Bullerskada

Hur hör vi ljud?

Ljudvågor leds in genom hörselgången till trumhinnan och får den att vibrera. Vibrationerna i trumhinnan leds via hörselbenskedjan till det ovala fönstret i innerörat (koklea, snäckan). I koklea utlöser vibrationerna en vågrörelse i kokleavätskan som stimulerar känselcellerna i koklea (hårcellerna) och skapar en elektrisk impuls. Den elektriska impulsen överförs via hörselnerven till hjärnan, där den uppfattas och tolkas som ljud. Allt som kan störa ljudvågen från ytterörat till mellanörat till innerörat, och till hjärnan, kan orsaka hörselnedsättning. Vid bullerskador uppstår skadan i koklea.

Vad är hörselnedsättning?

Hörselnedsättning definieras som nedsatt hörsel eller total förlust av hörseln på ena eller båda öronen. Den kan vara övergående eller bestående. Hörselnedsättningen kan komma plötsligt eller gradvis under flera år. Om hörselnedsättningen kommer gradvis är det inte säkert att du märker något förrän hörseln är så pass nedsatt att du har problem att följa med i ett normalt samtal. En akut hörselnedsättning kan komma efter ett plötsligt ljud eller mer sällsynt vid en skallskada eller i samband med sjukdom (mellanöreinflammation, Ménières sjukdom och liknande).

Nedsatt hörsel är en naturlig del av åldrandet (presbyacusis). Vissa typer av hörselnedsättning kan gå i arv.

Vad är bullerskada?

Med bullerskada menas en hörselnedsättning som beror på en yttre ljudpåverkan. Ljudet har haft en sådan varaktighet eller en sådan intensitet att det fått följder för hörseln. Ibland kan hörseln bli nedsatt under en kortare period, och därefter bli normal igen. Andra gånger blir hörselnedsättningen bestående. Hörseln kommer då inte tillbaka av sig själv.

I allmänhet skadar buller diskanten först, det vill säga de ljusa tonerna. Det kan göra att det är svårt att upptäcka hörselnedsättningen, eftersom normalt tal i en lägre tonart hörs utmärkt. I sådana fall är det bara ett hörseltest som kan säga något säkert. Exponering för buller över 85 dB är inte tillåtet enligt arbetsmiljölagen. Gränsen för smärtsamt buller går vid 120 dB.

Vad händer vid en bullerskada?

Bestående bullerskador uppstår när sinnescellerna i innerörat (i koklea, snäckan) dör, eftersom sådana celler inte ersätts av nya. Vid långvarig exponering för buller, till exempel på jobbet, utvecklas bullerskadan i synnerhet de första åren om bullerexponeringen är densamma hela den yrkesaktiva perioden. Det finns emellertid stora individuella variationer i benägenheten att utveckla bullerskador vid samma bullerbelastning.

Exponeringen för buller kan leda till övergående nedsättning av hörseln, med öronsus och en känsla av lock för öronen. Hörselnedsättningen avtar efter hand, men har du tappat hörseln under cirka 48 timmar anses den vara bestående. Nedsatt hörsel omedelbart efter bullerexponering är därför en varningssignal. I vissa fall beror en övergående hörselnedsättning på att trumhinnan spruckit, och när trumhinnan läkt efter några dagar blir hörseln normal igen.

Mycket höga ljud med kort varaktighet, till exempel skott och explosioner, kan ge en ögonblicklig, allvarlig och bestående hörselnedsättning, och det finns goda skäl att använda hörselskydd vid snabba variationer av ljudtrycket.

Vem riskerar att få en bullerskada?

Det är i synnerhet människor som arbetar i bullriga miljöer som löper risk att drabbas av bullerskador om de inte skyddar sig. Musiker och diskoteksbesökare är också utsatta grupper. Detsamma gäller människor som sysslar med skytte.

Hur märker du att du har fått en bullerskada?

Det kan vara svårt att upptäcka en bullerskada tidigt, i synnerhet eftersom hörselnedsättningen först och främst drabbar de höga tonerna i diskanten. Så småningom börjar du dock märka att du hör dåligt. Det gäller i synnerhet när det är mycket bakgrundsljud eller när flera personer pratar i munnen på varandra. Dessutom upplever vissa öronsus och pip i öronen.

Hörselmätning, audiometri, är det objektiva sättet att diagnostisera hörselnedsättning.

Finns det behandling?

Det går inte att göra något åt själva hörselnedsättningen. Skadan sitter i nervsystemet och kan inte repareras. Med det finns flera olika typer av hjälpmedel på marknaden i dag, som kan hjälpa. Det viktigaste är att undvika ytterligare hörselnedsättning. En hörapparat kan också behövas. Prata med din läkare och skaffa mer information om vilka hjälpmedel som kan vara aktuella för dig.

Förebygga bullerskada

Att förebygga bullerskador är den viktigaste åtgärden mot tillståndet. Användning av hörselskydd och bullerdämpande åtgärder är avgörande för att förhindra hörselnedsättning. Förekomsten av nedsatt hörsel är på väg ned i Sverige, något som tyder på att de förebyggande åtgärderna är verksamma.