Allt färre drabbas av stroke – här är förklaringen

Årsrapporten från kvalitetsregistret Riksstroke visar att både ny- och återinsjuknanden i stroke sjunker. Förutom livsstilsförändringar är nya förebyggande läkemedel en viktig förklaring, enligt Bo Norrving, professor i neurologi i Lund och chef för Riksstroke.

Läkemedelsbehandling av förmaksflimmer, som är en riskfaktor för stroke, torde stå för en tredjedel av minskningen. En allt större andel av patienterna behandlas idag med nya blodförtunnande läkemedel vilket minskar risken för återfall i stroke. Dessutom har behandlingsskillnaderna mellan olika regioner i landet planat ut.

LÄS MER: Stroke (blodpropp i hjärnan)

Förbättrad TIA-behandling

De livsstilsförändringar som rapporten lyfter är främst att färre människor röker, men även att vården har förbättrats vid så kallad TIA (transitorisk ischemisk attack) som innebär tillfällig syrebrist i hjärnans blodkärl. Detta drabbar varje år 10 000 svenskar och ger samma symtom som stroke, det vill säga förlamning, talsvårigheter och synbortfall. Skillnaden är att symtomen oftast är snabbt övergående, jämfört med stroke.

TIA uppträder i många fall innan allvarligare strokefall vilket gör det viktigt för den drabbade att snabbt komma in till sjukhus för behandling och utredning. Det minskar alltså risken för en större stroke.

– Rapporten visar att fler söker för TIA. Det tyder på att människor i högre utsträckning känner igen tecknen på stroke, bland annat tack vare AKUT-testet som fått stor spridning genom oss och andra, säger Kjell Holm.

Vidare framhåller han nya behandlingsmetoder och på en bra metodutveckling inom strokevården överlag.

Det kan förhindra ännu fler strokefall

Samtidigt finns det brister i delar av strokevården. Fler än var femte patient hamnar inte på rätt avdelning från början vilket gör att de saknar kvalificerad strokevård under de första dygnen. Detta är patientföreningen Stroke-Riksförbundet mycket kritiska till.

– Forskning visar att dödligheten minskar med 20 procent om en patient vårdas på stroke-enhet, och funktionsnedsättningarna minskar lika mycket. Trots att den här kunskapen finns lägger man folk på andra avdelningar. Det är en gåta för oss, säger Kjell Holm, verksamhetschef för Stroke-Riksförbundet.

Det har även visat sig att tillgången till rehabilitering efter en stroke skiljer sig stort mellan olika regioner. I rapporten från Riksstroke lyfts också skillnader när det kommer till andelen patienter som får behandling med propplösande läkemedel – trombolys.