Fakta | Benskörhet

Skelettet


Uppdaterad den: 2013-01-13
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Skelettet består av benvävnad, broskvävnad och bindvävnad. Även om skelettet kan verka vara en ganska livlös vävnad är det faktiskt fullt levande och består av flera olika celltyper med en riklig substans bestående av proteiner och salter mellan cellerna. Benvävnaden utgör alla de ben som vi har i vår kropp – totalt 206 stycken. Benen binds samman till ett skelett med hjälp av bindvävnad och broskvävnad.

Skelettet har flera viktiga funktioner:

  • Fungerar som stöd för mjukdelar, till exempel muskulatur.
  • Skyddar vitala organ som hjärta, lungor och hjärna.
  • Utgör kroppens viktigaste kalciumlager.
  • Innehåller benmärgen, som bildar blod.
  • Skapar hävstänger för musklerna.
  • Avgör i hög grad kroppens form.

Benvävnadens beståndsdelar

Benvävnaden består av celler och en substans som finns mellan cellerna. Denna substans har en organisk och en icke-organisk komponent. Den organiska delen består huvudsakligen av kollagen och andra proteiner. Den icke-organiska delen består av kalciumfosfat. Benvävnaden innehåller fyra typer av celler: osteocyter, osteoblaster, osteoklaster och osteoprogenitorceller.

Annons
Annons

Osteocyterna är de celler som det finns flest av. De är mogna celler som hjälper till att underhålla benvävnaden och reparera skadad benvävnad.

Osteoblasterna är celler som hjälper till att bygga upp ny benvävnad. De bildar dels kollagen, som gör att benvävnaden blir något böjlig, och kalciumfosfatkristaller som ger benet styrka. Benvävnaden har alltså en sammansättning som gör den både stark och flexibel.

Osteoklasterna är celler som bryter ned benvävnad.

Annons
Annons

Osteoprogenitorceller är moderceller (stamceller) som delar sig, specialiserar sig och blir någon av de andra celltyperna.

Förnyelse av benvävnad

I levande benvävnad sker det hela tiden en nedbrytning med hjälp av osteoklasterna och en uppbyggnad med hjälp av osteoblasterna. På så vis pågår en ständig förnyelse av vår benvävnad. Om osteoklasterna avlägsnar kalcium snabbare än osteoblasterna tillför det blir benen svagare. Om det motsatta sker blir benen starkare och mer massiva.

Benen

Benen i kroppen delas in i fyra kategorier:

Rörben. Dessa ben har ett långt, rörformat skaft (diafys) och två bredare ändar (epifyser). Skaftet består av ett hålrum som är täckt av kompakt benvävnad. Hos barn och ungdomar är detta hålrum fyllt av röd benmärg som producerar blodkroppar. Hos vuxna har benmärgen här blivit gul (fett) och är inte längre aktiv i produktionen av blodkroppar. Exempel på rörben är lårbenen, skenbenen samt benen i över- och underarmen.

Korta ben. Dessa ben liknar tärningar och finns bland annat i händer och fötter.

Platta ben. Dessa ben är platta, precis som namnet antyder. Exempel på sådana ben är skallens ben, revbenen, bröstbenet, höftbenet och skulderbladet.

Oregelbundna ben. Dessa ben finns bland annat i ryggraden och i skallen (de ben som inte är platta ben).

Tillväxt av rörben

Längdtillväxten av rörbenen försiggår i något som kallas epifysskivor: skivor eller plattor av brosk som ligger mellan epifysen och diafysen. Broskcellerna delar sig och gör så att benet förlängs. Efterhand dör broskcellerna nederst mot diafysen, och området fylls av vävnad som till stor del består av osteoblaster. Dessa har till uppgift att bilda ny benvävnad där det tidigare fanns brosk. Broskvävnaden och benvävnaden växer till att börja med lika fort, men efter en tid växer benvävnaden snabbare än broskvävnaden och går till slut om den. När benvävnaden har vuxit så mycket att det bara finns en tunn strimma brosk kvar (epifyslinjen) har växten stannat av och ingen vidare längdtillväxt är möjlig.

Produktion av blodkroppar

Var våra blodkroppar bildas varierar med åldern. På fosterstadiet sker produktionen huvudsakligen i levern och mjälten, men ersätts mot slutet av röd benmärg i rörbenen. Under barn- och ungdomsåren ersätts den röda benmärgen i rörbenens skaft gradvis av gul benmärg, vilket medför att rörbenens bidrag till produktionen minskar. Hos en vuxen person är de viktigaste benen för blodkroppsproduktionen de platta benen (bröstbenet, revbenen och bäckenbenet) samt benen i ryggraden.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons