socialtjänsten och sjukvården kan hjälpa dig med dina problem.

Behandlingsprogram. Det finns en rad behandlingsprogram för dig och eventuellt dina närmaste anhöriga. Vissa är i form av regelbundna konsultationer, och andra i form av behandlingsupplägg där du skrivs in på institution. För vissa tillstånd finns också läkemedelsbehandling som sjukvården ansvarar för.

Självhjälpsgrupper. Detta är vanligtvis grupper vars metod bygger på Anonyma Alkoholisters tolvstegsprogram (det finns motsvarande grupper för narkotikamissbruk också, NA) där du får träffa människor i samma livssituation som du själv.

Att ta sig ur ett missbruk är en lång och svår väg att gå. Trots att det finns många som vill hjälpa dig vilar en stor del av bördan likväl på dina axlar. Ge inte upp – ett bättre liv väntar!


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons