Glossofaryngeusneuralgi
Plötsliga, ensidiga, skärande eller brännande smärtor i käken, svalget eller örat kan vara nervsmärtor från ansiktsnerven glossofaryngeus. Tillståndet behandlas med medicin. I allvarliga fall kan kirurgi övervägas.
Vad är glossofaryngeusneuralgi?
Glossofaryngeus är namnet på en hjärnnerv (nionde hjärnnerven) och neuralgi betyder nervsmärtor, alltså smärtor som följer en bestämd nervbana ut i kroppens vävnad.
Glossofaryngeusneuralgi är ett ovanligt tillstånd och kännetecknas av ensidiga, periodiska smärtor i svalget, tungroten eller örat. Smärtanfallen kan komma utan anledning eller utlöses av att patienten till exempel sväljer, pratar eller tuggar eller av vissa smaker eller beröringar av slemhinnan i svalget.
Två huvudtyper. Baserat på smärtans utbredning skiljs mellan en typ med smärtutstrålning huvudsakligen till örat och en typ med smärtutstrålning mot svalget. De allra flesta fall är ensidiga.
Oftast har patienten flera anfall i timmen, och obehandlad kan han/hon uppleva anfallshopningar som varar från några veckor till månader, följda av anfallsfrihet från dagar till år. Anfallen kan pågå från några sekunder till minuter och de kan väcka patienten om natten, men smärtorna kan också förekomma som en vaga bakgrundssmärtor.
Tillståndet kan vara extremt invalidiserande. En plötslig förbättring som varar från några månader till år är inte ovanligt. Eftersom sväljande och tuggande ofta utlöser smärtanfall går många patienter ned i vikt. Tillståndet kan leda till depression.
Glossofaryngeusneuralgi är mycket lik trigeminusneuralgi – ett annat smärttillstånd i en ansiktsnerv.
Förekomst
I ett område i USA fann man i en studie att antal nya fall var 0,7–0,8 per 100 000 per år och det var ungefär lika för kvinnor och män. Glossofaryngeusneuralgi är klart ovanligare än trigeminusneuralgi. Tillståndet debuterar vanligtvis i vuxen ålder. Omkring hälften av patienterna får symtom före 50 års ålder.
Lider du av migrän?
Delta i undersökning som syftar till att öka kunskapen om hur personer med migrän upplever tillståndet och den vård de får.
Orsak
Orsaken har tills nyligen varit okänd. På senare år har läkarna dock förstått att tillståndet i de flesta fall beror på tryck mot nerven från en liten pulsåder. Men ingen bilddiagnostik har kunnat visa det.
Läsarfråga: Jag får ilningar, blixtar och som hugg i huvudet, vad kan det vara? Läs svaret från Jan Lycke, professor i Neurologi här »
Behandling
Läkemedelsbehandling med karbamazepin, ett antiepileptiskt läkemedel, har tills nu varit förstahandsval. Andra epilepsimediciner som pregabalin kan övervägas, särskilt vid dålig effekt av karbamazepin. Behandlingsresultaten med antiepileptika är emellertid inte alltid goda och i mycket plågsamma fall kan operation behövas.
Det finns olika kirurgiska metoder. Nerven kan blockeras eller så kan trycket från ådern mot nerven lättas. Forskning har visat att resultaten är bäst med avlastning av trycket på nerven. Problemet med behandlingen är att det är svårt för kirurgen att få erfarenhet av en sådan procedur eftersom tillståndet är ovanligt. Operationen är långt ifrån riskfri. Operationsrisken måste vägas mot patientens ofta betydande besvär.
Prognos
Tillståndet kan vara invalidiserande. Effekten av läkemedelsbehandling är inte alltid tillfredsställande och kirurgi kan bli aktuell. Återfallsfrekvensen efter behandling är 3,6 % per år.
