Migrän

Vad är migrän?

Migrän är akuta anfall av ensidig, pulserande huvudvärk som varar 4–72 timmar. Värken blir värre vid fysisk ansträngning och när man rör på huvudet.

Migränbesvär debuterar som regel från puberteten och uppåt men mycket sällan efter 40 års ålder. Barn kan också ha migrän men det är ovanligare. Omkring 16 procent av alla kvinnor och 8 procent av alla män i Sverige har migrän under ett år. Förekomsten är högst bland kvinnor i 40-årsåldern.

Symtom

Migränanfall

Huvudvärken är intensiv och kan komma plötsligt eller med olika symtom innan. De vanligaste symtomen på migrän är pulserande, intensiv och ensidig huvudvärk som sitter på ena sidan av huvudet. Vilken sida av huvudet som drabbas varierar från anfall till anfall, den kan i sällsynta fall också vara dubbelsidig. Värken förvärras när man rör på huvudet och vid fysisk aktivitet. Man kan också bli överkänslig för ljud och ljus. Andra symtom är illamående och kräkningar, trötthet och koncentrationssvårigheter.

Ytterligare symtom kan vara förstärkta sinnesintryck innan huvudvärken sätter in och även så kallad aura. Aura kan yttra sig som flimmer i synfältet eller som att delar av synfältet blir oklara och försvinner. Stickningar och krypningar i händerna samt yrsel och ostadighet kan också uppstå vid aura. Några upplever talsvårigheter. När huvudvärken har släppt kan man känna sig trött.

Kronisk migrän och episodisk migrän

Migrän förekommer i olika svårighetsgrader. Vissa får anfall några gånger per år och anfallen kan lindras med receptfria läkemedel. Andra har betydligt svårare besvär och behöver kontinuerlig förebyggande behandling.

Har man anfall mycket ofta definieras det som kronisk migrän. Kronisk migrän innebär minst 15 huvudvärksdagar per månad, varav minst åtta med typiska migränsymtom (med eller utan aura), under minst tre månader.

Episodisk (mer kortvarig) migrän kan ibland övergå till kronisk migrän.

Orsak

Under migränattacken sker ett komplicerat samspel mellan hjärnans nervceller, nerver och blodkärl. En våg av nedsatt elektrisk aktivitet som startar baktill i hjärnan och breder ut sig över hjärnbarken åtföljt av nedsatt blodcirkulation kan förklara auran. Lite senare ökar blodcirkulationen samtidigt som den typiska huvudvärken kommer.

Sannolikheten att få migrän ökar om det finns fler i släkten som har det. Migrän kan variera med nivåer av det kvinnliga könshormonet östrogen. En del får migrän vid mens och ägglossning, p-piller kan förvärra migrän och anfallen mildras oftast under graviditet och efter klimakteriet. Andra vanliga orsaker till att migrän utlöses är avslappning efter psykisk eller fysisk stress liksom sömnbrist eller att sova för länge.

Diagnos

De klassiska symtomen räcker vanligtvis för att ställa diagnosen. Vid undersökning mellan anfallen hittas inget avvikande som kan tala för migrän.

Behandling av migrän

Egenbehandling

Om man har återkommande migränanfall bör man försöka förstå om något utlöser anfallen och undvika detta. Det kan handla om att minska stress och förbättra sömnvanor. En huvudvärksdagbok kan hjälpa till att se eventuella mönster.

Om man ändå får anfall är det ofta skönt att vila i ett mörkt, svalt och tyst rum.

Läkemedelsbehandling vid anfall

Det finns flera olika mediciner som kan användas vid migrän. Vanliga smärtstillande läkemedel, till exempel paracetamol eller ibuprofen, har ofta god effekt och säljs receptfritt på apotek. De bör tas med en gång när man upplever typisk aura eller känner huvudvärken. I vissa fall är det också nödvändigt med mediciner som dämpar illamående.  

Triptaner är de medel som prövas om vanliga smärtstillande inte har haft tillräcklig effekt. Triptaner har vanligtvis snabb och god effekt även om de tas en bit in i anfallet. Dessa läkemedel finns såväl som tabletter, nässpray och som injektion med penna för egenbruk. Medlen kan tas igen om migränanfallet kommer tillbaka efter övergående förbättring. Om en första dos inte hade någon effekt är det däremot ingen mening med att ta en ny dos under samma anfall.

Hög förbrukning av triptaner kan på sikt förvärra huvudvärksbesvären. Därför bör man begränsa användningen till högst åtta till tio gånger i månaden. Triptaner ska inte användas av personer med hjärt- och kärlsjukdomar eller gravida och ammande. Nässprej kan användas på barn från tolv år efter ordination av läkare.

Även en så kallad CGRP-hämmare kan användas vid akut behandling av migrän hos vuxna, med eller utan aura.

Förebyggande läkemedelsbehandling

Har man tre eller flera anfall i månaden kan det vara aktuellt att pröva kontinuerlig behandling med förebyggande mediciner. 

De flesta prövar så kallade betablockerare först. Dessa minskar hos många både anfallens frekvens och intensitet. Betablockerare är en stor grupp läkemedel som också används för att behandla bland annat högt blodtryck. Dosen måste ökas gradvis och effekten inträder långsamt. Om man inte får någon effekt inom två till tre månader bör man kontakta sin läkare för att justera dosen eller diskutera möjligheten att ta andra förebyggande mediciner.

Andra alternativ kan vara antiepileptiska läkemedel (valproat, topiramat) och NSAID (ibuprofen, naproxen).

Övriga läkemedel som kan vara aktuella (nedan) bör förskrivas i samråd med neurolog. Dessa är framför allt:

• Kandesartan
• Amitriptylin
• Topiramat
• Så kallade CGRP-hämmare, som finns både som tabletter och injektioner
• Injektion med botulinumtoxin typ A i flera områden i huvudet/nacken ungefär var tolfte vecka

Vanligtvis rekommenderas man att avsluta förebyggande migränbehandling efter sex till tolv månader för att se om tillståndet har gått in i en lugnare fas. Det är viktigt att en sådan avslutning går långsamt. Om besvären kommer tillbaka igen kan man trappa upp och fortsätta med förebyggande behandling i en ny period.

Annan behandling

Som förebyggande behandling mot migränanfall finns flera olika alternativ utöver läkemedel. Dessa är akupunktur, avslappningsövningar, biofeedback, stresshantering och kognitiv beteendeterapi.

Prognos

Migrän börjar vanligtvis i ungdomen, förbättras under graviditet, blir värre i klimakteriet för att sedan ofta gradvis gå över med åren. Vissa kan få många och plågsamma anfall som påverkar arbetssituationen och det sociala livet i hög grad. Migrän leder sällan till komplikationer.