Fakta | Sex & lust

Nedsatt sexuell upphetsning hos kvinnor


Uppdaterad den: 2013-03-08
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad menas med nedsatt sexuell upphetsning?

Sexuella problem hos kvinnor kan vara bristande lust, nedsatt sexuell upphetsning, smärtor och obehag under sexuell aktivitet och sällsynta eller inga orgasmer. Det förekommer ofta kombinationer av dessa problem som tillsammans innebär otillfredsställande sex.

Nedsatt sexuell upphetsning kan också delas in i undertyper:

  • Subjektiv sexuell upphetsningsstörning:
    • Frånvaro av eller nedsatt sexuell upphetsning av all typ av stimulering, men däremot finns tecken på stimulering i könsorganen (ökad fukt i slidan, svullnad av blygdläppar och klitoris)
  • Brist på reaktion i könsorganen på sexuell stimulering:
    • Kvinnan upplever inga förändringar i könsorganen vid sexuell stimulering. Blygdläpparna svullnar inte upp, ingen ökning av slidans fuktighet
    • Däremot förekommer subjektiv sexuell upphetsning
  • Kombinerad störning av könsorganens reaktion och den subjektiva upphetsningen:
    • Frånvaro av eller bristande sexuell upphetsning vid alla typer av sexuella stimuli samt frånvaro av eller bristande sexuell reaktion från könsorganen

Bristande sexuell lust är det vanligaste sexuella problemet bland kvinnor. Bristande upphetsning uppges vara orsaken i 10–50 % av fallen med sexuell störning. Enligt undersökningen "Sex i Sverige" angav 12 % av kvinnor 18–74 år bristande sexuell upphetsning, varav två tredjedelar upplevde detta som ett problem.

Annons
Annons

Vad är normala sexuella reaktioner?

Svullnad av de yttre könsorganen – klitoris, blygdläppar, slida – uppträder hos kvinnor inom loppet av sekunder efter erotisk stimulering. Avslappning av muskulaturen i slidväggen tillåter slidan att utvidga sig och den ökade blodtillströmningen ledar till ökad utsöndring av vätska som "smörjer" slidan.

Flera hormoner spelar centrala roller i de sexuella reaktionerna. Det gäller först och främst det kvinnliga könshormonet östrogen, men faktiskt också det manliga könshormonet testosteron, som kvinnor producerar små mängder av. Likväl har det visat sig att kvinnor efter övergångsåldern, när östrogenmängderna i kroppen är låga, reagerar på samma sätt som då östrogenmängden var hög, med fuktgörande av slidan och svullnad av klitoris och blygdläppar. Kvinnor efter övergångsåldern kan emellertid behöva något mer stimulering innan de här reaktionerna uppträder. Men uppemot 40 % av kvinnorna har efter övergångsåldern tunnare och skörare slemhinna i slidan (vaginal atrofi), något som påverkar sexualfunktionen negativt.

Orsak

I en amerikansk enkätundersökning angav 40 % av kvinnorna att de aldrig eller endast sällan kände behov av sex, men endast 13 % var missnöjda med sin sexualitet. Sexuella tankar och drömmar är sällsynta bland många kvinnor utan att de är uppenbart sexuellt missnöjda. Således är sambandet svagt mellan mängden sexuella fantasier eller tankar och graden av uppnådd sexuell tillfredsställelse hos kvinnor. Sexuell upphetsning verkar bero på ett samspel mellan många neurotransmittorer, könshormoner och miljöfaktorer.

Annons
Annons

Flera faktorer är associerade med minskad sexuell upphetsning. Det kan vara distraktioner, förväntningar om en negativ upplevelse, sexuell ångest, trötthet och depression. Även bland kvinnor som använder läkemedel som antidepressiva (SSRI) och p-piller rapporteras om nedsatt sexuell lust och upphetsning. En mängd andra faktorer spelar också in, som stabil mental hälsa, bra känslomässig balans, en bra självbild, bra tidigare sexuella upplevelser, positiva känslor gentemot partnern och positiva förväntningar på förhållandet.

Problemen hos partnern spelar också in, som sexuell dysfunktion hos partnern, ökad upplevd stress, problem med att bli gravid och långvarigt parförhållande. Sjukdomar som multipel skleros, njursvikt och tidig övergångsålder som följd av cellgiftsbehandling är också förknippade med högre förekomst av sexuella problem.

Diagnos

En detaljerad sjukdomshistoria (anamnes) är nyckeln till en god bedömning och diagnostik av sexuella problem. Vid rådgivning hos läkaren kan det vara en fördel om båda parter deltar i delar av samtalen. Viktiga delar som läkaren försöker klarlägga är:

  • Vilken kvalitet är det på parförhållandet?
  • Hur är kvinnan mentala och känslomässiga hälsa?
  • Vilken kvalitet var det på kvinnans tidigare sexuella upplevelser?
  • Finns det specifika problem knutna till sexuell aktivitet? Till exempel otillräckligt sexuellt förspel?
  • Kvinnans tankar och känslor under den sexuella aktiviteten?

Läkaren företar vanligtvis en vanlig hälsoundersökning, vilket inbegriper en gynekologisk undersökning. Det är emellertid sällsynt att några fysiska problem upptäcks vid läkarundersökningen.

Behandling

Hanteringen av sexuella problem hos kvinnor beror på sjukdomshistorien och vad problemet består i. Det finns få vetenskapliga studier av behandlingsåtgärder vid bristande sexuell upphetsning. Det är dock viktigt att kvinnan känner till vad de yttre könsorganen består av, hur ett sexuellt förspel med bland annat stimulering av klitoris bidrar till både ökad lust och förändringar i könsorganen som därigenom förbereds på sexuell aktivitet.

Det finns inga vetenskapliga studier som visar en övertygande effekt av läkemedel vid nedsatt sexuell upphetsning. Det gäller både östrogen, sildenafil och testosteron. Visserligen finns undantagsvis andra underliggande sjukdomar där sådana läkemedel kan vara till viss nytta.

Psykologisk behandling

Beteendebehandling (kognitiv terapi) fokuserar på att identifiera och förändra faktorer som bidrar till sexuella problem, som olämpliga tankar, orimliga förväntningar, beteenden som minskar partnerns intresse och tillit, otillräckliga erotiska stimuli och otillräckliga icke-genitala stimuli.

Sexualterapi för par fokuserar på det samma som kognitiv terapi, men fokuserar också på metoder som till en början består av icke-sexuell kontakt som gradvis övergår till sexuell kontakt. Partnerna uppmanas till att turas om att ta på varandra och ge feedback till den andra om vad som upplevs som behagligt och pirrigt. Fokuseringen på metoder är tänkt att bidra till att flytta uppmärksamheten bort från presterande.

Enligt en studie verkar behandlingen ha effekt hos tre fjärdedelar av kvinnorna, och den gynnsamma effekten kvarstår hos 64 % efter ett år.


Annons
Annons
Annons