Shigellos (dysenteri)

Vad är shigellos?

Shigellos är en tarminfektion som orsakas av shigella-bakterier, fyra olika typer. Det är en smittsam tarminfektion som leder till diarréer, ibland blodiga. Sjukdomen är oftast lindrig och läker ut själv, men kan i undantagsfall få ett allvarligare förlopp. Infektionen förekommer endast hos människa.

I tropiska klimat är Shigella en vanlig orsak till diarré och 200 miljoner människor smittas varje år i världen. I låginkomstländer förekommer de flesta fallen hos barn under 5 år medan sjukdomen i höginkomstländer är vanligare hos vuxna. I Sverige har man under de senaste åren diagnostiserat cirka 300–500 fall årligen, de allra flesta smittas utomlands. Sjukdomen kallades förr i tiden för rödsot. Flera vattenburna utbrott har beskrivits i Sverige fram till 1940-talet.

Symtom

Infektionen medför diarréer, ibland blodtillblandade, buksmärtor och ofta feber. I de allvarligaste fallen med Shigella dysenteriae kan man bli allmänpåverkad med i sällsynta fall förvirring och allvarlig njurpåverkan.

Orsak

Shigellos orsakas av infektion med bakterier från Shigella-familjen. Det finns fyra undertyper: S. dysenteriae, S. boydii, S. flexneri och S. sonnei. Den förstnämnda är allvarligast och förekommer oftast i utvecklingsländer. De två sistnämnda ger vanligen lindrigare symtom och är de som oftast förekommer i Sverige.

Bakterierna angriper framför allt tjocktarmen med diarréer, ibland blodiga, och buksmärtor som följd. Infektion med Shigella dysenteriae ger den allvarligaste sjukdomsbilden med ofta påverkat allmäntillstånd. Den typen av infektion har också fått namnet dysenteri.

Överföringen av bakterier sker fekalt-oralt, det vill säga via bristande hygien så bakterier från avföringen på något sätt når munnen och därmed mag-tarmkanalen. Oftast sker detta via vatten eller livsmedel som förorenats av mänsklig avföring. Infektionen smittar också från person till person, till exempel vid dålig handhygien efter toalettbesök eller före matlagning. Inkubationstiden, den tid det tar från att man smittas tills man blir sjuk, är oftast en till tre dagar.

Diagnos

Diagnosen ställs med hjälp av sjukdomshistorien och fynd av shigella-bakterier vid odling av avföringsprov.

Behandling

Rikligt med vätska är viktigt, och näringstillförsel så snart man kan ta till sig mat. Till barn två till tio år rekommenderas ökat vätskeintag i form av vatten eller tunn saft, samt lämplig kost för barnets ålder, ofta men i små portioner. Kommersiellt tillverkad vätskeersättning rekommenderas när det är svårt att få i sig tillräckligt mycket mängd själv. Om komersiell vätskeersättningen inte går att tilllgå kan man göra egen:

• Hemmagjord vätskeersättning till vuxna:
  • 1/2 tsk (2,5 ml) salt och 6 tsk/2 msk (30 ml) vanligt socker.

Diarrédämpande medel ska inte användas, särksilt inte vid blodig diarré. Shigellainfektionen behandlas som regel med antibiotika.

Förebyggande åtgärder

Speciellt vid utlandsresor till områden med dåliga hygieniska förhållanden är följande förhållningsregler viktiga:

• Använd bara vatten som säljs på flaska.
• Undvik råa grönsaker och otvättad sallad och frukt.
• Hamburgare, köttbullar och andra färsrätter bör vara väl genomstekta eller genomkokta.
• Andra köttprodukter bör vara väl stekta på ytan.
• Undvik opastöriserade mjölkprodukter.
• Tvätta händerna efter toalettbesök och före matlagning och måltider.

Det finns inget vaccin.

Om man har smittats måste du vara mycket noga med att tvätta händerna efter toalettbesök och före matlagning.

Kontroll och uppföljning

Personer med symtom ska vara hemma från arbete så länge de har diarré. Särskilt viktigt är detta för dem som arbetar med livsmedel eller inom vården. Personer som yrkesmässigt bereder eller hanterar oförpackade livsmedel eller yrkesmässigt vårdar spädbarn eller patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar bör lämna tre shigellanegativa prov (högst ett prov per dag) innan återgång till arbete. Detta gäller även barn innan återgång till förskolan. Provtagning påbörjas tidigast en vecka efter avslutad antibiotikabehandling.

Förhållningsregler

Sjukdomen är en så kallad anmälningspliktig sjukdom, det vill säga läkaren måste anmäla till Folkhälsomyndigheten att sjukdomen uppkommit. Detta görs för att myndigheten ska kunna upptäcka om ett utbrott är på väg. I samband med att smittan bekräftas måste läkaren ge den smittade förhållningsregler.

• Medan man har diarré ska man stanna hemma från arbetet.
• Noga handhygien med ordentlig handtvätt måste ske innan man hanterar livsmedel, före samt efter måltid och efter toalettbesök.
• Man ska använda flytande tvål och egen handduk eller engångshandduk.
• Toalettstol och tvättställ bör hållas rengjorda.
• Efter blöjbyte på smittat barn måste händerna tvättas noga. Likaså bör ytan man byter på hållas ren.. Blöjor kan slängas med vanliga sopor.
• Inget bad i simbassäng bör ske förrän en vecka efter sista diarré passerat.
• Om ett smittat barn går på förskola eller dylikt ska det hållas hemma tills det inte har symtom och behandling är påbörjad. Man bör även utföra ett kontrollprov efter 3 veckor.
• Enligt europeisk lag måste man informera sin arbetsgivare om att man är smittad om man arbetar med oförpackade livsmedel.