Fakta | Artros

Olika former av artros

Artros kan uppstå i flera ställen på kroppen. Fingerledsartros är den vanligaste formen. När fingrarnas ytterleder påverkas blir de knotiga, stela och ömma. Oftast avtar besvären med åren och är sällan invalidiserande.

Uppdaterad den: 2007-08-13
Författare: Reumatikerförbundet

Annons

Artros eller osteoartrit är den vanligaste reumatiska ledsjukdomen. Artros betyder sjuk led (från grekiskans artrosis, osis = sjukdom) och kan i dagligt tal bäst kallas ledsvikt.

Vanliga symtom vid artros:

  • smärta och stelhet i en eller flera leder.
  • smygande debut månader – år.
  • ledsmärtan ökar vid belastning, går över vid vila.
  • kortvarig stelhet/smärta, mindre än 30 minuter, efter vila.
  • smärta när man sätter igång, reser sig upp, börjar gå etc.
  • i perioder vilovärk och nattvärk.
  • vanligt i knän, höfter, fingrarnas ytter- och mellanleder, tummens och stortåns grundled.
  • vid fingerledsartros blir fingrarnas ytterleder knotiga, stela och ömma.

Olika former av artros

Fingrar. Fingerledsartros är den vanligaste artrosformen. När fingrarnas ytterleder påverkas blir de knotiga, stela och ömma. Det kallas Heberden-artros.

När förändringar uppkommer i fingrarnas mellanleder kallas det Bouchard-artros. Lättare felställningar kan uppstå. Tidvis kan fingrarna vara inflammerade med värmeökning, ömhet och rodnad.

Annons
Annons

Tumbasen är en speciellt vanlig plats för artros. Det ger smärta när tummen används och senare kan felställningar utvecklas.

Fingerledsartros är vanligast hos kvinnor i 45-50 års åldern. Ofta finns sjukdomen i släkten. Besvären avtar oftast med åren och är sällan invalidiserande.

Fötter. Vid artros i stortåns bas kan tån stelna (hallux rigidus). Det kan göra det svårt att gå och att hitta skor som passar.

Annons
Annons

Knäled. Det drabbade knät smärtar vid belastning. Oftast gör det ont på insidan av knät. Artrosen sitter för det mesta så att en snedbelastning uppstår och man kan bli hjul- eller kobent. Knäartros är cirka tre gånger vanligare hos kvinnor än män.

Höftled. Höftledsartros ger tidigt nedsatt rörlighet i höftleden. Typiskt är att det är svårt att sitta med korsade ben och ta på sig strumpor och skor. Smärtan som först uppkommer vid belastning och senare även i vila, är i typiska fall förlagd till ljumsken men ibland även utåt höften. I vissa fall gör det ont på knäts insida trots att artrosen sitter i höften. Hälta kan uppstå i ett senare stadium av sjukdomen.

Ryggen. Spondylartros, som artros i ryggradens leder kallas, är ett mycket vanligt fenomen hos äldre personer. Nästan alla har spondylartrosförändringar på röntgen, men i de flesta fall ger förändringarna inga symptom.

Käkleden. Den viktigaste orsaken till käkledsartros är överbelastning av leden genom till exempel tandgnissling. Artrosen ger smärta i käken, stelhet i käkmusklerna och det kan bli svårt att gapa. Det är vanligt att det hörs ett knastrande eller skrapande ljud från käkleden när den används.

Hela kroppen, även kallad generaliserad artros. En utbredd artros där flera leder i kroppen engageras. Denna form är ovanlig och delvis ärftlig. Det är mest medelålders kvinnor som drabbas.

Hur vanligt är artros?

Artros drabbar en stor del av befolkningen. Ökande medelålder ökar problemet eftersom förekomsten av artros ökar med åldern. Även övervikt har en koppling till artros, framförallt knäledsartros. Det betyder att det kommer att bli ännu vanligare i framtiden eftersom vi lever längre och blir fetare.

Över 25 procent av personer över 55 år har någon form av artros i Sverige idag. Kvinnor drabbas oftare än män. Många tror att artros tillhör ett normalt åldrande men så är det inte. Menisk- och korsbandsskador hos idrottande barn och ungdomar gör att även dessa drabbas. Cirka 50 procent av dem utvecklar artros cirka 20 år senare i livet och merparten av dessa är kvinnor.

Artros kan uppkomma utan egentlig orsak men kan också drabba de som under flera år utsätts för ledbelastning. Vissa yrkesgrupper som byggnadsarbetare, lantbrukare, städpersonal kan vara extra drabbade liksom elitidrottare.

Idrott och artros

Kopplingen mellan artros och idrott har också att göra med att risken ökar om leden någon gång varit allvarligt skadad. En fotbollsspelare som får en tidig knäskada kan därför utveckla artros redan i 30-40 årsåldern.

Artros är därför en sjukdom som många kommer i kontakt med, direkt eller indirekt. Antingen som nära anhörig till någon som har artros eller genom att det drabbar oss personligen.

Framtidsutsikter

Det är mycket svårt att säga någonting om hur sjukdomen utvecklas i det individuella fallet. Inte så sällan stannar sjukdomsförloppet helt upp, särskilt hos äldre patienter. Det är endast en mindre andel av de många med artros som någonsin får så svåra besvär att de kräver operation.

Texten är publicerad i samarbete med Reumatikerförbundet.

Är du sjukvårdspersonal?
Läs mer om artros på NetdoktorPro »
Hitta ICD-10/diagnoskod för artros »

Annons
Annons