Demens hos äldre
Den ökande livslängden för dock med sig att fler äldre drabbas av demenssjukdom, eftersom denna sjukdom är starkt åldersrelaterad.
När visar sig de första symtomen?
Man kan få symptom redan vid 60-70 års ålder, i första hand i form av försämrat korttidsminne. Initiativ, humör samt förmågan att uppfatta och orientera sig i omgivningen sviker. Man blir tröttare och störningar i språket och tids- och rumsuppfattningen förekommer, och man får problem att känna igen människor och ting.
Det blir efter hand också svårare att klara den personliga hygienen, påklädningen och att äta. Även psyket påverkas eftersom den reducerade hjärnfunktionen gör att man blir osäker, ängslig, arg, aggressiv och att man misstror andra människor.
Tillståndet kallas ibland senil demens, eftersom det är vanligt i hör ålder, och det kan indelas i undergrupper, beroende på vilken skada i hjärnan som utlöser tillståndet.
Kan demens behandlas?
Det finns idag ingen behandling som botar demens, men man kan lindra symtomen och inte sällan avhjälpa de psykiska symptom som orsakas av förändringar i hjärnan. De senaste årens forskning tyder ger förhoppningar om att det inte dröjer alltför lång tid innan man har hittat bättre behandlingsmetoder.
Vad kan vi göra för att hjälpa de dementa?
Då effektiv läkemedelsbehandling saknas är det viktigt med olika psykosociala insatser. Yngre människor och närstående måste hjälpa de äldre med demens, först och främst genom att försöka aktivera dem. Så länge kroppen orkar handlar det om fysisk träning och motion men det är också viktigt med psykisk, intellektuell träning. Aktivitet är det bästa sättet att bromsa utvecklingen, så att äldre människor kan hålla sig intakta och i form.
Det är viktigt att tänka på att det aldrig är för sent då även svårt dementa personer kan öka sina prestationer när det gäller att orientera sig, minnas och behålla praktiska färdigheter, med hjälp av rehabilitering.
-
Aspergers syndrom
Aspergers syndrom tillhör det autistiska spektrat och man kan säga att det är som autism utan begåvningshandikapp. Ungefär fyra promille av befolkningen har Asperger, ofta i kombination med andra neuropsykiatriska funktionshinder.
-
Multipel skleros (MS)
Ms är en neurologisk sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga hjärna och ryggmärg. Det är inte klarlagt varför man drabbas av ms men vissa gener och några miljöfaktorer kan öka risken. Sjukdomen drabbar kvinnor dubbelt så ofta som män.
-
Migrän
Många människor som har migrän känner till något som ökar risken för att just deras migrän framkallas. De provocerande faktorerna varierar från person till person.
-
Rekordvärmen slår hårt mot personer med dysfagi
Hos de som är friska och och får i sig vätska gör den rådande sommarvärmen ingen skada. Men vissa grupper är mer känsliga för höga temperaturer och läkare går ut och varnar om vätskebrist. Personer med sväljsvårigheter, dysfagi, är i farozonen.
1 Kommentarer -
Dålig följsamhet - därför tar inte parkinsonpatienter sin medicin
Att inte ta sin medicin enligt läkarens förskrivning eller att helt enkelt strunta i att ta sitt läkemedel kan leda till sämre behandlingseffekt och onödigt lidande. Så varför väljer vissa parkinsonpatienter att inte följa sin ordinerade behandling?
7 Kommentarer
-
Stroke (blodpropp i hjärnan)
En blodpropp kan sätta sig i en av pulsådrorna till hjärnan, och då ge upphov till stroke, då hjärnan utsätts för syrebrist. Högt blodtryck och rökning är två kända riskfaktorer.
-
Frågor och svar om avancerad parkinsonbehandling
När ska man börja med avancerad behandling vid Parkinsons sjukdom? Vilka risker finns det? Och vad har de för effekt på icke-motoriska symtom? Här svarar Dag Nyholm, docent och specialistläkare i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, på frågor om avancerad behan...
1 Kommentarer -
8 vanliga frågor om Parkinsons sjukdom
Är Parkinsons sjukdom ärftlig och vem kan få sjukdomen? Lär dig mer om Parkinson på bara några minuter!
3 Kommentarer