Fakta | Mage & tarm

Divertikelsjukdom


Uppdaterad den: 2018-08-24
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är divertikelsjukdom?

Divertiklar i tjocktarmen

Divertikelsjukdom beror på tarmfickor (divertiklar) i tjocktarmsslemhinnan som buktar ut genom tjocktarmväggens muskler.

Det är vanligt med tarmfickor och oftast märker man inte att man har dem. Det är först om de blir inflammerade man kan få besvär.

I de flesta fall uppträder divertiklar i den nedre delen av tjocktarmen på vänster sida.

Annons
Annons

Om det finns en inflammation i vävnaden runt divertikeln, kallas tillståndet divertikulit.

Divertiklar utan symtom eller besvär kallas divertikulos. Uppskattningsvis får bara 10–20 % av alla med divertiklar besvär i form av divertikelsjukdom. 

 

Annons
Annons

 Symtom

Om man har inflammerade tarmfickor är det vanligt att man får ont i nedre delen av magen, ofta på vänster sida och får feber. Man kan också bli trög, lös eller känna sig uppblåst i magen. Ibland händer det att avföringen blir blodig. Om man har flera tarmfickor ökar risken för att de blir inflammerade.

Orsak

Det är sannolikt en samverkan mellan flera faktorer som ökar risken för att utveckla divertikelsjukdom:

  • Förstoppning.
  • Hög ålder.
  • Rökning och högt BMI ger ökad risk för divertikelsjukdom.
  • Fysisk aktivitet och en kosthållning med högt fiberinnehåll ger minskad risk för divertikelsjukdom.

Diagnos

Diagnosen kan ställas med röntgen av tjocktarmen eller med koloskopi. Vid koloskopi för läkaren in en mjuk och böjlig fiberoptisk slang (endoskop) i ändtarmen och vidare upp i tjocktarmen för att undersöka insidan av tarmen.

Vid koloskopi kan slemhinnan i hela tjocktarmen undersökas.

Vid misstanke om inflammation, divertikulit, gör läkaren ingen koloskopi i den akuta fasen men när infektionen har läkt bör man genomgå en undersökning för att utesluta att besvären man haft beror på andra sjukdomar

 

Behandling

Divertikelsjukdom behöver oftast inte behandlas även om tarmfickorna är inflammerade. Ibland kan man behöva antibiotika och i sällsynta fall krävs en operation.

Regelbundna måltider och fiberrik kost rekommenderas till alla, men effekten av dessa verkar vara förebyggande.

Divertikulit

Vid okomplicerad divertikulit krävs i regel inte någon antibiotikabehandling. Flytande föda brukar rekommenderas.

Allvarliga fall av akut divertikulit kan kräva vård på sjukhus. Behandlingen är då antibiotika och vätska och näring som tillförs intravenöst. Tarmen får vila i några dagar och man blir oftast bra inom loppet av två till tre dagar.

Vid allvarliga fall och när ingen annan behandling hjälper, kan det vara aktuellt att ta bort den drabbade delen av tjocktarmen med ett kirurgiskt ingrepp. Det inträffar dock mycket sällan.

Komplikationer som kan uppstå är:

  • Akut inflammation, divertikulit.
  • Efter en inflammation kan i sällsynta fall blodförgiftning uppstå.
  • Det kan gå hål på tarmen och i sällsynta fall kan en förträngning bildas.
  • Blödning.
  • Fistelbildning, vilket innebär att det bildas en öppning mellan tarm och hud, mellan tarm och andra organ eller mellan två olika tarmavsnitt. En sådan fistelbildning måste ofta behandlas med operation.

Prognos

Bland dem med divertikelsjukdom får en del upprepade episoder med divertikulit. Efter en episod av divertikulit är risken liten att man får en ny inflammation. Upprepade episoder av divertikulit ökar sannolikheten för att man kommer att operera bort den drabbade delen av tarmen.

Patientförening

  • Mag- och tarmförbundet

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons