Kikhosta (pertussis)
Fakta | Infektion

Kikhosta (pertussis)

Ett typiskt kikhostanfall kännetecknas av hostattacker som kommer i serier och som avslutas med en kraftig inandning som ger det ”kiknande” ljudet. Ibland kan barn med kikhosta få svårt att andas och blir blått i ansiktet av syrebristen.


Uppdaterad den: 2019-12-14
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är kikhosta?

Kikhosta är en smittsam sjukdom som orsakas av bakterien Bordetella pertussis. Bakterierna fäster sig i slemhinnan i svalget och lungorna där de bildar ett giftämne (toxin) som skadar slemhinnans yta. 

De allra flesta barn vaccineras mot kikhosta innan de fyller ett år. Som en följd av vaccineringen är kikhosta betydligt mer sällsynt idag än tidigare och uppgår till cirka 600 fall per år.

Den allmänna uppfattningen är fortfarande att kikhosta är en sjukdom som bara drabbar små barn och att sjukdomen undviks med vaccination. Statistik avseende Sverige och studier från andra europeiska länder, visar dock att infektionen är utbredd i alla åldersgrupper. Vaccinets effekt avtar med åren och därför drabbas också vuxna.

Annons
Annons

Bland de små barnen är det i regel de som inte är vaccinerade som får kikhosta. Vaccinet ger inte ett fullgott skydd. Om man har varit utsatt för smitta är det därför möjligt att utveckla sjukdomen även om man har vaccinerats. I regel får de som är vaccinerade dock en lindrigare form som kan vara svår att känna igen.

Symtom

Sjukdomen brukar följa ett visst förlopp. Det börjar ofta med förkylningssymtom som lindrig hosta, snuva och lätt feber. Efter 1–2 veckor kommer hostanfallen. Ett typiskt kikhostanfall kännetecknas av hostattacker som kommer i serier och som avslutas med en kraftig inandning som ger det ”kiknande” ljudet. Ibland kan barn med kikhosta få svårt att andas och blir blått i ansiktet av syrebristen. Näsblödning och brustna blodkärl i ögonen är också vanligt. Hostanfallet leder till att slem transporteras upp från lungorna och det är inte ovanligt att hostan därför följs av kräkning. Hos många barn med kikhosta är hostanfallen mest framträdande på natten. Kikhostefasen varar ofta i 2–8 veckor. Efter den kommer en period på 1–4 veckor då hostattackerna gradvis avtar, men de kan hålla i sig under lång tid framöver (flera månader). Enskilda hostanfall kan även förekomma efter lång tid.

Vaccinerade får i regel ett lindrigare sjukdomsförlopp utan de typiska "kikningarna". Sjukdomsbilden kan variera mycket och beror bland annat på patientens ålder – sjukdomen är allvarligare ju yngre barnet är. Hos spädbarn yngre än 3 månader kan sjukdomen yttra sig som episoder med andningsuppehåll utan att hostan är påtaglig.

Annons
Annons

Diagnos

Om kikhosta misstänks är det ofta nödvändigt att ta ett prov från näsan med hjälp av en bomullspinne. Denna skickas sedan till ett laboratorium för att påvisa bakterien. Det kan också vara aktuellt att ta blodprov för att påvisa antikroppar i blodet. Om sjukdomen har pågått i mer än 3–4 veckor är påvisandet av antikroppar i blodet den enda lämpliga metoden.

Smittorisk

Smittorisken är störst i början av sjukdomen, och om sjukdomen inte behandlas kan den smitta i upp till 3 veckor. Föräldrar och syskon är de vanligaste smittkällorna. Inkubationstiden, det vill säga den tid det tar från smitta till sjukdomen bryter ut, varierar från 6–20 dagar.

Barnen kan gå till förskolan/skola 5 dagar efter att antibiotikabehandlingen har påbörjats om allmäntillståndet tillåter det. Sent i förloppet, det vill säga mer än 3 veckor efter att symtomen har startat, är smittorisken så liten att man kan gå till förskola/skola även om man fortfarande har symtom.

Behandling

Sjukdomen är allvarligast för spädbarn som smittas. Det är därför inte ovanligt att barn under 6 månaders ålder läggs in på sjukhus. Vid hostattackerna kan då syrgas ges och luftvägarna sugas rena från slem.

I de flesta fall är det inte nödvändigt att läggas in på sjukhus och behandlingen består då av antibiotika. Kuren varar i 5–10 dagar, beroende på vilken antibiotika som väljs. Om behandlingen inte påbörjas inom 3 veckor efter symtomdebut är det för sent att vänta sig någon effekt på hostan av antibiotikan. Man blir enbart smittfri. I sådana fall kan man inte göra så mycket mer än att vänta den tid det tar för immunsystemet att själv bekämpa infektionen. Det finns inga belägg för att hostdämpande mediciner eller astmamediciner hjälper mot hostan.

Vid misstanke om att ett barn som är yngre än 6 månader har utsatts för kikhostesmitta, eller om ett barn som är yngre 12 månader har symtom som tyder på kikhosta, rekommenderas att börja med antibiotika utan att först invänta svar från provtagning. Antibiotikabehandling bör ges till personer med konstaterad kikhosta som har nära kontakt med spädbarn – exempelvis föräldrar, mor- och farföräldrar eller personer som i sitt arbete kommer i nära kontakt med spädbarn. Behandling ges för att minska risken att spädbarnet smittas.

Vaccinering

Vaccin mot kikhosta ingår i barnvaccinationsprogrammet. Vaccinet ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Eftersom vaccineffekten avtar efter cirka fem år ges ny vaccination när barnet är 5 år samt i årskurs 8–9.

Prognos

De flesta fall av kikhosta i Sverige är lindriga och går över utan behandling. Men hostan kan hålla i sig länge, ibland i mer än 2 månader veckor. Det är inte ovanligt att sjukdomen kompliceras av ”följdsjukdomar”, som inflammation i mellanörat eller lunginflammation. I sådana fall får barnen nya besvär och blir sjukare. Om detta sker rekommenderas alltid att man tar kontakt med läkare igen.

Immuniteten mot kikhosta varar i 4–20 år efter infektion och 4–12 år efter vaccination.

Har du haft bältros? Då söker vi dig! Läs mer här!


Annons
Annons
Annons