Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.

Migrän

De vanligaste symtomen på migrän är pulserande, intensiv och ensidig huvudvärk. Huvudvärken kan i sällsynta fall även vara dubbelsidig. Man kan också bli överkänslig mot ljud och ljus. Andra symtom är illamående, kräkningar och förstärkta sinnesintryck innan huvudvärken sätter in och även så kallad aura, som kan yttra sig som flimmer i synfältet.


Uppdaterad den: 2024-02-19

Annons

Vad är migrän?

Migrän är akuta anfall av ensidig, pulserande huvudvärk som varar 4–72 timmar. Huvudvärken vid migrän blir värre vid fysisk ansträngning och när man rör på huvudet.

Migränbesvär debuterar som regel från puberteten och uppåt men mycket sällan efter 40 års ålder. Barn kan också ha migrän men det är ovanligare. Omkring 16 procent av alla kvinnor och 8 procent av alla män i Sverige har migrän under ett år. Migrän är vanligast bland kvinnor i 40-årsåldern.

Annons
Annons

Symtom på migrän

Migränanfall

Huvudvärken vid migrän är intensiv och kan komma plötsligt eller med olika symtom innan. De vanligaste symtomen på migrän är pulserande, intensiv och ensidig huvudvärk som sitter på ena sidan av huvudet. Vilken sida av huvudet som drabbas varierar från anfall till anfall, den kan i sällsynta fall också vara dubbelsidig. Huvudvärken förvärras när man rör på huvudet och vid fysisk aktivitet. Man kan också bli överkänslig för ljud och ljus. Andra symtom är illamående och kräkningar, trötthet och koncentrationssvårigheter.

Migrän med aura

Ytterligare symtom kan vara förstärkta sinnesintryck innan huvudvärken sätter in och även så kallad aura. Aura kan yttra sig som flimmer i synfältet eller som att delar av synfältet blir oklara och försvinner. Stickningar och krypningar i händerna samt yrsel och ostadighet kan också uppstå vid aura. Några upplever talsvårigheter. När huvudvärken har släppt kan man känna sig trött. 

Ögonmigrän

Ögonmigrän leder oftast inte till huvudvärk, utan drabbar främst synen med upprepade synstörningar, som nästan alltid bara påverkar ena ögat. Den medicinska termen för ögonmigrän är retinal eller okulär migrän.

Kronisk migrän och episodisk migrän

Migrän förekommer i olika svårighetsgrader. Vissa får anfall några gånger per år och anfallen kan lindras med receptfria läkemedel. Andra har betydligt svårare migrän och behöver kontinuerlig förebyggande behandling.

Har man anfall mycket ofta definieras det som kronisk migrän. Kronisk migrän innebär minst 15 huvudvärksdagar per månad, varav minst åtta med typiska migränsymtom (med eller utan aura), under minst tre månader.

Episodisk (mer kortvarig) migrän kan ibland övergå till kronisk migrän.

Varför får man migrän?

Under migränattacken sker ett komplicerat samspel mellan hjärnans nervceller, nerver och blodkärl. En våg av nedsatt elektrisk aktivitet som startar baktill i hjärnan och breder ut sig över hjärnbarken åtföljt av nedsatt blodcirkulation kan förklara auran. Lite senare ökar blodcirkulationen samtidigt som den typiska huvudvärken kommer.

Sannolikheten att få migrän ökar om det finns fler i släkten som har det. Migrän kan variera med nivåer av det kvinnliga könshormonet östrogen. En del får migrän vid mens och ägglossning (hormonell migrän), p-piller kan förvärra migrän och anfallen mildras oftast under graviditet och efter klimakteriet. Andra vanliga orsaker till att migrän utlöses är avslappning efter psykisk eller fysisk stress liksom sömnbrist eller att sova för länge.

Annons
Annons

Läsarfråga: Jag får ilningar, blixtar och som hugg i huvudet, vad kan det vara? Läs svaret från Jan Lycke, professor i Neurologi här »

Diagnos

De klassiska symtomen räcker vanligtvis för att ställa diagnosen migrän. Vid undersökning mellan anfallen hittas inget avvikande som kan tala för migrän.

Behandling av migrän

Vad man kan göra själv

Om man har återkommande migränanfall är det bra att försöka förstå om något utlöser anfallen och i så fall undvika detta. Det kan till exempel handla om att minska stress och förbättra sina sömnvanor. En huvudvärksdagbok kan hjälpa till att hitta eventuella mönster.

Om man trots förebyggande åtgärder ändå får anfall är det ofta skönt att vila i ett mörkt, svalt och tyst rum.

Läkemedelsbehandling vid migränanfall

Det finns flera olika mediciner som kan användas vid migränanfall. Vanliga smärtstillande läkemedel, till exempel paracetamol eller ibuprofen, brukar hjälpa bra och dessa kan man köpa receptfritt på apotek. Medicinen bör tas direkt när man upplever typisk aura eller när man känner att huvudvärken kommer. I vissa fall är det också nödvändigt att ta medicin som dämpar illamående.  

Triptaner är de medel som prövas om vanliga smärtstillande inte har haft tillräcklig effekt. Triptaner har vanligtvis snabb och god effekt även om de tas en bit in i migränanfallet. Dessa läkemedel finns såväl som tabletter, nässpray och som injektion med penna för egenbruk. Medlen kan tas igen om migränanfallet kommer tillbaka efter övergående förbättring. Om en första dos inte hade någon effekt är det däremot ingen mening med att ta en ny dos under samma anfall.

Hög förbrukning av triptaner kan på sikt förvärra huvudvärksbesvären. Därför bör man inte använda triptaner mer än högst åtta till tio gånger i månaden. Triptaner ska inte användas av personer med hjärt- och kärlsjukdomar eller gravida och ammande. Nässprej kan användas på barn från tolv år efter ordination av läkare.

Även en så kallad CGRP-hämmare kan användas vid akut behandling av migrän hos vuxna, med eller utan aura.

Förebyggande läkemedelsbehandling

Har man tre eller flera anfall i månaden kan det vara aktuellt att pröva kontinuerlig behandling med förebyggande mediciner. 

De flesta prövar så kallade betablockerare först. Betablockerare minskar hos många både anfallens frekvens och intensitet. Betablockerare är en stor grupp läkemedel som också används för att behandla bland annat högt blodtryck. Dosen måste ökas gradvis och effekten inträder långsamt. Om man inte får någon effekt av betablockerare inom två till tre månader bör man kontakta sin läkare för att antingen justera dosen eller diskutera möjligheten att ta andra förebyggande mediciner.

Andra alternativ kan vara antiepileptiska läkemedel (valproat, topiramat) och NSAID (ibuprofen, naproxen).

Övriga läkemedel som kan vara aktuella vid migrän (nedan) bör förskrivas i samråd med neurolog. Dessa är framför allt:

  • Kandesartan
  • Amitriptylin
  • Topiramat
  • Så kallade CGRP-hämmare, som finns både som tabletter och injektioner
  • Injektion med botulinumtoxin typ A i flera områden i huvudet/nacken ungefär var tolfte vecka

Vanligtvis rekommenderas man att avsluta förebyggande migränbehandling efter sex till tolv månader för att se om tillståndet har gått in i en lugnare fas. Det är viktigt att en sådan avslutning går långsamt. Om migränanfallen kommer tillbaka igen kan man trappa upp och fortsätta med förebyggande behandling i en ny period.

Annan förbyggande behandling mot migrän

Som förebyggande behandling mot migränanfall finns flera olika alternativ utöver läkemedel, till exempel:

  • Akupunktur
  • Avslappningsövningar
  • Biofeedback
  • Stresshantering
  • Kognitiv beteendeterapi

Prognos

Migrän börjar vanligtvis i ungdomen, förbättras under graviditet, blir värre i klimakteriet för att sedan ofta gradvis gå över med åren. Vissa kan få många och plågsamma anfall som påverkar arbetssituationen och det sociala livet i hög grad. Migrän leder sällan till komplikationer.


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.