Läkemedelsutlöst huvudvärk
Mediciner kan ha god effekt mot tillfällig huvudvärk. Har man huvudvärk ofta och behöver ta läkemedel ofta, kan man i stället få huvudvärk orsakad av medicinerna. Alla läkemedel mot huvudvärk kan på sikt ge läkemedelsutlöst huvudvärk.
Vad är läkemedelsutlöst huvudvärk?
Huvudvärk är mycket vanligt och majoriteten av alla personer har haft huvudvärk någon gång det senaste året. De allra flesta söker inte vård för det utan väntar tills det går över eller behandlar huvudvärken själv med hjälp av läkemedel.
Personer som har huvudvärk ofta kan ibland ta läkemedel många dagar i månaden och ibland flera gånger om dagen. Medan det i början kanske hade bra effekt finns det en stor risk att det uppstår huvudvärk till följd av överkonsumtion av läkemedel (mediciner). Om överbehandling av en form av huvudvärk leder till en annan form av huvudvärk talas om läkemedelsutlöst eller läkemedelsinducerad huvudvärk.
Cirka en till två procent av befolkningen har läkemedelsutlöst huvudvärk. Hos personer med långvarig, kronisk, huvudvärk är det ungefär hälften som får läkemedelsutlöst huvudvärk. Det är tre till fyra gånger vanligare hos kvinnor än hos män och det uppstår framför allt i 40 års ålder.
Symtom
Huvudvärken vid läkemedelsutlöst huvudvärk finns ofta på båda sidor av huvudet och beskrivs ofta som ett stramt band runt pannan och huvudet. Om den ursprungliga huvudvärken var spänningshuvudvärk kan huvudvärken likna smärtor som känns som ett stramt band över panna, tinningar och ofta också bakhuvudet. Hos patienter med bakomliggande migrän har oftare anfall med halvsidig och pulserande smärta som liknar vanlig migrän. Andra symtom såsom trötthet, illamående, rastlöshet, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, nedsatt minne, depression och sömnstörningar kan också föreligga. Typiskt för huvudvärken är att besvären förvärras om man slutar ta medicinen.
Lider du av migrän?
Delta i undersökning som syftar till att öka kunskapen om hur personer med migrän upplever tillståndet och den vård de får.
Orsak
Det är inte klarlagt varför vissa personer utvecklar läkemedelsutlöst huvudvärk och andra inte. Man tror att det kan finnas en viss ärftlig benägenhet och/eller en överkänslighet av smärtsinnet.
Tillståndet kan utvecklas hos patienter med andra typer av huvudvärk, varav migrän, spänningshuvudvärk eller klusterhuvudvärk är vanligast. Alla smärtlindrande mediciner – även receptfria – kan vid långvarigt bruk leda till huvudvärk. Risken verkar dock störst när patienten använder mediciner av typen triptaner (mot migrän), läkemedel som innehåller koffein samt opioider (morfinliknande läkemedel). Risken ökar ju oftare man tar medicinerna.
Läsarfråga: Jag får ilningar, blixtar och som hugg i huvudet, vad kan det vara? Läs svaret från Jan Lycke, professor i Neurologi här »
Diagnos
Diagnosen baseras på patientens sjukdomshistoria. Symtomen och informationen om antalet dagar med intag av läkemedel gör att misstanke om denna typ av huvudvärk väcks. För att kartlägga huvudvärksmönstret och intag av läkemedel kan man använda en huvudvärksdagbok. Det är viktigt att skriva ner alla läkemedel man tar mot huvudvärken inklusive receptfria sådana.
Diagnosen baseras på internationella diagnoskriterier. Diagnoskriterier består av tre delar:
- Huvudvärken ska finnas minst 15 dagar per månad och det ska ha funnits en annan typ av huvudvärk innan.
- Överanvändningen av mediciner har pågått i minst tre månader. Under den perioden ska man ha tagit mediciner minst 10–15 dagar per månad.
- Det finns ingen annan förklaring till den nya huvudvärksformen.
Ibland utförs en neurologisk undersökning eller tas bilder för att utesluta andra orsaker.
Behandling av läkemedelsutlöst huvudvärk
Den viktigaste åtgärden för att bli av med läkemedelsutlöst huvudvärk är att sluta med den smärtstillande medicinen. Med undantag för beroendeframkallande mediciner, det vill säga mediciner som innehåller opiater eller bensodiazepiner, rekommenderar man att sluta tvärt. Det leder vanligen till bortfallssymtom (abstinens), det vill säga ökande huvudvärk några dagar och ofta symtom som rastlöshet, yrsel, hjärtklappning, svettningar, sömnstörning, magont och diarré. Sådana symtom varar vanligen två till tio dagar. Huvudvärken brukar ofta bli bättre efter någon vecka till några veckor. Det är klokt att sätta upp en plan för hur man ska tackla abstinensperioden. Ibland behövs läkemedel för att lindra abstinensen, men för de allra flesta är detta inte nödvändigt. Ibland kan det vara motiverat att vara borta från arbete. Det också vara till hjälp att äta och sova regelbundet och att träna regelbundet. En del blir hjälpta av avslappningsprogram.
Andra läkemedel kan användas för att minska den bakomliggande huvudvärken. Forskare är inte helt ense om tidpunkten för en sådan behandling. Det finns studier som talar för att det är bäst att påbörja den under avvänjningsfasen medan andra studier talar för att man ska avvakta tills man kan se hur mycket huvudvärk är kvar utan överkonsumtionen. Exempel är läkemedel som också används mot epilepsi, botoxbehandling eller antidepressiva läkemedel.
Prognos
Om behandlingen genomförs på rätt sätt är resultaten på kort sikt mycket goda. Många återgår till huvudvärken såsom den var förut. Det avgörande är då att behandla denna på ett annat sätt än det som ledde till den läkemedelsutlösta huvudvärken.
Ungefär en tredjedel av alla som fick gott resultat av behandling får återfall. Det är därför viktigt med noggrann uppföljning och information om hur man kan undvika återfall.
