Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Fakta | Akne (finnar)

Akne (finnar)

Akne (finnar) är en mycket vanlig hudåkomma som drabbar nästan alla tidigt i puberteten. Akne beror på inflammation i talgkörtlarna som omger håren i ansiktet och på överkroppen.


Uppdaterad den: 2022-03-03
Författare: Mats Berg, DOCENT VID UPPSALA UNIVERSITET OCH HUDLÄKARE SKINDOC, DANDERYD

Annons

Svårighetsgraden av akne tilltar och når ett maximum i övre tonåren, för att sedan avta hos de flesta och försvinna helt i 20-25-årsåldern. Nästan alla ungdomar får akne, varav 15-20 procent får svår akne. Vissa personer kan dock ha akneproblem ända upp i 40-årsåldern eller längre. I tonåren är akne vanligast hos män, men i vuxen ålder är akne vanligare hos kvinnor.

Symtom på akne

Bilden visar akne (finnar) på en kind.

Akne visar sig först som ömma, röda små knutor, som innehåller nedbrutet hudfett. Svår akne kan läka med ärrbildningar som följd, och dessa kan utan behandling vara kvar resten av livet. Akne kan vara psykiskt belastande och påverka ett normalt socialt liv – det finns dock bra behandling för de allra flesta.

Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om Netdoktors personuppgiftspolicy här .

Annons
Annons

Akne kan hos enstaka personer börja först i vuxenåldern och är då ibland svår att skilja från hudsjukdomen rosacea.

Hur uppstår akne?

Akne beror på ett komplext samspel av olika faktorer, inte minst genetiska faktorer spelar en viktig roll.

I puberteten ökar kroppens produktion av manligt könshormon (androgen) hos båda könen. Detta stimulerar talgkörtlarna till en ökad produktion av hudfett/talgsekret. Hos vissa personer är talgkörtlarna extremt känsliga för manligt könshormon, och dessa drabbas då av en svårare akne.

Annons
Annons

Samtidigt som produktionen av hudfett ökar kommer talgkörtlarnas utförselgångar att försnävas, så att hudfettet får svårt att komma ut, varvid inflammation/hudsvullnad uppstår.

Finnarna påverkas av den normalt förekommande bakterien Propionebakterium acnes, som lever av hudfett. Under nedbrytningen av hudfettet bildas avfallsprodukter och fettsyror som irriterar talgkörteln så att det uppstår inflammation/svullnad i huden.

Vad kan förvärra akne?

• Om man klämmer mycket på finnarna.

• Menstruation (vanligt med uppblossning framför allt före mens).

• Vissa läkemedel, framför allt starka kortisonkrämer/-tabletter och litium.

• Oljebaserad kosmetika.

• Hormonella störningar. Personer som tar anabola steroider kan få besvärlig akne. Vidare ska man fundera över hormonstörning hos kvinnor som plötsligt får akne i vuxen ålder och samtidigt får oregelbundna menstruationer.

Vad kan jag själv göra?

Tvätta ansiktet en till två gånger dagligen med en mild och hudvänlig tvål med pH omkring 6,5. Valet av rengöringsmedel är dock inte av stor betydelse och det finns ingen anledning att lägga ner stora pengar på detta.

Låt bli att klämma dina finnar, även om det kan vara nog så frestande. Det försämrar bara aknen.

Solljus lindrar akne för en tid, men kan inte hålla den borta. Alltför långvarig exponering av sol kan ge solskadad hud.

Undvik feta krämer och salvor, som kan täppa till hudens porer och förvärra aknen. Makeup, som inte består av feta krämer, går ofta bra att använda om man känner behov av att ”kamouflera” finnarna.

• Det finns inga vetenskapliga bevis för att vissa födoämnen ger akne, men är man övertygad om att ett bestämt livsmedel ger dig finnar, bör man givetvis undvika detta. På senare år har forskningen ändå pekat på att kosten inte helt kan negligeras vid akne, men det finns inte tillräckligt med kunskap för att rekommendera någon specifik diet.

• På apoteket finns receptfria aknemedel innehållande bensoylperoxid och/eller 2 % salicylsyra (övriga aknemedel är inte receptfria och saknar den vetenskapliga dokumentation som framför allt preparaten innehållande bensoylperoxid har). Man bör prova dem dagligen i sex till åtta veckor innan man avfärdar dem – det tar tid att få akne under kontroll.

• För skolungdomar kan första steget vara att uppsöka skolsköterska för att få råd.

När bör man söka läkare för sin akne?

• Om receptfria medel inte fungerar efter sex till åtta veckors användning.

• Om man har ärr i form av gropar eller hårda knutor. Rodnade eller brunpigmenterade fläckar, som ofta uppkommer efter att finnarna läkts, brukar däremot försvinna spontant efter några veckor-månader.

Vilka behandlingsmöjligheter finns mot akne?

Behandlingen kan vara medel som smörjs på huden eller tabletter, och riktar sig mot en eller flera av de faktorer som har betydelse för utvecklingen av akne: den ökade produktionen av hudfett, förträngning av talgkörtlarnas öppning, själva aknebakterien eller inflammationen i huden.

Observera att behandling av akne tar tid. Behandlingens effekt kan därför ses först efter sex till åtta veckor och i regel tar det ett par veckor innan man ens ser någon förbättring. Behandlingen kommer vanligtvis att fortsätta tills man växer ifrån problemet i tjugoårsåldern. Ofta räcker det med utvärtes behandling.

Utvärtes behandling mot akne

Grundbehandlingen vid all akne, framför allt om man har mycket pormaskar, är utvärtes A-vitaminsyra ( Differin®). Detta preparat får inte användas av gravida, eftersom A-vitamin är fosterskadande och preparaten rent teoretiskt kan tas upp i blodet och därmed ge fosterskador.

Vid övrig måttlig akne, som inte domineras av pormaskar, finns det även andra utvärtes medel som kan provas, till exempel bensoylperoxid (Basiron®, azelainsyra (Skinoren®, kräm)/Finacea®, gel) samt Epiduo® (bensoylperoxid och utvärtes A-vitaminsyra), Duac® (bensoylperoxid och klindamycin), och Acnatac® (klindamycin och tretinoin).

Klindamycin (Dalacin®, antibiotikaliniment) ska inte användas ensamt, utan alltid i kombination med bensoylperoxid, vilket minskar risken för att bakterierna blir motståndskraftiga mot antibiotika.

Tablettbehandling mot akne

Kvinnor som är besvärade av svår akne kan få hjälp av p-piller som innehåller anti-androgener. Mot svår akne kan det behövas långtidsbehandling (tre månader) med vissa antibiotika (vanligen tetracykliner), som – på grund av att det finns risk för utveckling av antibiotikaresistens hos aknebakterien – alltid ska kombineras med utvärtes aknemedel som inte innehåller antibiotika. Antibiotika ska ges under sammanlagt högst två perioder à tre månader för att minska risken för resistensutveckling. Tetracykliner (Tetralysal®, Tetracyklin®, Oxytetral®) får inte användas mot slutet av graviditeten, av ammande kvinnor eller av barn under tolv år.

Vid svår akne med cystbildningar, eller där de ovan nämnda metoderna inte har haft effekt, kan hudläkaren behandla med Isotretinoin®, som är en A-vitaminsyra i tablettform. Isotretinoin® får inte användas av gravida, och kvinnor får endast ta preparatet om de använder ett säkert preventivmedel och får bli gravida först en månad efter upphörandet av behandlingen. Alla kvinnor med risk för att bli gravida ska samtycka till att använda två säkra preventivmedel inkluderande en barriärmetod en månad före behandlingen, under behandlingen plus två månader efter avslutad kur.

På grund av oron för fosterskador hos gravida kvinnor i behov av blodtransfusion får blod inte doneras under isotretinoinbehandlingen och en månad efter. Spermier hos isotretinoinbehandlade män påverkas inte. Endast hudläkare får förskriva preparatet på grund av risken för fosterskada (vilket även gäller för alla typer av A-vitaminer).

Man behandlar vanligen i cirka sex månader. En vanlig bieffekt av behandlingen är torr hud och torra slemhinnor. De flesta biverkningarna är tolerabla och reversibla (försvinner).

Det har florerat rykten om att preparatet skulle kunna ge depressioner, men dagens noggranna undersökningar talar emot detta. Tvärtemot finns det undersökningar, som visar att patienter med akne ofta är nedstämda och socialt hämmade, vilket lindras när deras akne läker ut. Trots nämnda biverkningar, får preparatet emellertid efter trettio års användning anses som säkert (förutom risken för fosterskada!) och effektivt mot akne.

Olika ”ljusbehandlingar” mot akne

Numera finns olika ”ljusbehandlingar” mot akne, i första hand intensivt blått ljus, laserterapi och så kallad PDT/fotodynamisk terapi. Dessa utövar sin effekt huvudsakligen mot aknebakterien Propionebacterium acne. I nuläget rekommenderar inte svensk hudläkarexpertis dessa ljusbehandlingar, eftersom effekten anses för klen i förhållande till insatsen och kostnaden – man överväger till och med om talgkörteln riskerar en obotlig skada, som skulle kunna innebära framtida problem.

Borttagning av akneärr

Om man har fått ärr (gropar/knutor) i ansiktet efter akne kan man eventuellt få dessa borttagna, till exempel med hjälp av slipning av huden (dermabrasio). Dessa behandlingar utförs med sliptrissa eller laser av plastikkirurg, öronläkare eller vissa hudläkare.

Psykologiska aspekter vid akne

Eftersom de allra flesta ungdomar har akne, finns det en tendens att bagatellisera sjukdomen, vilket kan gälla både föräldrar och sjukvårdspersonal.

Det är vanligt med synpunkter som handlar om att ”alla har finnar ibland” och att de ”läker ut av sig själv”. Man glömmer då att akne kan vara ett svårt lidande för många ungdomar och att våra attityder gör att många undanhålls en effektiv behandling.

Många med akne lider av nedstämdhet och oro

Förutom hudutslagen har aknepatienter en tendens till nedstämdhet, socialt utanförskap och oro. Ett annat stort problem med akne är risken för permanenta ärr vid en undersökning av vuxna med akne var förekomsten av permanenta ärr. Även om akneärr i ansikte ofta kan behandlas så är behandlingen ansträngande och resultatet inte alltid perfekt. Dessutom kan terapin bli dyr för patienten, eftersom den i regel inte bekostas av landstingen. Vidare är resultatet av behandling av akneärr på kroppen vanligen inte lika bra som i ansiktet.

Akne kan påverka livskvaliteten under en stor del av livet

Aknesjukdomens psykosociala och den försämrade påverkan på livskvaliteten kan fortgå i decennier, inte bara hos dem med kvarvarande akne, utan även hos dem som under tonåren hade en svår personlighetsbegränsande akne. Man kan notera att yrkes- och studieval liksom sociala kontakter påverkas av en svår akne, vilket då kan få livslång betydelse.

 

Om inte akne – vad kan det vara? 

Akne under tonåren är i regel en rätt enkel diagnos att ställa för både patient och doktor med pormaskar, knottror och varblåsor, i extremfallet bölder i ansiktet och/eller på kroppen. Efter tonåren kan det ibland vara lite svårare att vara helt säker på diagnosen och nedanstående är de relativt vanliga differentialdiagnostiska tillstånd som kan vara aktuella.

Rosacea

Rosacea är den klart vanligaste diagnosen (2-10 procent av vuxna har rosacea), som brukar misstas för akne. Rosacea debuterar i stort sett alltid efter 20 års ålder, medan akne i cirka 20 procent av fallen fortsätter upp i vuxenålder. Rosacea sitter alltid mitt i ansiktet och aldrig på kroppen, medan akne i regel finns även utåt öron och hals och ofta på rygg eller bröstkorg.

De flesta med akne förbättras av sol och har sällan några försämringsfaktorer (utom möjligen fet mat, choklad och liknande för vissa), medan rosaceapatienter ofta blir sämre av sol och vissa försämras av diverse faktorer som väder, kryddor, alkohol, hudkrämer och så vidare.

Atopiskt eksem 

Atopiskt eksem är mycket vanligt (20-30 procent av befolkningen) och sitter hos vuxna i regel i ansiktet och/eller på händerna, men brukar ofta ändå inte vara några stora problem att skilja från akne.

Atopiker (de med en ärftlig benägenhet att reagera på olika, vanliga ämnen i vår miljö) har alltid besvärlig klåda, vilket är ovanligt vid akne. Vidare börjar atopiskt eksem vanligen i småbarnsåren och har stark ärftlighet, medan akne oftast debuterar i puberteten och har måttlig ärftlighet.

Seborroiskt eksem (”mjälleksem”)

Seborroiskt eksem (”mjälleksem”) börjar i vuxenåldern, har inte heller så mycket klåda och har ofta rodnader och fjällningar kring näsan, ögonbrynen, hårbotten, öronen och bröstkorgen. Dessa patienter har dock inte några knottror, varblåsor eller bölder. Seborroiskt eksem finns hos cirka fem procent av den vuxna befolkningen i Sverige. Eksemet blir ofta bättre av apoteksschampon innehållande antisvampmedel.

Perioral dermatit

Perioral dermatit förekommer huvudsakligen hos kvinnor i 20-30 årsåldern och patienterna kan ha knottror, rodnader och fjällning kring munnen eller kring näsan. Patienterna har oftast mycket känslig hud och eksemet ter sig mer som en rosacea, men det är en egen sjukdom.

Perioral dermatit behandlas ofta felaktigt med kortisonkrämer, som kan lindra för stunden, men på sikt försämrar de tillståndet. Rätt behandling är i stället densamma som vid rosacea, det vill säga metronidazol eller azelainsyra utvärtes eller tetracykliner i tablettform.

 

Nya behandlingar mot atopiskt EKSEM – är de för dig? Här får du som lever med atopiskt eksem koll på läget »


Annons