Paniksyndrom, vad händer

Skillnaden mellan en panikattack och en normal rädsloreaktion är att panikattacken kommer utan att det finns något hot eller analkande fara.

Uppdaterad den: 2013-03-27
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Paniksyndrom

Om du har haft en panikattack vet du hur skrämmande det är. Men oavsett hur obehagliga dessa känslor är, ska du vara medveten om att de inte kan skada dig. De avtar också inom loppet av några minuter.

När du får en panikattack känner du dig plötsligt vettskrämd utan någon anledning. Du kan uppleva det som att du håller på att svimma eller att du kommer att dö. Hjärtat bultar, du svettas och det kan kännas tungt att andas. Du kan bli yr, och du börjar darra. Om du efter en sådan upplevelse hela tiden går omkring och är rädd för att få ännu en panikattack, och slutar att göra saker som du tidigare gjort, har du troligtvis det som kallas paniksyndrom. Den goda nyheten är att det finns behandling som kan hjälpa dig så att du kan leva ett normalt liv igen.

Paniksyndrom förekommer hos 1–3 % av befolkningen. Det är med andra ord ett relativt vanligt tillstånd. Paniksyndrom är vanligare hos kvinnor än hos män. Tillståndet debuterar ofta i slutet av tonåren eller i tjugoårsåldern. Läkemedelsbehandling och kognitiv beteendeterapi (KBT) är de behandlingar som visat sig hjälpa vid paniksyndrom. Utan behandling så fortsätter symtomen oftast. Tillståndet kan emellertid komma och gå.

Annons
Annons

En normal reaktion men vid fel tillfälle

Det är normalt att uppleva alla de här symtomen när du är i fara. Det är till exempel helt normalt att hjärtat skenar iväg om du känner att du tappar kontrollen på väg nedför en brant backe på skidor. Panikattackerna kommer däremot när du inte är i fara och när det inte finns något att vara rädd för. Panikattacker kan inte skada dig, men de kan skada ditt liv. Du kan få attacker när du är hemma, ute och handlar eller när du kör bil. Typiskt är att du oroar dig hela tiden för när nästa attack ska komma. Detta kan leda till att du isolerar dig och slutar att gå ut på grund av rädsla för en ny attack.

Orsaken till paniksyndrom är okänd. Forskare känner i dagsläget inte till någon enskild orsak som kan förklara varför vissa människor får oväntade panikattacker. Det tycks föreligga en ökad reaktivitet i det så kallade autonoma (självständiga) nervsystemet. En annan delförklaring är att patienten feltolkar ofarliga fysiska förnimmelser som farliga. Detta leder till ökade fysiska förnimmelser och förvärrat katastroftänkande, vilket skapar en ond cirkel. Panikattacker kan också framkallas av ämnen som tillförs kroppen (koffein, nikotin) eller obalans i ämnesomsättningen (lågt blodsocker). Paniksyndrom förekommer ofta samtidigt med andra psykiatriska tillstånd som depression och andra ångestsyndrom.

Kroppens normala reaktion på rädsla och stress

Panik eller rädsla är en del av kroppens inbyggda försvarssystem. Det är reaktioner som man måste ha – de kan rädda livet på dig när du är i fara. När du är på väg att korsa gatan och en bil kommer körande mot dig så är det rädslan som får dig att reagera snabbt och hoppa undan. Rädsla kan också ge dig extra kraft när du är nervös och orolig. Att vara nervös inför en tävling eller ett prov kan ge dig det lilla extra som krävs för att du ska prestera bättre.

Annons
Annons

När du är rädd kan du uppleva många olika symtom. Din reaktion i samband med rädsla påverkar många delar av kroppen: Hjärnan och övriga nervsystemet, hjärta, muskler och blodkärl. Hjärtat slår snabbare, du svettas och darrar och känner allmänt obehag.

Symtomen kan variera och du får kanske inte alla dessa symtom varje gång du blir rädd. Dessa reaktioner är kroppens svar på rädsla, en upplevelse som kan sträcka sig från oro till total panik.

Vad händer i kroppen vid en panikattack

Din kropp försätts i larmberedskap. Detta sker automatiskt; du har ingen kontroll över det. Din kropp gör sig redo att kämpa mot faran eller fly från den. När du är rädd skickar din hjärna order till binjurarna om att pumpa ut mer av vissa kemiska ämnen i blodet. Ett av dessa ämnen är adrenalin, vilket är ett av kroppens stresshormoner. Det varskor kroppen om att den ska göra sig redo för strid eller flykt. När hjärtat slår snabbare pumpas mer blod runt i kroppen. Det ger musklerna den energi som de behöver för att du ska kunna springa ifrån faran eller kämpa mot den. Du kan darra eller blekna eftersom adrenalinet minskar genomblödningen i huden. Det innebär att mer blod kan tillföras musklerna som behövs för att möta faran. Du kan känna att du behöver gå på toaletten. Det beror på att adrenalinet får urinblåsan och tarmen att slappna av. Du blir distraherad från annat du håller på med. Du avbryter det du håller på med och fokuserar på det som du är orolig för. Förutom adrenalin deltar även hjärnans signalsubstanser serotonin, noradrenalin och dopamin i dessa reaktioner.

Panikattacker kan komma utan föregående stress eller belastning eller efter att du har gått igenom en påfrestande livshändelse, som till exempel en skilsmässa, en anhörigs bortgång eller en förlossning.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons