Fakta | Infektion

Kikhosta (pertussis)


Uppdaterad den: 2016-10-12
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är kikhosta?

Kikhosta är en smittsam sjukdom som orsakas av bakterien Bordetella pertussis. Bakterien fäster sig i regel i slemhinnan i svalget och i lungorna där den producerar ett giftämne. Det är detta giftämne som leder till sjukdom som följd av skador på flimmerhårcellerna i slemhinnan.

De allra flesta barn vaccineras mot kikhosta innan de fyller ett år (kombinationsvaccin: difteri-stelkramp-kikhosta-polio + Haemophilus influenzae typ B). Som en följd av vaccineringen är kikhosta betydligt mer sällsynt idag än tidigare och uppgår till cirka 600 fall per år. Sjukdomen förekommer i alla åldersgrupper, men ökningen har varit störst bland tonåringar och vuxna.

Den allmänna uppfattningen är fortfarande att kikhosta är en sjukdom som bara drabbar små barn och att sjukdomen undviks med vaccination. Statistik avseende Sverige och studier från andra europeiska länder, visar emellertid att infektionen är utbredd i alla åldersgrupper och att förekomsten har ökat på senare tid, både i Sverige och i andra länder i Europa.

Annons
Annons

Bland de små barnen är det i regel de som inte är vaccinerade som får kikhosta. Men vaccinet ger inte ett fullgott skydd. Om du har varit utsatt för smitta är det därför möjligt att utveckla sjukdomen. I regel får de som är vaccinerade en lindrigare form som kan vara svår att känna igen.

Sjukdomsförloppet

Sjukdomen följer i regel ett visst förlopp. Det börjar ofta med förkylningssymtom som lindrig hosta, snuva och lätt feber. Efter en till två veckor kommer hostanfallen. Ett typiskt kikhostanfall kännetecknas av hostattacker som kommer i serier och som avslutas med en kraftig inandning som ger det ”kiknande” ljudet. Ibland kan barn med kikhosta få svårt att andas och blir blått i ansiktet av syrebristen. Näsblödning och brustna blodkärl i ögonen är också vanligt. Hostanfallet leder till att slem transporteras upp från lungorna och det är inte ovanligt att hostan därför följs av kräkning. Hos väldigt många barn med kikhosta är hostanfallen mest framträdande på natten. Denna fas av sjukdomen varar ofta i två till åtta veckor. Efter det kommer en period på en till fyra veckor då hostattackerna gradvis avtar, men de kan hålla i sig under lång tid framöver (flera månader). Enskilda hostanfall kan även förekomma efter lång tid.

Vaccinerade får i regel ett lindrigare sjukdomsförlopp utan de typiska "kikningarna". Sjukdomsbilden kan variera mycket och beror bland annat på patientens ålder – sjukdomen är allvarligare ju yngre barnet är. Hos spädbarn under tre månader kan sjukdomen yttra sig som episoder med andningsuppehåll utan att hostan är påtaglig.

Annons
Annons

Smittrisk

Smittrisken är störst i början av sjukdomen och om sjukdomen inte behandlas kan den smitta i upp till tre veckor. Mor och syskon är de vanligaste smittkällorna. Inkubationstiden, det vill säga den tid det tar från smitta till sjukdomen bryter ut, varierar från 6–20 dagar.

Kikhosta drabbar först och främst två grupper av barn. Den första gruppen består av ovaccinerade spädbarn eller spädbarn som endast har fått en dos av trippelvaccinet. Den andra gruppen är barn över fyra år med avtagande vaccinationsskydd.

Förskola/dagmamma

Barnen kan i regel gå till förskolan fem dagar efter att antibiotikabehandlingen har påbörjats om allmäntillståndet tillåter det. Sent i förloppet, det vill säga mer än tre veckor efter att symtomen har startat, är smittrisken så liten att man kan gå till förskola/skola även om man fortfarande har symtom.

Diagnos

Om läkaren misstänker att barnet har kikhosta är det ofta nödvändigt att ta ett prov från näsan med hjälp av en liten bomullspinne. Denna skickas sedan till ett laboratorium för att påvisa bakterien. Det kan också vara aktuellt att ta blodprov för att påvisa antikroppar i blodet. När sjukdomen har pågått i mer än tre till fyra veckor är påvisandet av antikroppar i blodet den enda lämpliga metoden.

Behandling

Sjukdomen är allvarligast för spädbarn som smittas. Det är därför inte ovanligt att barn under två år läggs in på sjukhus. Vid hostattackerna kan man ge syrgas och suga luftvägarna rena från slem.

I de flesta fall är det inte nödvändigt att läggas in på sjukhus och behandlingen består då av antibiotika. Kuren varar i tre till tio dagar, beroende på vilken antibiotika som väljs. Om behandlingen inte påbörjas inom tre veckor efter symtomdebut är det för sent att vänta sig någon effekt på hostan av antibiotikan. Man blir enbart smittfri. I sådana fall kan man inte göra så mycket mer än att vänta den tid det tar för immunsystemet att själv bekämpa infektionen. Det finns inga belägg för att hostdämpande mediciner eller astmamediciner hjälper mot hostan.

Om ovaccinerade barn under två år utsätts för kikhostesmitta kan det vara aktuellt att ge antibiotika förebyggande – det vill säga innan symtomen bryter ut.

Vaccinering

Vaccin mot kikhosta ingår i barnvaccinationsprogrammet. Vaccinet ges vid tre, fem och elva till tolv månaders ålder. Eftersom vaccineffekten avtar efter cirka fem år ges ny vaccination närä barnet är 5–6 år samt vid 12–14 års ålder.

Prognos

De flesta fall av kikhosta i Sverige idag är som tur var lindriga och går över utan behandling. Men hostan kan hålla i sig länge, ibland i över åtta veckor. Det är inte ovanligt att sjukdomen kompliceras av ”följdsjukdomar”, som inflammation i mellanörat eller lunginflammation. I sådana fall får barnen nya besvär och blir sjukare. Om detta sker rekommenderas alltid att man tar kontakt med läkare igen.

Tidigare antog man att immuniteten efter genomgången kikhosta varade livet ut, men nyare studier visar att skyddet varar i 4–20 år efter infektion och 4–12 år efter vaccination.


Annons
Annons
Annons