Fakta | Gynhälsa

Cancer i livmodern


Uppdaterad den: 2013-02-06
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Om den här informationen

Den som nyligen har fått diagnosen livmoderhalscancer, livmodercancer eller äggstockscancer har ofta många frågor:

  • Hur kommer det att gå för mig?
  • Kommer behandlingen att lyckas?
  • Kommer jag fortfarande att känna mig som en "kvinna" efteråt?

Tiden efter diagnosen och behandlingen upplever de flesta en livskris. Osäkerhet och ångest är en naturlig reaktion. Att få diagnosen cancer känns som en helt personlig upplevelse. Här hittar du information om cancer i livmodern. Du kan också läsa om behandlingsformer och om andra hjälpåtgärder.

Den här informationen är i första hand riktat till patienten själv, men vi hoppas också att den kommer att läsas av anhöriga till patienter och andra intresserade. En informationsskrift kan aldrig ge svar på alla frågor, men den kan vara ett stöd. Den kan sprida kunskap och kanske råda bot på missförstånd.

Annons
Annons

Cancer i livmodern

Varje år får cirka 1 400 svenska kvinnor cancer i livmodern. Sjukdomen är den femte vanligaste cancerformen bland kvinnor. Kvinnor under 45 år drabbas sällan av sjukdomen. Hos många kvinnor upptäcks sjukdomen tidigt. Det ger goda möjligheter till att bli frisk.

Animation av livmodercancer

Cancer i livmodern ska inte förväxlas med livmoderhalscancer, som är en helt annan sjukdom. Livmodercancer ger oftast symtom som till exempel oregelbunden blödning eller blodiga flytningar från slidan. Hos vissa kvinnor upptäcks cancertumören av en slump, när en skrapning görs av andra skäl.

Livmodern

Livmodern är ungefär lika stor som ett päron och väger mellan 40 och 70 gram. Väggen består ytterst av ett centimetertjockt lager muskler och innerst av en slemhinna. Det är en del av den här slemhinnan som stöts ut vid menstruation. Livmoderhalsen är den del av livmodern som mynnar ut i slidan. Efter klimakteriet krymper livmodern och blir lite mindre.

Annons
Annons

Orsaker till sjukdomen

Risken för att få cancer i livmodern ökar med åldern. De flesta kvinnor är över 60 år när sjukdomen upptäcks. En av faktorerna som forskarna anser ökar risken för cancer i livmodern är massiv och långvarig påverkan av det kvinnliga könshormonet östrogen, som det tidigare användes. Forskarna anser dock inte att moderna hormonbehandlingar i samband med klimakteriet kan framkalla sjukdomen. Användning av p-piller minskar risken för livmodercancer.

Undersökningar

Om din husläkare har misstanke om att du har cancer i livmodern blir du remitterad till en gynekolog eller en gynekologisk poliklinik. För att kunna ställa en slutlig diagnos är det nödvändigt att undersöka livmoderns slemhinna. Vid en skrapning kan läkaren ta ut lite vävnad som undersöks i mikroskop. En skrapning kallas också abrasio.

Läkaren gör också en allmän gynekologisk undersökning samt en ultraljudsundersökning av bäckenet. Om det finns misstanke om att sjukdomen har spritt sig utanför livmodern kan andra undersökningar vara aktuella – till exempel datortomografi (skiktröntgen) eller magnetkameraundersökning. Till slut tas vanligtvis en röntgenbild av bröstkorgen för att undersöka om sjukdomen har spritt sig till lungorna.

Behandling

Läkaren utgår från just ditt fall för att föreslå en viss typ av behandling. Den bygger på många års internationell och nationell erfarenhet.

Operation är den viktigaste behandlingsformen för cancer i livmodern. Vid ingreppet tas livmodern bort tillsammans med båda äggledarna och äggstockarna. Detta kallas total hysterektomi och dubbelsidig salpingo-oforektomi.Ibland tas också lymfkörtlar i buken bort.

Lågriskgruppen

Efter operationen undersöks den borttagna livmodern noggrant. Om det visar sig att cancercellerna inte ser särskilt elakartade ut i mikroskop och tumören inte har vuxit mer än halvvägs in i livmoderväggen bedömer läkarna att du tillhör lågriskgruppen. Det innebär vanligtvis att du inte behöver genomgå ytterligare behandlingar.

Högriskgruppen

Om cancercellerna ser mer elakartade ut i mikroskop och tumören har vuxit mer än halvvägs in i livmoderväggen bedömer läkarna att du tillhör högriskgruppen. Samma gäller om sjukdomen har spridit sig utanför livmodern. Kvinnor i högriskgruppen erbjudas vanligen cellgiftsbehandling och ibland även strålbehandling efter operationen.

Strålbehandling

Strålbehandling kan eliminera de cancerceller som kan finnas kvar efter en operation. Detta ska minska risken för att cancern ska dyka upp igen. Strålningen ges antingen som inlägg i slidan eller som yttre strålbehandling mot bäckenet. Behandlingen är smärtfri och tar endast några få minuter varje gång. Inlägg i slidan upprepas sex gånger medan yttre strålbehandling ges fem dagar i veckan under fem till sex veckor.

Biverkningar

Strålbehandlingen ges alltså i små doser. Erfarenhet visar att detta ger minst biverkningar. För vissa patienter innebär det att de kan leva ett normalt liv utan att besväras märkbart av behandlingen. Du måste dock vara beredd på att vissa besvär kan uppstå. Hos de flesta får huden en rödaktig ton, som vid svag solbränna. En del ser bruna ut och huden blir något tjockare. Det här tillståndet kan vara i upp till ett år eller mer efter behandlingen. Det kan hända att du också upplever diarré, trötthet eller illamående i samband med behandlingen.

Fråga personalen som ger dig strålbehandling om hur du kan lindra besvären på bästa sätt. Ofta har de stor erfarenhet när det gäller detta. I informationsbladet "Kostråd till cancerpatienter" hittar du råd för vissa av besvären som kan uppstå.

Det kan även uppstå sena biverkningar av strålbehandlingen. Om äggstockarna opereras bort eller bestrålas upphör produktionen av hormoner. Därför går yngre kvinnor in i ett framkallat klimakterium. Med hjälp av hormonbehandling kan en del av de fysiska besvären lindras. Många upplever dock situationen som mycket krävande psykiskt – bland annat på grund av att det inte längre finns möjlighet att få barn.

Torrhet i slidan är också en vanlig biverkan vid strålbehandling och kan ge besvär i samband med sexuell aktivitet. Besvären kan som regel avhjälpas helt eller delvis med hjälp av lokal östrogenbehandling i form av kräm eller vagitorier. Läs mer i informationsbladet "Cancer och sexualitet". Många funderar på om de blir radioaktiva av strålbehandling. Så är det inte, och du utsätter inte heller andra för risker på grund av behandlingen.

Om sjukdomen har spritt sig

Cancertumören i livmodern kan växa ned i livmoderhalsen eller genom livmoderväggen och kan närma sig blod- och lymfkärl. Sjukdomen kan på så sätt sprida sig till andra delar av kroppen.

Hormonbehandling

Hormonbehandling kan bli aktuell om sjukdomen har spritt sig eller dyker upp igen. Det kvinnliga könshormonet östrogen kan stimulera cancertumören i livmodern. Hormonet progesteron som finns naturligt i kroppen kan däremot i vissa fall hämma cancersjukdomens växt. Om cellerna inte ser speciellt elakartade ut i mikroskop är chansen störst för att hormonbehandling ska ge bra effekt.

Behandling med cellgifter

Cellgifter kallas också för cytostatika och medicinsk behandling med cellgifter kallas cytostatikabehandling. Den här typen av behandling används som tillägg efter operation vid högrisktumörer. Cytostatika kan också ges om det visar sig att sjukdomen återkommer.

Viktigt med bra information

Det är viktigt att du förstår bakgrunden till de råd som läkaren ger. Ställ frågor! Genom att engagera dig i sjukdomen och behandlingen ser du till att få så bra hjälp som möjligt.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons