Fakta | Ögon

Närsynthet


Uppdaterad den: 2014-07-17
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är närsynthet?

Längdsnitt av ögat

Närsynthet kallas myopi på fackspråk. Närsynthet betyder att bilden man ser blir skarp och tydlig på nära håll, men att den blir oklar och sämre på längre avstånd. Grad av närsynthet anges i dioptrier (D) med negativt förtecken, till exempel -5,0 D.

Detta är ett tillstånd som är mycket vanligt. I Östasien är närmare 70 % närsynta. Siffror från Sverige visar att 9-39% är närsynta. Förekomsten är förhållandevis låg bland småbarn, ökar starkt i skolåldern och ökar ytterligare bland unga vuxna i åldern 17–25 år. Synen stabiliserar sig i 30–40-årsåldern. Efter 50-årsåldern sjunker förekomsten något.

Orsak

För att man ska se en bild klart, är vi beroende av att bilden bryts korrekt genom linsen och träffar exakt på näthinnan. Näthinnan är den bakre delen av ögongloben där bilden som vi ser, uppfattas och skickas vidare till hjärnan. Hos närsynta är denna bild skarp i en punkt eller i en yta framför näthinnan, och resultatet blir då en oklar bild.

Annons
Annons

Förklaringen är antingen ett för långt öga eller att bilden bryts för mycket i linsen eller hornhinnan.

Orsaken till utveckling av brytningsfel i ögat är inte känd. Både arv och miljö spelar en viktig roll. Det finns stöd för att mycket arbete på nära håll, som läsning, kan utlösa utveckling av detta brytningsfel hos predisponerade personer. Ökande utbildningsgrad hos befolkningen skulle då vara en risk för att ständigt fler blir närsynta.

Animation av närsynthet och översynthet

Symtom

Många närsynta blir upptäckta i skolsammanhang genom att de inte ser vad som står på svarta tavlan. Närsynta börjar ofta kisa för att kunna se bättre. Resultatet blir ofta huvudvärk och muskelbesvär i nacke och skuldror.

Annons
Annons

Ungdomar och vuxna märker ofta själv att synen är sämre än den varit tidigare, och de uppsöker av den anledningen läkare eller optiker.

Diagnos

Diagnosen ställs utifrån symtomen och resultatet från enkla syntester. Testen är i regel av typen att se bokstäver på en tavla som är placerad på ett givet avstånd från personen. Optiker har idag modern utrustning som ger säkrare bedömning av synskärpan under synundersökningen. Uppsöker du läkare, undersöker läkaren också ögat för andra tillstånd. I de flesta fall finns det ändå inget behov av läkarundersökningar.

Samma utrustning som används till att testa din synskärpa, används också till att fastställa vilken glasögonkorrektion som krävs för att du ska se tydligt.

Behandling

Det första som görs, är att utreda vilken synkorrektion du behöver. Närsynthet korrigeras med minuslinser (konkava linser). Nästa steg är att avgöra om du ska använda glasögon, kontaktlinser eller eventuellt opereras. De flesta väljer antingen glasögon eller linser. Vissa närsynta föredrar kontaktlinser eftersom man får ett större och bättre synfält än med glasögon. Glasögon, linser eller operation ersätts inte av landstinget eller Försäkringskassan så länge man får bra syn med hjälp av dessa hjälpmedel.

Korrektion av brytningsfel med kirurgiska ingrepp är relativt nya metoder som ger bäst resultat på ögon med stabil syn. Operation är därför bara aktuellt på vuxna, det vill säga att du bör vara minst 18 år. Operationsmetoderna har blivit ständigt bättre. Idag används laserteknik – som innebär att det översta lagret på hornhinnan tas bort med laser. Eller implantation av intraokulära linser – vilket innebär att ögats lins ersätts med en plastlins. Resultaten är goda och allra flesta blir nöjda. Helt utan komplikationer är dock inte operationerna, och än så länge har man begränsad erfarenhet av effekterna av sådana ingrepp på det mänskliga ögat under ett helt liv.

Prognos

Närsynthet är ett varaktigt tillstånd. Många får successivt sämre syn. Detta beror på att ögat ständigt växer, så att brytningsförhållandena ändrar sig. Efter hand som man blir fullvuxen, stabiliseras synen.

Synen kan också ändra sig efter vad du sysslar med dagligen. Det har visat sig att studenter och personer som utför mycket arbete på nära håll, har en tendens att utveckla mer närsynthet under den period som detta pågår.

Kraftigt närsynta har en ökad risk att näthinnan ska lossna. Detta är ett tillstånd där man i värsta fall kan bli blind, men där man med hjälp av tidig behandling (operation) kan rädda synen. Om du har starkt nedsatt syn, är det därför viktigt att vara medveten om tecknen på tillståndet:

  • Synförlust utan smärta. Känsla av en skugga eller slöja som följer ögonrörelserna.
  • Typisk beskrivning – "som en gardin".
  • Inskränkt yttre gräns av synfältet.

Märker du sådana symtom, ska du direkt ta kontakt med ögonläkare.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons