Fakta | Infektion

Piskmask


Publicerad den: 2013-09-06
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Inälvsmaskar

Inälvsmaskar är en grupp parasiter som orsakar infektion hos människor genom kontakt med parasitägg och -larver. Dessa överförs via jord och gödsel. Parasiterna trivs i varm och fuktig jord i världens tropiska och subtropiska länder och är sällsynta i Sverige. När dessa maskar har kommit in i en människa, kan de leva i flera år i mag-tarmkanalen.

Tre typer av inälvsmaskar dominerar. Det är spolmask (ascaris), piskmask (trichuris) och hakmask. Dessa masktyper förekommer ofta tillsammans och framför allt många barn är kroniskt infekterade med alla tre inälvsmaskerna.

Även om dessa infektioner är sällsynta i Sverige och Skandinavien, så är de mycket utbredda i utvecklingsländerna. Experter tror att mer än en miljard människor är smittade med minst en maskinfektion.

Annons
Annons

Följder av maskinfektioner

Omfattningen av maskinfektionerna kan variera från några få maskar till betydande mängder. I samhällen där dessa infektioner är utbredda, kan de förekomma hos mer än 90 % av befolkningen. Kraftigt infekterade barn är undernärda, tillväxthämmade, intellektuellt eftersatta och har inlärningssvårigheter. Inälvsmask är en av världens viktigaste orsaker till fysisk och mental tillväxthämning.

Vad är piskmask?

Piskmasksinfektion orsakas av masken Trichuris trichiura och sjukdomen kallas också trikuriasis. Beteckningen piskmask har den fått eftersom den vuxna masken är formad som en piska. Den bakre delen av masken är bred och ser ut som handtaget på en piska, medan den främre är lång och tunn.

Överföring av piskmask sker som smitta från avföring till mun (fekal-oral smitta). Äggen sväljs, når tarmen, där de kläcks ut som larver. De utvecklas till vuxna, könsmogna maskar som parar sig, och honmasken producerar upp till 200 000 ägg per dag som passerar ut med avföringen. När en person är smittad, kommer man inte att kunna upptäcka ägg i avföringen förrän efter cirka tre månader.

Annons
Annons

Vid lätta infektioner finns de flesta maskarna i nedersta (högra) delen av tjocktarmen, medan det vid svåra infektioner också finns vuxna maskar i övriga delar av tjocktarmen .

Människor i alla åldrar kan bli infekterade, men barn är särskilt utsatta (5–15 år), både därför att de är oftare är exponerade för smitta och delvis därför att skyddande immunitet kommer att utvecklas med åren.

Livsförlopp

Maskarna är fästa vid tjocktarmens slemhinna, i synnerhet i första delen av tjocktarmen. Äggen passerar ut med avföringen, men behöver två–fyra veckor i jorden för att larverna ska utvecklas och bli smittsamma. Därför är det inte möjligt med överföring från människa till människa.

Infektion uppstår sedan en människa fått i sig infektiösa ägg. Larverna kläcks i tunntarmen och mognar i tjocktarmen under en period av två–tre månader. De finns huvudsakligen i den första delen av tjocktarmen, men tränger inte genom kroppens vävnader.

Både han- och honmasken lever i tarmen med den tunna änden fäst till tarmslemhinnan och den tjocka änden synlig i tarmen. Den vuxna masken mäter cirka 4 cm. Hanmasken har böjd svans som skiljer den från honmasken. Vuxna maskar lever i ett till tre år.

Diagnos

Vid begränsade mängder inälvsmask finns inga symtom. Vid större mängder kan det uppstå både akuta och kroniska symtom. Svår infektion kan ge buksmärtor, magkramper, diarré, uppkördhet, gasbildning, illamående, kräkningar och viktminskning. Tillståndet kan förväxlas med dysenteri. Vid intensiva infektioner kan ändtarmsslemhinnan hänga ut (rektalprolaps) och maskarna kan vara direkt synliga där de grävt ner sig i slemhinnan.

Diagnos ställs genom att läkaren kan se ägg från piskmasken i avföringen.

Behandling

Målet med behandlingen är att ta bort masken och försöka att minska mängden mask i befolkningen. Behandlingen består i att ge maskkurer samt att förbättra de sanitära förhållandena. Internationellt finns det två medel, mebendazol och albendazol.

Botemedlet är effektivt och botar 70–90 %, men bör inte tas av gravida kvinnor. Det råder också osäkerhet när det gäller användning hos barn under ett år. Eventuellt upprepas behandlingen efter två veckor.

I starkt sjukdomsinfekterade (endemiska) områden rekommenderas idag regelbundna maskkurer till skolbarn så att omfattningen av maskinfektioner hålls under det som utlöser sjukdom ("deworming").

Prognos

Om diagnosen ställs innan allvarliga komplikationer inträffar hos dem som är kraftigt infekterade, är fullständigt tillfrisknande efter behandling det vanliga. I svårt utsatta områden finns det ett tydligt samband mellan kroniska maskinfektioner och hämmad tillväxt och utveckling hos barn.


Annons
Annons
Annons