Hej! Jag är nitton år och träffar sedan snart fyra månader tillbaka en kurator. I det första samtalet tog han upp antidepressiv medicinering som ett alternativ, men nämnde det sen inte igen. Jag är själv inte säker på att jag vill medicineras, men känner ändå att jag måste förstå alla möjliga vägar att gå för att må bättre. Ska jag ta upp det med honom igen? Jag vet ju som sagt inte själv om jag vill. Och eftersom han inte nämner medicin så kan det väl inte vara aktuellt för mig. Eller? Vad jag vet är däremot att jag vill må bättre. Jag har inte fått någon diagnos, betyder det att min enda hjälp ligger i samtalen som han erbjuder?
Jag förstår att Du inte mår så bra. Om Du är deprimerad eller om det är något annat som bekymra Dig så framkommer inte detta i Din fråga. Därför blir det svårt för mig att just nu ge några speciella råd. Föreslår att Du tar kontakt med en psykiater inom området vuxenpsykiatri där Du bor för att diskutera diagnos och behandling. Ofta är det så att läkemedel och samtalsbehandling ger bäst resultat.
Vänliga hälsningar Jan Wålinder professor, psykiater.
